tidig väckning

av

30.1 – Självbelåten

Till skillnad från igår har jag varit riktigt duktig. Det är delvis Mias förtjänst.

Latmask
Gårdagen försvann utan att jag uträttade nåt annat nyttigt än att gå med soppåsen. Och det gjorde jag bara för att jag hade vägen förbi då jag och Mia hälsade på hos fru grannen till efter­middags­kaffet.

När jag kom hem hade det redan börjat skymma så jag övertygade mig själv om att det var för mörkt att skruva upp den andra gardinstången i sovrummet. Den första hann jag faktiskt få upp i lördags. Jag slog mig ner framför TVn i stället med Mia i famnen och sov gott i omgångar mellan programmen.

Tidig väckning
I morse vaknade jag av att Mia rotade efter mat i sophinken. Om skåpdörren inte är ordentligt stängd har hon kommit på att hon kan pilla upp den. När jag steg upp hade hon hittat en tom katt­mats­påse som hon slickade på.

Då jag hade gett henne frukost var klockan bara tio i åtta men jag tyckte det var lika bra att stanna uppe. Idag skulle den andra gardinstången upp, rummet dammas av och städas.

Gardinstång
Det svåraste var att skruva ut dom gamla skruvarna från tidigare gardin­stångs­fästen. Jag tyckte det verkade över­ar­be­tat att använda skruvdragaren bara för två skruvar, men ångrade mig nästan innan jag hade lyckats få ut dom. Långa som fattigåret var dom. Förmodligen en man som hade valt den längden. 😉

Att mäta ut och skruva i dom nya fästena gick snabbt och smärtfritt, liksom att hänga upp gardinerna. Rummet ändrade utseende i ett slag. Riktigt bra blev det.

Jag hade förstås hellre tagit en mindre storlek på ändknoppar, men dom här ”snöbollarna” får duga. Åtminstone ett tag. Modellen är det ju inget fel på – romantiskt sirliga med utskurna små rosor.

Datorstöd och städning
Innan det var dags att åka till min före detta granne för att hjälpa henne med datorn, hann jag också skruva fast hand­duks­tork­ställ­et i badrummet och påbörja städningen.

Utrustad med kort och blombukett med anledning av födelsedagen i fredags, ringde jag på vid avtalad tid. Jag blev erbjuden kaffe på direkten, men föreslog att jag skulle ”jobba” först.

Med kaffe, flytt av filer och städning i datorn försvann nästan två timmar. Jag som hade räknat med max en timme. Men det gjorde inget, det var fortfarande tillräckligt ljust för att städa klart när jag kom hem.

Skönt. Då har jag hela morgondagen på mig att förbereda veckans kurser. 🙂

 

av

30.11 – Halvlyckat

Jag har haft okristligt tidig väckning och invigningen av nya arbetsverktyget blev så där.

Tidig väckning
I regel händer det inte så ofta att jag har utbildning som börjar 08.15. Idag var ett undantag som bekräftar regeln. Den tiden på dygnet är jag synnerligen suddig i konturerna.

Tidpunkten innebar väckning 05.30 för att jag skulle få chans att morna mig och vara hyfsat alert då kursen började. För säkerhets skull ställde jag både väckarklocka och mobil på ringning. Mia spratt till av det oväntade oväsendet och såg helt chockad ut när jag steg upp så dags.

Halvlyckad premiär
Idag skulle nya arbetsverktyget tas i bruk i skarpt läge. För att inte få fnatt på musplattan stoppade jag ner en trådlös mus, delvis också för att jag kunde använda den på ett längre avstånd från datorn.

Att hålla utbildning i konferensrum är verkligen ingen höjdare, varken för mig eller deltagarna, men i det här fanns åtminstone datorprojektor och filmduk. Dock varken whiteboard eller blädderblock trots att jag hade fått besked om att det gjorde det. Grrr.

Det är just därför jag vill vara i extra god tid. Då hinner jag planera om eller lösa problemet innan deltagarna dyker upp.

När dom första deltagarna troppade in hade jag allt under kontroll tyckte jag. Ansluten till det trådlösa nätverket och klar att koppla över skärmbilden till projektorn.

