I torsdags ringde ”Lingongrannen” (smeknamnet fick han för att han förärade mig ett helt ämbar lingon för många år sen) och undrade om det passar att han levererar fågelholken. Det gjorde det, så han kom med sparken över isen.

Sen hjälptes han och Husse åt att få upp holken i Uddens stora björk nere i stranden. För att inte skada trädet sitter den fast på en trästång.

Det ska bli spännande att se om vi får några fågelgäster i den. Storlek och ingångshål är anpassade för knipa, men vem vet, bostaden passar kanske nån annan sjöfågel också?

I veckan har vi haft ovanlig tur med maten. På onsdagen gratulerade vi en dam som bjöd på så mycket dopp att vi inte behövde nån middag när vi kom hem. I går var vi bjudna på middag hos ”Lingon­grannen” som bor en bit bort.

Vi beslöt oss för att gå till ”matmålet” över isen, så det var premiär för i år. På en del ställen krasade det oroväckande under fötterna, men det berodde på ett snölager som töat och sen frusit till på ovanpå isen.

Hemvägen gick dock längs byvägen för att dagens motionssträcka skulle bli lite längre. Över isen var avståndet bara 638 m enligt Husses Sports Tracker.

I Finland går man ”på länk” som jag säkert nämnt tidigare. I dag var vi på länk runt byn. Det hade slutat snöa och minusgraderna var inte så många, men den nordliga vinden bet i kinderna. Inte alls speciellt skönt, men förhoppningsvis nyttigt.