Efter ett par skrämskott med minusgrader som varslat om att vintern närmar sig, fattade jag ett av­görande beslut i dag. Det var hög tid att dra fram klädlådorna med vinterkläder.

Den som följt min blogg en längre tid, vet att jag på grund av utrymmesbrist förvarar en del av kläderna i lockförsedda plastlådor som får plats under sängen. Det innebär att de töms och fylls på när det är dags för säsongsbyte. Vår‑ och hösttröjor får ligga kvar i skåpet, resten ska bytas ut.

När jag hade stuvat in alla varma tröjor i skåpet, blev jag paff. En låda var tom! Det mystiska fenomenet kan delvis förklaras av att vinterplagg tar större plats, men också av det faktum att jag fyllde två sop­på­sar med sommarplagg som ska gå till klädinsamlingen.

Att jag hade glömt kläderna som rullade runt i torktumlaren var förstås en miss. Men jag hade tur, inga plagg hörde till ”sommarkollektionen” såg jag när jag tömde den.

I förrgår lyckades jag tömma en annan låda. Genom att ”komprimera” innehållet i sock‑ och strump­byx­lådan i den av mor ärvda lilla byrån frigjordes en låda. Så nu har jag ett delikat problem – vad ska jag fylla den med?

Höjden och djupet på lådan är klart begränsade, så den kan bara fyllas med småsaker. Hm, jag får ta en funderare på det. Förr eller senare kommer jag på nåt. 😊

Kvällslektyr
Innan jag började läsa nuvarande bok, formligen slukade jag Agent Sonya av Ben Macintyre. En fasci­ne­rande och högintressant biografi över en av Sovjetunionens mest fram­gångsrika spioner. Det var en bok med hög wow-faktor!

Det samma kan man tyvärr inte säga om Vildhavre: Sista brevet till pappa av Otto Gabrielsson, som är resultatet av ett av Jörn Donners snedsteg. Jag tillhör inte Jörn Donners fanklubb, men var nyfiken på vad den här sonen hade att säga om sin far.

Huvudintrycket är självömkan, men jag är ju inte rätt person att döma, jag som har haft en biologisk far, en fosterfar och två styvfäder. Möjligen hade jag utan alla dessa fäder känt det på samma sätt som Otto?

Hur som helst är det här ingen bok jag sträckläser eller ens finner värst intressant. Tur att den bara är till låns.