5.5 – Återfall, piller och mundiarré

Jag har återfått en utsliten roll, utökat pillersortimentet och hindrat en ung man.

SekreterareÅter i sekreterarträsket
Just så. Det ante mig. Daphnias mångårige sekreterare ställde inte upp för omval, vilket innebar att lördagens årsmöte utsåg mig till hans efterträdare. Degraderad från vice ordförande till sekreterare känns ju inte bra om man är titelsjuk. Men det vill jag ju absolut inte vara, så det är helt OK.

Det påminner mig om vad en styrelseledamot påpekade för många år sen: ”Det är ju sekreteraren som har den egentliga makten.” Precis som politiker och tjänstemän med andra ord.

Eftersom föreningens förra sekreterare inte deltog i mötet, åkte jag på att skriva det protokollet också. En stor del av gårdagen gick åt till det eftersom jag ville skriva det både på finska och svenska. Vid 14:30-snåret var jag äntligen klar och kunde klä på mig. 😀

Det första årsmötesprotokollet jag nånsin har skrivit på finska för övrigt. Faktiskt fick jag beröm av ordföranden som tyckte att jag hanterar språket bättre än många som har det som modersmål. Sånt värmer att höra även om jag inte riktigt tror henne.

Utökt pillersortimentet
Än så så länge understöder jag inte läkemedelsindustrin, men väl kosttillskottsindustrin. Den är förmodligen lika stor misstänker jag om man tittar på utbudet av preparat och tillverkare.

Hur som helst har jag utökat mitt sortiment. Förutom alger, gojibär, hajbrosk (ett av arven efter mamma), glucosamin, magnesium, B-vitaminer, D-vitamin, kalk och Omega 3 har jag lagt till Spirulina. Kalla mig gärna kosttillskottsknarkare. 😀

Egentligen borde jag göra ett längre uppehåll i intaget bara för att se om jag märker nån försämring i hälsan/måendet? Kanske värt att pröva. Om inte annat skulle det vara en kostnadsbesparing.

ElevHindrat en ung man
Idag hade jag lektionsdag. Vid kaffetid dök min privatelev upp. Sen uppehöll jag honom med prat i en timme innan vi slog oss ner framför datorn. En timme senare såg jag att han började bli trött av all ny information så vi tog en paus.

På grund av allt mitt babbel om bildändamål, olika sorters fotopapper, skrivarmodeller, etc, ut­sträck­tes pausen till en dryg halvtimme. Därmed var lektionstiden förbrukad med råge trots att under­vis­ningen bara omfattade en timme i stället för två som planerat. Snäll, artig och be­le­vad som han är, lät han mig hållas. Usch, jag får verkligen skärpa till mig nästa gång!

16.10 – Nyttigt eller onyttigt?

Jag har klippt gräs, noterar nya säljargument och riskerar dö i förtid. Mia gillar kosttillskott.

Gräsklippning
Mina nya grannar trodde antagligen att det har slagit runt för mig när dom hörde gräsklipparen. Det är väl inte så många som klipper gräs i mitten av oktober?

Det sägs att man inte ska klippa gräset sent på hösten men jag har aldrig hört eller tagit reda på varför? Gräs­röt­terna kanske tar skada när det blir frost så det dröjer längre innan gräset börjar växa på våren?

Jag tog risken. I flera dar har jag tittat på gräsmattan framför trappan och konstaterat att det inte skulle skada om den var kortare. Idag fick jag den inspiration som behövdes. Nu kan jag gå upp till bilen utan att bli våt om finskorna. Som bonus blåste löven också i väg en bit.

Nya säljargument
Det har plötsligt blivit inne att marknadsföra livsmedel med argumenten ”utan tillsatser, innehåller inte glutamat, konserveringsmedel, svål”, etc. Flera brödförpackningar är märkta ”utan tillsatser” och Saarioinen använder samma argument för sina färdiga rätter i TV-reklamen. Det var på tiden.

Skadligt eller hälsosamt?
Den 10 oktober läste jag en artikel i ÅU som fick mig att höja på ögonbrynen. Enligt en forsk­nings­rapport (där Finland medverkat) har kosttillskott ingen gynnsam inverkan och kan till och med öka dödligheten. Jag har tidigare läst att kvinnor som äter multivitaminpreparat riskerar att drabbas av cancer.

Varje gång jag hör eller läser liknande blir jag misstänksam. På vems uppdrag har forskningen gjorts och vem har finansierat eller beställt den? Det går lika fort att hitta forskning som tyder på motsatsen. Så vad ska man tro på?

Just nu pågår också en hatkampanj mot VitaePro. Både medicinsk expertis och myndigheter för­dö­mer preparatet som humbug. Men om man känner att man mår bättre av att ta det då? Är det bara placeboeffekt? Min slutsats är att medicin­indu­strin betraktar kosttillskotten som en allt hotfullare konkurrent och därför har engagerat ett antal lobbare vars enda uppdrag är att sprida negativ propaganda.

Det säger kanske sig självt att jag tillhör kost­till­skotts­kon­sumen­terna? För närvarande börjar dagen med en klunk AloeVera med nässla och efter frukost stoppar jag i mig havsalg, pollen­korn, multivitaminer, omega 3, kalcium-magnesium plus D-vitamin och gojibär. Tidvis tillkommer extra D-vitamin, selen och järn.

Om det håller mig frisk och vid god vigör eller ökar risken för att jag dör i förtid kan ingen veta riktigt säkert eftersom jag inte ingår i nån studie eller forskning. Huvudsaken är att jag själv tror att jag mår bra och håller mig friskare på det här sättet. Jag är helt hundra på att giftet i mediciner inte skulle få mig att må bättre.

Också i det här landet har läkarna av allt att döma provision på att förskriva blodtrycks- och  koles­terol­sänkande, respektive blodförtunnande och urindrivande mediciner. I hälsokostaffären eller hos ho­meo­pat­apoteket finns naturmedel med exakt samma verkan, fast utan biverkningar. Gifter får vi väl i oss ändå så det räcker?

Mia gillar kosttillskott
Mia sitter ofta på diskbänken när jag tar min dagsranson av kosttillskotten. I morse fick hon en omega 3-kapsel som hon först lekte med en stund och sen bet sönder. Innehållet var helt klart populärt, hon slickade i sig allt hon kom åt.

På skoj gav jag henne ett par gojibär för ett tag sen. Dom gillade hon skarpt, så nu får hon några varje gång hon är på plats. Om det stämmer att katter aldrig sätter i sig sånt som är skadligt för dom, tar jag det som bevis på att dom är lika nyttiga som det påstås. 🙂