21.12 – Nästan i fas

Planeringen har delvis spruckit, men nya gardinerna är uppsatta och jag hävdar att färgseendet är individuellt.

Julklappsutdelning och uppköp
Den planerade julklappsutdelningen igår blev inhiberad, så jag betade av andra saker på listan i stället. Men efter lunch idag åkte jag i väg. På tredje stället blev jag sittande i nästan två timmar vilket inte alls ingick i planeringen, men tiden bara rusade i väg i Grisen/Tvillingens trevliga sällskap.

Egentligen hade jag tänkt handla all julmat också, men kompromissade och nöjde mig med en del av inköpen på vägen hem. Och gardinleveransen förstås. Resten fixar jag i morgon innan jag hämtar mamma vid bussen.

Nya gardiner
Det enda som är bra med dom nya gardinerna är färgen kom jag fram till medan lukten av stekt polyester spred sig i huset. Hon eller han som sydde dom måtte ha haft väldigt dåligt ackord – sido­sömmarna ser ut som om jag hade sytt dom.

Det är sluffinitivt sista gången jag köper länkgardiner. Tygbredden och den tunna kvalitén räcker inte till för att få ett snyggt fall. Eftersom fönstren är så små, valde jag gardiner i 110 x 160 cm. Själv­fallet kunde jag skicka tillbaka dom, men färgen är som sagt den bästa jag hittade i sortimentet.

Man får nästan känslan av sjukhus när man går in i vardagsrummet. En lugnande grön färg som bryter av mot dom röda mattorna och som stämmer bra med mina gröna möbler. Dock inte med duken jag hade lagt på matbordet. Den hade helt fel grön nyans jämfört med gardinerna så den har jag bytt ut.

Färgseende
Jag påstår att färgseendet är individuellt. Eller så är mitt kanske defekt? Vid ett otal tillfällen har jag kon­sta­terat att andra uppfattar färger på ett annat sätt än jag. Det gäller främst ”blandfärger” som till exempel turkos som kan vara mer eller mindre grön eller vinrött som kan innehålla mer eller mindre blått.

Svart finns också i flera nyanser. Min svarta blus passar inte i hop med ett par av mina svarta byxor har jag märkt. Ljuset spelar förstås en stor roll. I lampsken kan färgerna passa i hop men inte i dags­ljus.

Jag kan därför gott föreställa mig att min omgivning blir lätt illamående av mina färgval och ‑kombinationer… Jag brukar skylla på mitt zigenarblod när jag nån gång märker att folk spärrar upp ögonen. Färger gör mig glad. När jag inte vill synas klär jag mig i murriga färger.

Det skulle helt klart underlätta om kläder såldes enbart i PMS-skalan. Då kunde man pricka av vilka färger man har i garderoben och ta med sig färgkartan när man ska ut och shoppa nytt. 😀