soptunna

av

28.6 – Sopor och annat  

Soptunnan är påfylld, en myra har hämnats, protokollet är godkänt, jag har bjudit på matrester och ”cementkaka”.

SophusSoptunnan påfylld
Jag brukar samla på mig högst fyra-fem soppåsar innan jag går med dom till soptunnan, men i fredags hade jag överträffat mig själv. Mitt ”rosa under” till skottkärra behövdes för transporten av alla kollin.

Soptunnan var redan välfylld, så när jag hade lämpat av alla påsar gick locket inte längre att stänga. Men det gör kanske inget, tunnan står ju i ett eget litet hus tack vare herr grannens snickarglädje.

Myrans hämnd
Då jag ställde in skottkärran i boden igen kände jag nåt som ilsket nöp mig på insidan av låret. Av med shortsen och inspektion på stört. En svartmyra hade tagit ett stadigt grepp om huden och ville inte ge sig förrän jag förintade den. Troligen en hämnd för att honung­ser­ve­rin­gen har upphört i bad­rummet. 😉

Protokollet godkänt
Igår handhälsade jag tre gånger på väglagets ordförande. Dels före årsmötet och dels när han kom till Udden för att kontrolläsa och skriva under protokollet.

HandslagNär årsmötet var överstökat hade solen gått i moln så jag beslöt att skriva protokollet på direkten för att få ledig söndag. Det torde vara personbästa när det gäller snabb protokolleverans. Klockan sex SMSade jag till ordföranden att protokollet var klart och en halv timme senare dök han upp.

Efter ett par justeringar skrev han under och tog med sig protokollet till den ena justeraren. Sen tog vi varandra i hand för tredje gången och jag önskade honom och hans fru en trevlig havsvistelse.

Uppvärmda rester och ”cementkaka”
På förmiddagen idag fick jag en ypperlig idé. Dels kändes det som om det var länge sen jag träffade före detta grannen senast och dels fanns det gott om kålgryta kvar. Alltså ringde jag och erbjöd henne uppvärmda rester.

Hon hade inget annat program inbokat och tackade ja. ”Vilken tid ska jag komma?” undrade hon. Jag talade om att det i så fall kunde bli efter siktdjupsmätningen, dvs vid tre-snåret. Det är flera timmar efter hennes ordinarie mattid har jag för mig, men hon protesterade inte, snäll som hon är.

Då hon kom fick hon välja om hon ville äta ute i bersån eller i köket. Solen sken från klarblå, molnfri himmel så valet föll på bersån.

Birgit i bersånEfter maten satt vi kvar och pratade en stund innan jag serverade kaffe och resten av ”cementkakan” som jag gjorde i torsdags. I fredags fick Vik Husse fick också av den och konstaterade att det krävdes kniv och gaffel för att hantera den. Stämjärn hade kanske också varit på sin plats.

Enligt receptet ska persikopajen serveras ljummen, vilket förstås innebär att den är lättare att han­te­ra, men nu serverades den kylskåpskall, vilket alltså hade vissa följder. Men både Vik Husse, dagens gäst och jag lyckades få i oss den. Men nästa gång ska jag täcka över den medan den ännu är varm så att den förhoppningsvis mjuknar, alternativt värma den före servering.

Risken är förstås att kommande gäster tackar nej till paj i fortsättningen… 😀

(Bilden publicerad med personens tillåtelse)

av

9.4 – Nytt utseende

Jag har avslutat ett experiment och fått enbarr i håret, Silverpilen är sommarklädd och soptunnan är sig inte lik.

Bildkälla: http://blogg.vk.se

Avslutat experiment
Kan nån förklara för mig varför tänderna gulnar med stigande ålder? Tydligen drabbas alla dägg­djur, se bara på gamla lejon eller valrossar. Dom varken dricker kaffe eller röker men nog har dom gula tänder ändå så det kan inte enbart bero på det?

Än en gång har jag låtit mig luras av reklamen. Det finns ett nytt medel på apoteket, iWhite, som bleker tän­der­na på ett skonsamt sätt påstås det. Det lät ju positivt, så jag bad apoteket beställa en för­packning till mig och testade.

Efter fem dagar skulle behandlingen vara avslutad och tänderna vita. Inte ett endaste dugg vitare blev dom! Jag kan alltså känna mig blåst på 57 €. När jag googlar på varumärket är alla annonslänkar döda, jag får bara upp återförsäljare. Kanske fler än jag som är missnöjd? Jag har fem ”skenor” kvar om du vill köpa billigt? 😀

Enbarr i håret
Igår hade jag beslutsångest – kvisttuggen, röjsågen eller krattan? Det blev kvisttuggen. Alla kvistar från enen som jag tog ner i fjol våras har legat i en hög bakom ”parkeringsplatsen” under vintern för att jag inte kunde bestämma mig för vad jag skulle kunna tänkas ha dom till. Nu skulle dom tuggas.

Det blev en nätt liten hög det också. Dom torra barren sprutade åt alla håll och kanter, inklusive i håret och det kändes som om jag doftade ene hela jag. En mycket sympatisk doft för övrigt.

Frågan är vad jag ska göra med entugget? Det är många växter som ogillar barrträd så jag får väl lägga det nånstans där jag inte vill att det ska växa nåt.

Silverpilen sommarklädd
Det absolut snyggaste på Silverpilen just nu är däcken. Idag fick den årsservice och sprillans nya sommardäck äntligen. Nu kan jag besikta med sommar­däck igen i fortsättningen. 🙂 Det roade mig förresten att den fick svenska däck. Men bilen är för all del avsedd för den svenska marknaden så det passar ju bra.

Helt otroligt att originaldäcken höll i 14 år och drygt 67.000 km. Mönsterdjupet har förstås inte varit särskilt stort dom senaste åren, men så lugnt och försiktigt som jag kör så har det gått bra. Nä, jag skojar, jag kör för det mesta som en jagad biltjuv. 😀

Soptunnehus85,60/däck inklusive montering, balansering och returavgift för dom gamla däcken tyckte jag inte var så blodigt. Det finns naturligtvis billigare, men Gislaved tillhör väl inte dom billigaste vad jag vet?

Soptunnan förvandlad
I eftermiddags tog Mia och jag en sop­prome­nad. ”Oj!” sa jag högt när jag fick syn på soptunnans nya ”skal”. Det är garanterat den finaste soptunnebyggnaden i den här byn, kanske på hela ön? Herr grannen har verkligen förmågan att handskas med trä och göra ett perfekt jobb. Håll med om att den är en fröjd för ögat!

Just precis en sån här konstruktion skulle jag vilja ha runt Silverpilen också. Jag kanske ska fråga lite försiktigt vid tillfälle om han åtar sig?