av

31.12 – På årets sista dag


Entrén är fri, jag läser en gripande berättelse och ser fram mot en lugn nyårsafton.

Snöröjning 2Fri entré
Udden har fri entré igen. Inträdesavgiften är slopad nästa år. Nä, jag skojar… Jag syftar förstås på bilden i gårdagens inlägg (se Jobb).

Nöden är uppfinningarnas moder sägs det. Även lättjans vill jag påstå. För att slippa skotta mer än nöd­vändigt, ”konstruerade” jag en tipp vid sidan om trappan och lastade snösläden i stället. Innehållet kunde jag sen skuffa upp och tippa rätt så elegant.

Förvånansvärt fort gick det – all snö var bortstädad på en och en halv timme. Det regnade tidvis men jag hann precis bli klar innan det kom en rejäl skur.

Uthustaket är också nästan tomt på snö, men där får ”raset” ligga och töa bortsett från ingången till vedlidret. Den skottade jag också.

Helt otroligt vad töväder och regn får snön att krympa snabbt. Om vi inte får minusgrader förrän i slutet av veckan lär det inte finnas mycket snö kvar! Redan nu sticker gräset fram i kanterna där jag har skottat som mest. Vilket är en himla tur, för resten av stigarna är glashala.

Gripande berättelse
Som omväxling till livsfilosofisk litteratur läser jag berättelsen om en ung mans flykt från ett nord­koreanskt fångläger där han är född(!) och uppvuxen: ”Flykten från läger 14” skriven av journalisten Blaine Harden.

Tillvaron i ett fångläger är naturligtvis alltid vidrig, men det är ofattbart att man kan överleva en så fruktansvärd tillvaro som den här. Och än mer ofattbart att Shin lyckades rymma och klara sig utan att bli tillfångatagen. Men självklart sätter ett sånt liv djupa spår i ens psyke förutom alla kroppsliga ärr.

Boken är baserad på intervjuer med Shin, men det märks att den är skriven av en journalist. Blaine Harden beskriver sakligt alla hemskheter utan känslo­mässigt engagemang. Det gör för all del inte boken sämre, snarare tvärtom. Efter att ha läst boken inser jag att jag har mycket, mycket mer att vara tack­sam för än det jag tidigare har tänkt på.

Lugn nyårsafton
Mias och min nyårsafton blir i stort sett lika lugn och skön som alla andra aftnar. Enda skillnaden är det av­lägsna ljudet av raketer. Tack vare att dom flesta av mina grannar firar på annan ort slipper Mia bli skrämd. Fyrverkerier är vackrast – och billigast – på bild tycker jag.

Middagen består av ärtsoppa idag också och kvällens program innehåller som vanligt en del TV-tittande. Möjligen skålar jag in det nya året i ett glas vin, men det kan lika gärna bli i te. 🙂

Jag önskar dig ett riktigt
Gott och Framgångsrikt Nytt År!

Nyår

2 tankar om “31.12 – På årets sista dag”

  1. Gott Nytt År till dig och Mia också samt stort tack för din underhållande blogg som flera gånger fått mig att skratta igenkännande. Just nu har vi kommit in efter att tillsammans med min fyrbenta vän på stela ben slirat runt i dikeskanten eftersom grusvägen är glashal. Nu blir det att rota fram sparken för framtida transport tills isen antingen regnar bort eller på nytt blir packad med ny snö. För våren lär ju vara ett tag bort än, om jag läser almanacka rätt……

    Ha en fin dag!

    Gilla

    • Tack Eva, roligt att du uppskattar bloggen. 🙂 Ha en fin dag du också och ta det försiktigt i halkan! 🙂

      Gilla

Kommentarer är stängda.