misstag

av

20.2 – Mer och mindre smärtsamt

Jag har sett en självmordskandidat, rättat till misstag, bränner mikroved och har besökt en ”kot­knackare”.

SkridskoåkareSjälvmordskandidat
På tisdag förmiddag uppfattade jag en rörelse i ögonvrån när jag satt vid datorn. Då jag vände huv’et ca tio grader styrbord upptäckte jag vad som orsakade synintrycket – en skridskoåkare! Första och hittills enda människan som vågat sig ut på isen i år vad jag vet. Utom jag. Fast jag tordes inte gå längre ut än strax utanför bryggändan och med ett stadigt grepp om lejdaren till trappstegen.

Den här personen hade förmodligen rört sig över hela sjön. Med livet som insats kan jag tycka, men han/hon känner säkert isens bärighet bättre än jag. Hoppas färden slutade utan missöden.

Rättat till misstag
Onsdagen var inte min dag, åtminstone inte början på den. Det mesta jag gjorde blev fel, även om det var enkelt att rätta till. Pinsammast var ett feladresserat mejl.

Alla styrelser jag tillhör har en egen mejlgrupp i Outlook och meningen var att skicka ett viktigt med­delande till LMFs styrelse. Jag märkte inte ens att mejlet gick fel förrän verk­sam­hets­gran­ska­ren gjorde mig uppmärksam på att sekreterarens namn saknades i mottagarlistan… Undra på det, mejlet hade gått till fel styrelse. Suck. På så sätt kan man få arbetstiden att öka med det dubbla. 😦

Mikroved
Bland kvistveden jag köpte för fyra år sen fanns en hel del ”mikroved”, dvs kvistar av ungefär samma längd som extralånga tändstickor. Dom slängde jag i en egen hög avsedd för kaminen i sovrummet, men eftersom jag inte har eldat mer än ett par gånger i den har högen inte minskat märkbart.

Den högen är nu den enda som återstår av inköpet och ”i brist på bröd äter man limpa” sägs det. Fördelen med dom korta pinnarna är att dom utan problem får plats i Mias f d kattsandslåda och att dom går att lägga in på tvären i spisen, alternativt två pinnar efter varandra. 😉

Besök hos kotknackar’n
Igår eftermiddag hade jag tid hos en av öns kiropraktiker. Beskrivningen av mottagningen var enkel och tydlig när jag bokade tid – i hårsalongen mittemot ”Knallis”. Jag tolkade det så att jag skulle till en nerlagd hårsalong i ett av husen som låg på andra sidan vägen från Knallis sett. Det var bara det att där fanns inga f d salonger, bara en stängd loppis och bo­stads­hus. Mysko. Jag beslöt att fråga i butiken, men upptäckte en frissa i lokalen intill.

Medan jag ställde min fråga till frissan satt en äldre, småleende herre på en liten soffa längst in i lokalen och vinka­de, men jag tog inte till mig att det kunde vara åt mig. I den här lilla lokalen kunde väl ändå ingen kiropraktiker hålla till?*)

Men så var det. Bakom soffan stod en tygskärm och bakom skärmen fanns en (sliten) be­hand­lings­bänk och ett litet bord. Det enda jag behövde ta av mig var glasögonen, sen pågick behandlingen i max tio minuter. Resten av halvtimmen gick åt att lyssna. Den här mannen slog mig med häst­läng­der när det gällde att prata.

IschiasNästan mot min vilja blev jag imponerad över att ”den flamsiga farbrorn” hittade mina onda punkter på direkten. Han hade ju inte ens undersökt mig eller kollat hur kotorna satt? En av punkterna lyckades han inte åt­gärda, mest beroende på att jag på inga villkor tordes slappna av. Dels för att jag sen tidigare vet hur djävulskt ont det gör och dels av hänsyn till frissans kund. Mitt smärtvrål hade garanterat skrämt kunden ur stolen.

”Det tar vi nästa gång om du inte har huvudvärk” tyckte han. Nästa gång föreslog han kunde innebära om ett halvår eller ett år. Det borde alla människor se till att göra menade han. ”Du går väl till tand­läkaren en gång per år?” Det ligger onekligen nåt i det. Ju längre man dras med besvären, desto svårare blir det att åtgärda dom.

