medicin

av

Tankar kring medicin och sjukdom

Jag har alltid förhållit mig skeptisk till mediciner för att dom inte botar sjukdom. Enda undantaget är antibiotika. Men visst kan dom lindra smärta och ta bort symtom. Dock kvarstår grundorsaken till sjukdomen.

Sjukdom kan förebyggas med vaccin, men effekten är i en del fall omdiskuterad. Fast nån ”antivaccare” är jag inte. Senast vaccinerade jag mig mot bältros och tror att det ska förhindra att jag drabbas.

Att läkarvetenskapen numera är specialiserad gör saken inte bättre. Man bortser från att kroppen är ett enhetligt system och att det finns en – eller flera – bakgrundsfaktorer till symtomen.

För ett tag sen hittade jag ett citat av en finsk läkare som slår huv’et på spiken. Fritt översatt från bilden: ”Modern läkarvetenskap är en affärsmodell där man behandlar symtom – inte orsaker.”

Det finns människor som är övertygade om att alla sjukdomstillstånd har en själslig orsak. Vår kropp reagerar på våra emotionella sår.

En idé som varken kan bevisas eller motbevisas, men som i mina öron låter plausibel. En frisk själ är viktigare än fysisk kondition.

Numera är den senare det man huvudsakligen fokuserar på och glömmer att analysera och bearbeta sitt inre i första hand.

av

Oväntad syn, medicinbyte och växtblindhet

Oväntad syn
Härom dagen mötte vi väglagets ordförande med fru på byvägen. När vi hade önskat varandra god fort­sättning på det nya året utbrast ordföranden: ”Det var en oväntad syn! Tror jag aldrig har sett dig gående.”

Jag upplyste honom om att promenaderna tillhör ”mitt nya liv”, men sa inget om anledningen, annars hade det troligen blivit ett långt samtal. Vår ordförande är nämligen också geriatriker.

Det påminner mig om en liknande kommentar jag fick av vår ”vägmästare” då han mötte oss för något år sen: ”Va?!? GÅR du?” Då förstår ni vilken ”antihurtbulle” jag är. Har varit menar jag förstås. 😀

Medicinbyte
Läkemedlet jag blev ordinerad (Letrozol) i fem år framåt(!) har gjort mig galen. I stället för lindriga vallningar var tredje timme, fick jag bara sova en timme åt gången innan jag började svettas, så jag slutade ta det för några dar sen.

Vid ett uppföljningssamtal med en sköterska på strålningskliniken nämnde jag att jag slutat, så hon skulle be en läkare ringa upp. Det gjorde han i går och föreslog ett annat preparat: Tamoxifen.

En av fördelarna med det är att det inte påverkar bentätheten, men givetvis har det också diverse biverkningar, bland annat blodvallningar. Återstår att se om de är lika frekventa.

Växtblindhet
Ett av årets nyord är växtblindhet. I ÅU-artikeln som länken går till, står det bland annat: ”När vi rör oss utomhus hinner vi sällan böja oss ner och beundra mossornas blad­former. Känns symtomen bekanta?”.

Den frågan besvarar jag med ett bestämt nej. Jag har alltid varit intresserad av vilda växter och fascinerad av mossor och lavar. Det skvallrar bildarkivet också om. Jag har 201 bilder på mossa och 44 på lav. Antalen inkluderar för all del en del dubbletter.

Att artbestämma mossor och lavar är minsann inte det lättaste, jag klarar bara ett fåtal, men jag stannar rätt ofta och beundrar deras blad – och färger inte minst! Vissa mossor är så täta och intensivt gröna att man inte gärna kan missa dom.

Det senaste ”fyndet” från vår promenad den 6.1 ser du nedan. En typ av skållav om jag inte är helt fel ute? Min bloggkollega Anki som har bloggen https://ankisbildblogg.wordpress.com/ kanske kan upplysa vilken art det är fråga om?

Epilog
Helt fel hade jag. Så här svarar Anki (se Kommentarer): ”… Laven på din bild är en av filtlavarna, släktet Peltigera – det finns flera, men jag har dålig koll på att artbestämma dem exakt.”

av

30.12 – Strul och anti-strul

Jag har irriterat mig på e-fakturering och övergått till starkare droger.

E-faktura?
Idag fick jag en betalningspåminnelse från elbolagets indrivare. Enligt mina noteringar var fakturan betald på utsatt tid…? Sen i våras har jag ett avtal om e-faktura och kunde inte begripa varför be­loppet inte hade gått fram?

