Jag har chattat med obekanta herrar, handlat på torget, varit på ”rosbesök” och blivit glatt över­raskad.

Chattat med obekanta herrar
I tisdags kväll (kl 13.35 lokal tid i USA) chattade jag med supporten hos Carbonite, dom som sköter min säkerhetskopiering. Det huvud­sakliga problemet var att backup-programmet inte hade gjort någon ”snapshot” av operativsystemet och mina program sen den 3.8. Avbildningen kan användas för att återställa datorn i fall systemet eller disken som det ligger på kraschar.

Jag gjorde en felanmälan via mejl, men blev ombedd att antingen ringa eller chatta med supporten. För att slippa samtalskostnaden till USA valde jag att chatta.

En vänlig herre vid namn Thomas tog först hand om mitt ärende och upprättade fjärråtkomst till min dator för att kolla inställningar + loggfiler.

Där­efter valde han att av- och ominstallera min klient­(pro­gramvara). Det hade jag redan gjort en gång utan resultat, men lät honom jobba i godan ro.

För att göra en låång historia kort, flyttade han över mig till sin kollega Michael på Escalations team(!) två timmar senare eftersom han kom fram till att orsaken var en misslyckad W10-upp­gra­de­ring. Michael var lika vänlig och artig han. Kl 16.09 USA-tid avslutade vi chatten eftersom problemet nu var löst. Hela ärendet tog alltså två och en halv timme!

Om speglingen av nån anledning inte skulle fungera, följs ärendet upp med en mejlförfrågan efter tre dagar och jag kan då välja att avsluta ärendet eller rapportera fortsatta problem. Ypperlig service tycker jag! Där har man verkligen förstått att det är kunden som betalar ens lön. 🙂

Handlat på torget
I onsdags åkte jag till torget i Dalsbruk. Första, och troligen enda gången i år. Jag hade för­hands­be­ställt gurksallad med vitlök av en trevlig dam och vårrullar samt nudelmåltid av Mitsukon pöytä, en rar liten japansk dam som lagar allting själv. (Hon har ett konto på FB om du är användare.)

Med mig hem hade jag också potatis, morötter, blomkål från Laaksonens och rökt skinka från Perniön Liha. Det är svårt att inte bli frestad av alla färska godsaker. 🙂

På rosbesök
Att bli uppringd och erbjuden rosor från den egna trädgården händer inte varje dag! Jag skulle själv få välja dom, så vi kom överens om att jag skulle dyka upp efter 18 igår. Upp­ringa­ren var ”Lingon­gran­nen” som prompt ville ge mig några rosor ”oss grannar emellan”.

Den här gången valde jag roddbåten som färdmedel. Dels för att det fina vädret inbjöd till en tur på sjön och dels för att jag gillar att ro.

Besöket inleddes med ”en liten snaps”, följd av kaffe och hembakad bärpaj serverat på uteplatsen. Sen satt vi och ”skvallrade” en god stund innan jag kände att Mia nog började bli hungrig. 😉 Två ljuvliga rosenkvistar följde med hem.

Hemresan var om möjligt ännu vackrare. Kvällssolen skapade ett mjukt sken och vattenytan var så gott som spegelblank. Vilken sagolik tur jag har som får bo så vackert!

Glad överraskning
Att så lavendel är en tålamodsprövande procedur (se inlägg 16.8.2013) om man har lika kort tålamod som jag. Men hör och häpna, jag lyckades! Jag hade fullt sjå att hålla dom små plantorna vid liv i hettan och torkan i fjol, men i år fick jag min belöning.

Jag hade inte alls förväntat mig att få se några blommor, men till min stora överraskning har fyra av fem plantor blommat. Två av dom upptäckte jag först idag. Såna överraskningar blir jag jätteglad över. 🙂