Därmed var besöket avslutat. Han hävdade bestämt att jag skulle slippa känna av min ischias, men åtminstone än så länge har han fel. I sanningens namn ska tilläggas att han påpekade att jag skulle höra av mig om smärtan inte försvann, så möjligen blir det ett återbesök.

*) Förklaringen till den udda lokalen är att förfrågan om att få hyra kommunens tomma lokaler i bibliotekets fastighet aldrig har besvarats. Dåligt.

av

17.10 – Från väder till misstag

Det är kylslaget, jag väntar på besked, har fått fler invigningspresenter, haft tebesök och rättat till mina misstag.

Kylslaget
I morse spärrade jag upp ögonen när jag läste av termometern: -2,6°! Det hade jag inte riktigt väntat mig. Det var minst sagt kylslaget att hämta tidningen i morgonrocken. Det är dags att börja vänja sig vid kompletterande klädsel.

PlåtskadadVäntar på besked
Igår strax före klockan ett parkerade jag hos killen som lovat ge Silverpilen en ”bo­tox­be­hand­ling”. Min skjuts var redan på plats – den rara och hjälpsamma Oxen/Tvillingen ställde upp som privat­chaufför så jag slapp ta taxi hem.

Jag erbjöd plåtkillen att ha kvar bilen över helgen men det behövdes inte, ”du får den i morgon” sa han. ”Jag ringer när den är klar att hämta.” Nu är det snart kväll och än har jag inte hört nåt, så antingen jobbar han övertid eller så blir det först i morgon. Jag har i vilket fall befriat Oxen från hämtningsskjutsen som han hyggligt nog var villig att också ställa upp på.

Fler invigningspresenter
Igår kväll höll väglaget årets sista styrelsemöte på Udden. Först kom ordföranden med ett paket kaffe som frun hade skickat som försenad (skorstens)invigningspresent. Han bad om ursäkt och förklarade varför dom inte hade haft möjlighet att delta när det begav sig, men jag tröstade honom med att skorstenen finns kvar ett bra tag framöver så det är aldrig för sent att inviga den.

TärveDärnäst kom Oxen/Tvillingen med en låda ”tärve” eller töre som jag idag har lärt mig att det heter på korrekt svenska. Diskussion om ordet uppstod då ordföranden kom för att skriva under protokollet. Vid hemkomsten hade han konsulterat Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) som jämfört med Ord­listan (SAOL) är mer omfattande och dessutom beskriver ordens historik.

På fornsvenska användes ordet tyrve, vilket liknar och kan förklara vårt dialektala ord. Ordet töre används dock sedan 1600-talet enligt SAOB. Så då vet vi det.

Töret var lika uppskattat som ”korven” med näver jag fick vid invigningen. Bästa sätten att snabbt få fyr i spisen och kakelugnen. Tack igen!

Tebesök
Vid elvasnåret i förmiddags ringde planktonexperten och undrade om jag var hemma idag? Hon befann sig i Kasnäs och tänkte sig titta in en stund. Självfallet var jag hemma. Dels hade jag inget fordon och dels behövde jag skriva protokoll.

Jag hann precis skriva klart innan hon dök upp, perfekt tajmat. Verbet tajma och substantiven tajmning/tajming är numera godkända svenska ord i SAOL. Bara så ni vet att jag vet.

Hon blev serverad te och resterna av kaffebrödet från gårdagens möte (jodå, vi dricker kaffe och sladdrar lite också på våra möten) medan vi bland mycket annat pratade om våra förfäder och hur det kommer sig att man känner på sig om ett ställe är trivsamt eller inte. För en gångs skull andra samtalsämnen än vattenlevande organismer. 🙂

MisstagRättat till misstag
I övrigt har jag haft fullt upp med att rätta till mina misstag. Det första och viktigaste var att rätta till en felaktigt debiterad vägavgift. Och i samband med rättelsen gjorde jag ett nytt misstag – jag glömde bifoga filen som hörde till. Suck.

