Rubriken aspirerar ingalunda på att konkurrera med Aleksandr Solzjenitzyns långnovell! Uddmors liv är fullkomligt bekymmersfritt jämfört med Ivan Denisovitjs liv som straffånge i Sibirien. (Läs den om du inte redan har gjort det!)

Dagens första uppvaknande blev tidigt och abrupt. Ännu halvt i sömnen hörde jag ett bekant pipande ljud och tyckte det var underligt att det hördes så nära. Husse vaknade också men somnade om innan han blev varse varifrån det kom.

När jag vaknade till kände jag tyngden av Mias kropp. Hon hade lagt sig på täcket mellan mina ben. Med sig i sängen hade hon dagens första jaktbyte som förtvivlat bad om nåd. Det var det ljudet som hade väckt oss.

Hon åkte abrupt ner på golvet med sin fångst när jag lyfte benen och täcket över sängkanten. Sen blev det tyst och jag somnade om.

När jag steg upp vid halv tio-snåret fanns inga spår efter bytet. Husse hade inte heller upptäckt några, så hon hade an­tag­li­gen ätit upp musen med hull och hår den här gången.

Morgonrutinen – frukost, kolla bloggstatistiken, läget på Guru Shots och Facebook – tog som vanligt nästan tre timmar i anspråk.  Husse hade åkt i väg till Kimito på ärenden vid elvatiden med en kort inköpslista för min räkning.

Dags att läsa dagens tidningar. Hoppas min uppdragsgivare inte blir förnärmad… Jag läste faktiskt Annonsbladet på toaletten. Sen stod ÅU i tur.

Vid ett-tiden var Husse tillbaka. Därmed var det hög tid för förmiddagskaffet. Husse hade köpt en ny sorts bröd som vi skulle avsmaka, vilket vi gjorde med den äran. Mer än halva brödet gick åt.

Efter kaffet började jag packa upp min beställning. Nytt bord och nya stolar till trappan till det köp­vän­liga priset av 39,95 €. Stolarna var kompletta, men bordet skulle monteras, så det satte jag i gång med.

När bordet var klart började flyttkarusellen. Det befintliga bordet och stolarna på trappan flyttades till samma plats som hammocken och bordet som stått där rengjordes för flytt till bryggan. Där blir det lämpligt att läppja på kall rosé när den utlovade värmen på 30° har nått oss.

Sen var det dukens tur. För att tåla vind och vatten plus annat klott, har jag gått in för vaxduk. En sprillans ny (som jag köpte för flera år sen) skulle göra sig fint tyckte jag. Och visst blev den fin, men vid närmare eftertanke alldeles för ljus och smutskänslig även om den är avtorkbar.

Det fick bli en rockad. Vaxduken i verandan dög gott, så jag bytte. Nu var jag nöjd och kunde plocka ihop alla grejer jag strött omkring mig.

Då fick jag syn på parasollet i bersån. ”Huvan” saknades sen vi satt där förra gången. Eftersom solen förr eller senare gör tyget skört, brukar jag dra en sopsäck över. Inte snyggt, men praktiskt.

Nu var jag äntligen klar för morgontoalett och påklädning. Klockan hade hunnit bli 16:11 kon­sta­te­rade jag, men bättre sent än aldrig sägs det ju. 😉

Tja, sen var det dags att börja förbereda middagen. I dag vankades Flygande Jakob, en rätt som jag aldrig tillagat tidigare så det gällde att börja i god tid.

Kvart över sex stod middagen på bordet. Som förrätt/tillbehör nyskördad sparris från Tallmo, ovanpå det Jakob förstås och så glass som dessert. Därmed var det slut på Uddmors dag och kvällen tog vid.

Att putsa fönster som jag egentligen hade planerat, räckte tiden inte till för – i dag heller. 😀