Städhjälp

Den enda lådan under diskbänken förutom vedlådan är bakbordet. Det får därför tjäna som för­va­rings­ut­rymme. Härom dagen upptäckte jag att vi hade haft fyrtassat besök där också, så jag rengjorde det. Mia hjälpte så gärna till. 🙂

 

16.12 – Ljusare tillvaro

Igår hade jag sjusovardag, fick en ljusare tillvaro och julklapp från SKV, idag har jag fått oför­glöm­liga mackor och UPSen en ny säkring.

Sjusovare
Mia väckte mig i vanlig ordning vid sex-snåret i går morse för att hon ville gå ut. Det fick hon förstås och jag fick lägga mig igen och somna om. Efter en halv timme rasslade det i babyvakten, hon hade redan fått nog av utevistelsen.

Jag talade om för henne att jag inte hade en tanke på att stiga upp så dags och att hon fick nöja sig med torrfodret om hon var hungrig. Klockan 13.13(!) vaknade jag med Mia bredvid mig, steg upp omgående och drog upp rullgardinen.

Genom fönstret såg jag Trollkarlen stänga bildörren så jag skyndade mig att ta på glasögon och morgonrock. Egentligen skulle han ha kommit redan på förmiddagen, men hade blivit fördröjd så tajmingen var helt perfekt.

Ljusare tillvaro
Innan han öppnade verktygsväskorna gjorde han mig sällskap till ”morgonkaffet”. Vi hade kvällen innan kommit överens om att byta tjänster – han skulle fixa mina lampor mot att jag hjälpte honom med datorn.

Klockan 20 hade vi bytt färdigt. Jag fick ett nytt lysrör i ”diskskrubben”, det befintliga flyttades ovanför elspisen och fönsterbelysningen i vardagsrummet fick en strömbrytare. Oj, vad ljust och fint det blev!

Han fick i gengäld några nya program installerade och utbildning i hantering och redigering av bilder. Vi konstaterade att vi båda var fullt belåtna med tjänsteutbytet.

Julklapp
Igår damp det ner ett brev från skattemyndigheten i Sverige. Fjolårets inbetalda skatt återbetalas i sin helhet. Som boende utomlands betalar jag s k särskild inkomstskatt på 25 % på mina tjänste­pen­sio­ner, men tydligen tycker skatteverket att jag behöver få igen pengarna vid årets slut. Det tycker jag också, så jag niger och tackar.

Oförglömliga mackor
Under besöket i storsta’n tvingade jag händige släktingen att köpa säkringar till UPSen. Idag var jag inbjuden för att hämta dom och hade i förväg fått agenda för besöket.

Agendan följdes till punkt och pricka. Efter välkomstdrinken följde redogörelse för inköp av säkringar i storstadsregionen, hur man renoverar glassäkringar, vilka verktyg som krävs och som sista punkt ”Fri diskussion”.

I samband med den sista punkten serverades kaffe, gratinerade smörgåsar och wienerbröd. Dom smör­gåsarna glömmer jag inte i första taget!

Redan vid ankomsten kände jag doften av vitlök och förstod att den gröna massan på smörgåsarna innehöll min favoritkrydda. Men jag hade förstås ingen aning om mängden… Det var snudd på att håret reste sig och svettpärlorna trängde fram på över­läppen, men gott var det utan tvekan – förutsatt att man älskar vitlök.

Smaken av persilja, som gav den gröna färgen, kändes inte alls. Det passade mig utmärkt, persilja är ingen favorit.

Ny säkring
Med mig hem hade jag en liten påse med ett halvdussin säkringar till UPSen. När Mia hade fått sin middag pluggade jag in en av dom och har kopplat in UPSen igen. Skönt att veta att jag har några minuter på mig innan jag måste stänga datorn om/när strömmen går.