Jag har varit ”slö, slapp och likgiltig”, vi har gästat en holme, ätit ute och fått färska grönsaker. Min trotjänare fungerar igen och vi har kajkat i viken.
Slö, slapp och likgiltig
I torsdags låg temperaturen fortfarande på 28° så det blev inte mycket uträttat förutom att mäta taket på hammocken med Husses benägna bistånd. Det är dags att köpa nytt till nästa säsong men då måste man ju veta vilken modell och vilka mått som gäller.
Trots ökande antal blågröna alger tog jag ett dopp, vattentemperaturen hade nu sjunkit till 25°. Enligt algprovet som togs den 6.8 är dom av den giftiga sorten (Gloeotricha echinulata), men jag är inte överkänslig och svalde så klart inget vatten.
Gästat en holme
Fredagen var också en lat dag. Den avslutades med besök hos bekanta på en holme vid havet. Så nära havet har jag inte varit tidigare den här sommaren, så det blev en hel del havsmotiv i kameran.
Efter en god smörgåstårta, kaffe och andra drycker återvände vi till Udden dryga tre timmar senare. Mia hälsade oss som vanligt välkomna hem.
Ätit ute
I söndags hade vi kommit överens med herr och fru R att äta en sen lunch på Café Vivan, sommarmatstället på Söderlångvik gård. Det var ett bra val, maten var både riklig och välsmakande.
I priset på 19,50 € ingick ett digert salladsbord, rökt och gravad fisk, räksallad, varmrätt och dessert förutom smör, bröd och vatten eller svagdricka. Klart prisvärt!
Färska grönsaker
Igår blev vi ombedda att svänga in till Husses moster och morbror i samband med butiksbesöket. Dom tyckte att dom ville ersätta oss för tidigare överlämnat ätbart.
Självfallet skulle vi också få kaffe på terrassen. Solen värmde skönt medan vi gick loss på det hembakta kaffebrödet (en av mina svagheter) och med oss hem hade vi både egenodlade tomater och gurka förutom två burkar inlagd gurksallad (en annan av mina svagheter). Stort tack igen!
Trotjänaren fungerar igen
Vid det här laget hade jag gett upp hoppet, men beslöt ändå att försöka få i gång min gamla telefon idag. Och se, den hade återhämtat sig helt efter duschen den 1.8! Då kan jag hoppas på att den får uppleva sin 20-årsdag trots allt. 🙂
Kajkat i viken
I söndags upptäckte jag några vita näckrosor när jag tittade ut genom köksfönstret. Fast Husse trodde mig inte förrän jag hade fångat dom på bild.
I eftermiddags föreslog jag att vi skulle ta en närmare titt på dom. Husse ställde genast upp som roddare. Ett drygt dussin räknade vi till, flera av dom var fortfarande i knopp.
Det är nåt speciellt med vita näckrosor. Dom gula är förstås också fina, men den vita slår dom med hästlängder tycker jag. Kanske för att dom inte är så vanliga och påminner om lotusblommor?
Vår roddtur fortsatte längst in i viken. Av pur nyfikenhet mätte jag vattendjupet ‑ bara 29 cm. Inte så underligt efter den långa torkan vi haft.
På dom ställen där det tidigare vuxit några vita näckrosor fanns bara en kvar. Roligt att se att dom har förökat sig på ny plats. 🙂
Funderar över det här med blågröna alger! Det är väl inget nytt, eller är det? Drack ju sjövatten hela uppväxten som många andra runt sjön, minns att vattnet var grönprickigt och inte särskilt gott på sommaren, man sa att det blommade. Undrar om det kanske inte var giftalger, för då borde man hört attt djur eller människor insjuknat?
GillaGilla
Nej, verkligen inte! Cyanobakterier (blågröna alger) har funnits nästan lika länge som vårt jordklot för att syresätta vår atmosfär. Att en del vattenlevande arter på senare tid har blivit giftiga kan ingen (mig veterligen) förklara. En teori är att det är en försvarsmekanism gentemot sina fiender, bl a vattenloppan som äter dom, en annan att det beror på klimatförändringar.
Det är svårt för ögat att skilja på harmlösa grönalger och blågröna alger, så dels kunde det då röra sig om grönalger eller så var de blågröna inte giftiga på den tiden. Troligen det senare. Det bör också påpekas att alla blågröna alger inte är giftiga! Mer info hittar du här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Cyanobakterier.
GillaGilla