En annan groda var det förnämliga ordet jag använde i inlägget den 14.10. Det var felstavat. Tack vare den språkliga diskussionen med ordföranden fick jag klart för mig att ordet är sisyfos efter den grekiske kungen och inget annat, så det kommenterade jag och uppdaterade på bloggen.

Tja, sen var det ju faktiskt inte fler misstag att rätta till just idag. Men i morgon kommer det väl nya friska kan jag tänka mig. 😀

av

7.12 – Tur och misstag

Det har tillkommit nyheter på bloggen, jag har haft tur och begått misstag. Mia har inspekterat garderoben.

Nytt på bloggen
Igår fick bloggen en länk till Google Scholar (under sökrutan i panelen till höger), en ny sökfunktion för vetenskapliga artiklar. Jag vet inte riktigt varför jag plockade in den – mina texter lär inte figurera i några veten­skapliga sammanhang – men jag fick för mig att det alltid kan intressera nån?

Under dagen har jag lagt in en länk till Bloggtoppen.fi under kartan över Besökare. Sajten håller koll på finlands­svenska bloggar för den som vill botanisera i utbudet och kanske hitta nya favoriter.

Tur
Idag hade jag tur. Eller otur om man ser det ur inkomstsynvinkel. Jag fick besked om att mor­gon­dagens utbildningstillfälle är framflyttat till den 9.2.2012. Det innebär att mitt jullov från ”kurseriet” redan har börjat. Tidpunkten gjordes i stället om till en mötestid för planering av nästa termins kursutbud.

Misstag I
”En gång gjorde jag fel, men det var ett misstag” stod det på en skylt i mitt dåvarande tjänste­rum. Just idag verkar det mesta ha blivit fel.

Ända sen jag flyttade hem har jag sörjt över att jag inte kan använda min mörkgröna linnegardiner som jag hade i Östersund. Dels stämmer inte måtten och dels har jag nu tre fönster i var­dags­rum­met i stället för ett.

Den 17.9.2011 beställde jag nya från Ellos’ nätbutik. Den gröna färgen verkade passa med färgen på möblerna så jag beställde tre förpackningar. Leveranstiden sattes till den 10.12, men det gick bra tyckte jag, då kom dom lagom till jul.

Idag hämtade jag ut paketet och packade upp. Färgen är det inget fel på, men varje förpackning inne­håller en gardin. I nio fall av tio brukar gardiner säljas parvis, så jag kollade inte så noga när jag beställde. 😦 Nu finns dom i alla fall i lager så jag beställde omgående tre till. Förhoppningsvis kommer dom före jul.

Misstag II
Det är inte så ofta jag klär mig i blå jeans, men det händer. Dom jag har blev onödigt tajta efter att jag torktumlade dom och är dessutom sydda i ett tunt jeanstyg som lämpar sig bättre för sommar­temperaturer så jag beslöt investera i ett par nya hos Klingel, min ”hov­leve­rantör” när det gäller damkläder.

Det paketet hämtade jag också idag. Jag hade beställt två olika modeller och räknade med att jag skulle vara nöjd med den ena. Det ena paret var ganska mörkblå och hade en mittsöm fram på benen som jag inte riktigt gillade, det andra paret var ljusare blå men hade tyvärr knäppning i gylfen i stället för blixtlås, vilket jag avskyr. Tydligen hade jag inte läst produktbeskrivningen den här gången heller.

Jag har ingen lust att grotta vidare i sortimentet, det får bli mittsömsmodellen. Den sitter utmärkt, har perfekt benlängd och priset är moderat. På långt håll med svaga ögon syns sömmen knappt. Dess­utom gör sömmen det lättare att se vad som är fram och bak på byxorna. 😉

Garderobsinspektion
Mia har tagit det lugnt idag också. Det har medfört att hon blivit uttråkad mellan varven och försökt hitta sysselsättning.

Förra gången hon gjorde en garderobsinspektion fick hon ner diverse kläder och en korg med inne­håll, så idag lyfte jag upp henne på ”lagom” höjd. Det var hon nöjd med i ungefär en halv minut. Sen spanade hon uppåt för att räkna ut hur hon skulle kunna ta sig dit, men jag nekade henne vidare äventyr. Med det lät hon sig nöja och klev över på min axel som jag lärt henne för att smidigt kunna ta sig ner.