Av betalningshistoriken på kontot framgick att betalningen inte var registrerad så jag letade rätt på fakturautskriften. Ridå. Det var en analog faktura med inbetalningsavi. Det var mitt fel att den inte var betald. Men varför hade jag fått en pappersfaktura?

Efter kontakt med elbolaget och det häpnadsväckande beskedet att e-faktureringen hade upphört den 6.7.2011 kollade jag mina e‑fakturerare och såg att avtalet med elbolaget gällde från den 7 maj i år och var i kraft. Så varför fungerade det inte?

Nytt telefonköande, nu hos banken. Min ”personliga rådgivare” var inte tillgänglig trots den för­troende­ingivande titeln så jag fick vänta tills en svenskspråkig handläggare var ledig. Jag vägrar prata finska om jag inte är absolut tvungen.

”Nej, vi är bara betalningsförmedlare, du får kontakta betal­nings­mot­tagaren” fick jag besked om. Jag stoppade rundgången genom att upplysa om att jag redan hade kontaktat elbolaget och att dom bara kunde se att avtalet hade upphört.

Så småningom kunde handläggaren också hitta uppgiften om att avtalet hade upphört och föreslog att jag kanske hade tagit bort betalningsmottagaren av misstag? ”Men,” invände jag medan raggen reste sig, ”då skulle väl inte företagets namn finnas kvar i listan över avsändare av e-fakturor?”. Att det var konstigt och felaktigt höll handläggaren med om, men längre än så kom vi inte. Jag fick rådet att ta bort be­tal­nings­mot­tagaren och lägga upp ett nytt avtal.

Då uppstod nästa problem. Mottagarens kontonummer stämde inte alls överens med dom som fanns på fakturan och numret går inte att ändra. Nytt telefonköande till elbolagets kundtjänst. Ingen svensk telefonist fanns på plats så nu var jag tvungen att förklara mig på finska om jag inte vill vänta på att bli uppringd. Kundtjänsten kunde inte svara på varför kontonumret inte stämde utan hänvisade till faktureringsavdelningen.

Där var det heller ingen på plats, men kundtjänsten lovade att jag skulle bli uppringd. Så skedde faktiskt ett par timmar senare. Nä, det kontonumret kände faktureringsdamen inte alls igen. Jag dristade mig då till att fråga om det kanske var därför e-faktureringen inte hade fungerat och att av­talet hade upphört av den anledningen?

Jag fick ett halvt medgivande och blev upplyst om att hon skulle kontakta tjänsteleverantören för att forska i saken. Efter det skulle hon höra av sig. 1-0 till mig i den ronden. 😀

Starkare droger
Under natten och dagen har virusinfektionen av allt att döma spridit sig trots Vectavir-smörjandet. Näsan och vänstra halvan av ansiktet har samma symtom som munsåret hade. I eftermiddags beslöt jag därför slå en signal till vårdcentralen, eller hälsocentralen som det heter här.

Jag fick genast svar (utan att köa!) och blev kopplad till en sjukskötare som rådde mig att konsultera läkare när hon hade hört min beskrivning av spridningen och fått frågan: ”Vad är det värsta som kan hända?”.

Nytt samtal till växeln som försökte koppla mig till en läkare, men där blev det inget svar så damen i växeln sa att läkaren som hade telefontid fram till 16 skulle ringa upp. Vilken fantastiskt snabb och smärtfri(!) service!

En kort stund senare ringde en herre som försökte prata finska, men jag insisterade på att få prata mitt modersmål och det gick bra. Han tyckte jag borde bli undersökt av läkare och nämnde att jag kunde åka till jouren i Salo. ”Nä, aldrig i livet” hojtade jag och fick ett skratt som svar. Om synen påverkades skulle jag ändå bli tvungen sa han sen.

Innan jag hade hunnit boka en besökstid efter helgen ingrep läkaren i samtalet och tyckte trots allt att han kunde sträcka sig till att ringa in ett recept på symtom­dämpande och spridningshämmande medicin till apoteket så jag kunde hämta den redan idag. Finfint.

Fem tabletter per dygn i fem dagar innebär drygt fyra timmars intervall. Dom har jag nu ställt in i mobilen så jag blir påmind. Bra med teknik om/när den fungerar. För säkerhets skull har jag garderat mig med en liten tabell i Word, utskriven på papper. 😉