rök

av

26.7 – Inte brasväder

Jag har nästan blivit rökförgiftad, infört säljstopp, tvättat och passerat en tidsgräns. Mia missade deadline.

RökNästan rökförgiftad
Igår kväll hade jag fått nog av alla stora, svarta flugor som flög omkring i köket. Liklukten lockade dom förstås. Glad i hågen stoppade jag in eldstände i spisen och tände på. Det var ett fatalt misstag… Röken vällde in.

Att i det skedet öppna sotluckan för att elda där gjorde förstås saken bara värre. Brand­larmet gick och köks­golvet närmast spisen försvann i en rökdimma.

Jag slog snabbt igen alla luckor och hoppades elden skulle dö och öppnade fönster i alla rum för att vädra ut röken. Den tiden på dygnet var det nästan vindstilla, så det tog sin runda tid innan ögonen slutade tåras.

Tänk att jag aldrig lär mig! Men som bekant är det bara två sorters människor som aldrig kan göra om samma misstag – fallskärmshoppare och jungfrur. Så småningom hade det slocknat i spisen och jag kunde öppna sotluckan för att få i gång draget så jag kunde avsluta kremeringen.

Säljstopp
Igår var jag in på sommarloppisen och förhörde mig om intresset för en servis. Eftersom jag har två finserviser övervägde jag att göra mig av med den ena. Jodå, det kunde nog gå att sälja en sån tyckte innehavarinnan.

Idag ringde jag och talade om att jag ångrat mig. Servisen är jättefin och dessutom ett minne efter mormor så den får vara kvar. Bättre plats i skåpet lär jag dessutom inte få, snart fyller jag det igen med nya prylar inser jag.

Loppisvärdinnan undrade om jag inte hade mera smycken att sälja i stället? Men nu har jag faktiskt gallrat ut rätt hårt och vill behålla resten känner jag. Jag lovade komma in om jag mot förmodan skulle hitta nåt jag vill avstå ifrån.

Tvättdag
Torkvädret var idealiskt konstaterade jag när jag klev upp, men var tvungen att uträtta ett par ärenden innan. När jag kom hem fyllde jag tvättmaskinen och 106 minuter senare kunde jag hänga tvätten på tork. Vid det laget hade vinden ökat något, vilket ju var en fördel.

Jaktbyte

Vattensork i liksvepning.

Vecka 32 har jag beställt tömning av avloppstanken så det gäller att se till att jag får valuta för pengarna. Den 21.3 tömdes den senast, alltså har jag klarat mig i nästan fyra och en halv månad sen senaste tömningen. Det lönar sig således att bära ut slaskfat och diskvatten.

Passerad tidsgräns
I morgon är det tre veckor sen det senaste fästingbettet och ingen rodnad syns runt bettet. Därmed friskförklarar jag mig. Åtminstone från borrelios. Skönt att slippa antibiotikakuren.

Misse missat deadline
Jag borde ha talat om för Mia att krematoriet var nytömt igår… I morse kom hon in med en maffig vatten­sork igen. Den här gången avpolletterade jag liket utomhus en bra bit utanför tomtgränsen. Det räcker gott att sommargrannens hund rotar i min avfallshög.

av

16.8 – Eld, blod och vatten

Jag har misslyckats med kremeringen, visat trosorna, varit i gång med trimmern och vågat mig i sjön. Mia lånar tak över huvudet.

Misslyckad kremering
Efter frukost tyckte jag mig ana en obehaglig odör från köksspisen. Det var dags att sätta eld på Mias jaktbyten.

Det var onödigt optimistiskt att tro att det skulle lyckas under rådande förhållanden – totalt vindstilla. Eldningen i sotluckan tydde ändå på att det fanns drag, men så snart jag tände på i spisen vällde röken in. Suck.

Liken är på sin höjd svedda, men säkert långt i från förintade. Fast fördelen med att det rök in var ju förstås att jag inte kan känna liklukten längre.

Trosor till kaffet
Idag var ”vägmästaren” i farten i min backe. Sen det gräsliga åskvädret har jag som vanligt haft djupa fåror i vägen upp. Jag har inte påkallat hjälp eftersom det ändå gick bra att ta sig upp och ner. För två år sen var det mycket värre, hela backen var full med djupa ”kratrar”.

Jag frågade om han ville ha kaffe och det tackade han ja till så vi slog oss ner i bersån. Jag hade ingen tanke på att hans utsikt bland annat bestod av mina nytvättade trosor, men han varken klagade eller ville byta plats så han tålde den säkert. 😀

Trimtajm
Idag var det också för varmt för gräsklippning eller potatis­upp­tag­ning. Min plan på att ta upp po­ta­tisen förra veckan sprack alltså. Jag hade viktigare(?) saker för mig.

För att ändå göra nåt nyttigt bestämde jag att värmen inte hindrade mig från att trimma gräset runt rosorna vid tomtgränsen. Den lätta sysselsättningen framkallade också en del svettpärlor förutom sed­vanligt blodvite, men det hör ju till.

Simtur
När jag hade putsat runt planteringarna ner till verandan var jag nöjd och beslöt ta ett dopp. Av nån underlig anledning blev det aldrig av igår? Mia följde med till stranden som vanligt.

Värmen har fått algerna att stiga mot ytan igen, men det låg inga sjok framför bryggändan så jag gjorde dom sällskap en liten stund. Riktigt skönt var det, vattnet är fortfarande 21 grader varmt.

Lånat tillhåll
Idag upptäckte jag var Mia håller till ibland. Jag har ofta sett att hon kommer runt gaveln på uthuset och trott att hon har varit på besök hos herr och fru grannen. Det är hon också rätt ofta vad jag förstår, men inte jämt tydligen.

När ”vägmästaren” var i gång med traktorn kröp hon ut från sommargrannens förråd. Förrådet är låst, men avståndet mellan dörrkanten och marken är tillräckligt stort för att hon ska kunna ta sig in och ut. Bra att veta att hon har en trygg tillflyktsplats där också. 🙂