Ända tills jag kom på att projektorn ingalunda är trådlös och att Zenbooken saknar uttag för ändamålet. Manicken med 15-poligt uttag låg förstås kvar hemma. Järnspikars.

Det fanns en extra lånedator, men nu var det för sent att koppla in den – jag hade bara en och en halv timme på mig för genomgången. Det vanliga strulet med att få kontakt med det trådlösa nät­verket tog ändå sin lilla tid för deltagarna. Tur man är flexibel och stresstålig. Genomgången hölls alltså ”i blindo”.

Jag hade en kvart på mig innan nästa grupp dök upp så jag struntade i kaffet och riggade upp en av lånedatorerna i stället. Äntligen kunde jag visa hur dom skulle bära sig åt.

Premiären blev således bara halvdan, men nästa vecka får jag en ny chans så då ska det väl gå vägen? 🙂

 

av

26.10 – Orubricerat

Igår var jag (också) uppe i gryningen, fick instämmande kommentarer och blev erbjuden familjevård. Grön(a) Anna blev oköpt. I natt var det frost och jag har löst ett tekniskt problem. Mia har lärt sig vika tvätt.

Fortsatt tidig väckning
Mia har flyttat fram väckningen med en halv timme. Redan 20 över 6 börjar hon rafsa på grejerna som hänger på dörrhandtaget. I gengäld kommer hon in lite tidigare på kvällarna.

I förrgår gick jag tillbaka och la mig ett par timmar, men igår morse beslöt jag försöka vakna. Mina dagliga vädernoteringar inskränker sig numera till ”Mörkt” och aktuell temperatur.

Instämmande kommentarer
I gårdagens ÅU fanns min insändare med samma text som i blogginlägget den 23.10. Många hade tydligen läst den och tyckte den var bra. Alltid roligt att höra.

Alla som hade läst den delade också min uppfattning om den s k vården. Återstår att se om in­sän­da­ren kommer att bemötas av nån som vill försvara idén?

Vänligt erbjudande
Igår kväll ringde jag herr grannen i ett ärende. Innan jag fick en syl i vädret erbjöd han mig fa­mil­je­vård (han är knappt tio år yngre än jag). Jag kunde få eget rum en trappa upp, men var tvungen att ta mig upp och ner utan hjälpmedel. På övervåningen fanns också en toalett jag kunde disponera.

För säkerhets skull frågade jag om jag förväntades hjälpa till i hushållsarbetet? Jag tolkade hans svar så att det berodde på om jag var kapabel att ta mig upp- och nerför trappan. Diplomatiskt svar. 😀

Tji servis
Jag får dess värre fortsätta sukta efter Grön Anna… Den tredje damen på ön med samma namn som säljaren, hade heller ingen servis att sälja.

Så småningom fick jag ett svarsmeddelande på Facebook om att servisen fanns att hämta på en ad­ress i Åbo. Och dit åker jag ju inte om jag inte är nödd och tvun­gen.

Nattfrost
I morse frasade det under Croqsen när jag hämtade tidningen och det kändes ovanligt kallt i morgon­rock. Inte så konstigt, termometern stod på 2,2 grader. Det börjar väl bli dags för kallare väder och varmare kläder.

Tekniskt problem
Under gårdagens kurs kunde jag tyvärr inte använda datorprojektorn. Hur jag än bar mig åt syntes bara skrivbordets bakgrundsbild. Till slut var jag tvungen att ge upp och fick nöja mig med bläd­der­block och penna.

I morse beslöt jag mig för att göra nya försök. Samma resultat. Men sen kom jag på lösningen. Da­torn har tydligen varit kopplad till en extern skärm tidigare och var därför inställd på dubbla skärmar. När jag tog bort bocken vid ”Utöka Windows skrivbord till den här bildskärmen” funkade allt som det skulle. Tur det då, annars vore jag varit väldigt handikappad när jag ska visa kursdeltagarna hur det ska se ut på skärmen eller var dom ska klicka.

Mia har lärt sig vika tvätt. 😉