24.2 – Historiskt, ätbart och vårlikt

Jag har gjort historiska fynd, avslutat 2014, fått en inbjudan och sett vårtecken. Mia har återfått jaktlusten.

Historiska fynd
Igår gjorde jag två historiska fynd i frysen. Två matförpackningar från 2012! Fläskkött som varit fryst i nästan tre år verkade inte särskilt frestande så båda förpackningarna åkte ner i soporna. Nu får jag verkligen skärpa mig och hålla bättre ordning!

RevisorAvslutat 2014
Efter att hittills ha prioriterat andras bokslut tog jag i tu med Din Konsults igår. 15 verifikat var ju inte så svårt att summera. Som vanligt blev också fjolåret ett förlustår och firman är skyldig mig drygt en tusenlapp.

Utsikterna för att den skulden ska betalas tillbaka är ganska små om inget mirakulöst inträffar, men man vet ju aldrig. Din Konsult kanske får ett långvarigt och lukrativt uppdrag rätt vad det är?

Inbjudan
Idag behövde El-Tigerns fru min hjälp i ett litet ärende som var avklarat på några sekunder, sen fick hon kaffe och upptinad julkaka medan vi pratade om diverse väsentligt och oväsentligt.

Eftersom varken hon eller jag hade några hålltider kunde vi vara sociala i lugn och ro utan att titta på klockan. Det känns fortfarande lyxigt att kunna få göra så. Innan hon gick bjöd hon in mig på middag så på söndag behöver jag åtminstone inte svälta.

Vårtecken
Blommande julros är väl inget vårtecken, men det är snödropparna. Dom har kanske stått i knopp redan ett tag, men inte förrän igår noterade jag de väna, snövita dropparna.

Vårtecken2008 hade jag redan den 3.2 avbildat en knopp, annars är mars eller april vanligare beroende på hur sträng och snörik vintern har varit.

Jag hörde också ett bekant fågelljud. Om jag inte misstar mig var det en trana. Eftersom jag var inom­hus kunde jag inte säkerställa upphovet. Ett säkert vårtecken det också, liksom att dagarna har blivit längre igen.

Återfått jaktlusten
Ett annat säkert vårtecken är att Mia har återfått jaktlusten. I och med att tomten är snöfri tar hon sig obehindrat fram till lämpliga jaktställen. En sork ”prydde” mattan i verandan när jag släppte in henne i eftermiddags. (På bilden ses dock en näbbmus)

Mia jagar

31.3 – Människovänligt

Igår var jag jättepoppis, idag har jag bytt grejer, fått en ny hamngäst och blivit bjuden på bröllop.

Jättepoppis
Ibland kan det gå flera dar utan att jag ser eller hör en levande själ utom Mia, men igår var jag jätte­poppis. Vid halv tolv-snåret hördes en försynt knackning på köksdörren så jag hojtade ”kom in” som vanligt. Jag var nämligen på sluttampen med morgontoaletten och befann mig i nordvästra delen av huset. För den som inte vet hur mitt lilla hus ser ut på insidan, kan jag nämna att badrummet ligger ca tre meter från köksdörren. 😀

PoppisJag hörde att det gläntade på dörren och en röst som frågade: ”Are you decent?” Ah, det var byns invandrare förstås. Efter att ha sett mig i morgonrock en gång frågar han alltid numera om jag är anständigt klädd innan han kommer in. Morgonrock räknas tydligen som halvnaket.

Jag talade om att jag var i badrummet och skulle ansluta om ett ögonblick. Finkänslig som han är, gick han ut och satte sig i bersån tills jag visade mig i påklätt skick och bad honom stiga på.

Cirka tre timmar senare hade vi pratat klart och han var på väg att gå då telefonen ringde, så jag vinkade hej då och svarade. I andra änden var Trollkarlen som undrade om jag var arg på honom eftersom han inte hört av mig på länge? Jag försäkrade honom att så ingalunda var fallet och på­minde honom om att han senast vi pratades vid hade sagt att han skulle komma och hälsa på, så jag såg ingen anledning att ringa eftersom jag tyckte det var han som hade bollen. Det hade han glömt så klart. Tur man inte är ensam om att vara ”gamal å haamlot”. 😀

Efter överenskommelse om ett sammanträffande och avslutat samtal tog jag äntligen i tu med träd­gårdsarbetet. Missförstå mig rätt, jag hade absolut inget emot att bli förhindrad! Som jag tidigare nämnt, går människor före allt annat om det är inte är en akut-katastrof-situation.

Ett par timmar senare dök sommargrannen psykologen upp glatt hejande. ”Jasså du är hemma” fastslog hon. Ett par gånger tidigare har jag varit borta påpekade hon så det var ett tag sen vi sågs.

Hon satte sig på marken och såg på medan jag krattade under tiden vi pratade, men blev inte så långvarig för hon skulle befria sina pelargoner från vintervilan sa hon.

Tre personer som tänkte på mig samma dag var ju lite ovanligt, men himla roligt förstås. 🙂

Bytt grejer och ny hamngäst
Vid ganska exakt samma tid som igår och i exakt samma situation knackade det på dörren idag, men till skillnad från igår kom besökaren in utan att ställa några frågor. Jag hörde en kvinnoröst som pratade med Mia och trodde först det var fru grannen, men hörde sen att rösten tillhörde Nemos och Siris matte.

Utemöbler 2För ett tag sen föreslog hon ett byte: ett kakfat i samma serie som mina rosenmuggar mot mina gamla trädgårdsstolar. Det hade jag ju glömt (i min tur), men tyckte det var ett alldeles utmärkt förslag så vi bytte grejer.

Jag blev också av med mina två jultallrikar och tillhörande förrättsdito. Det visade sig att hon gärna ville komplettera sina befintliga. Helt perfekt, då behöver jag inte bjuda ut dom på Bytesbörsen som jag hade tänkt.

Det blev också tal om strandplats för familjens kajak. Jag föreslog genast en hamnplats i min strand, så vi gick ner och tittade. Förslaget föll i god jord och efter att jag hade försäkrat att jag inte skulle bli störd av ”trafiken” kom vi överens om att kajaken får en ny plats.

Inbjudan till bröllop
Sent i eftermiddags kom herr grannen junior gående nerför skogsstigen. Han hade i uppdrag att över­räcka post i form av ett silverfärgat kuvert från sin syster. Jag gissade rätt med en gång, det stundar till bröllop.

Senast jag fick en bröllopsinbjudan var för sex år sen om jag minns rätt? I min ålder är det betydligt vanligare med begravningar, så det var en trevlig överraskning! 🙂

18.4 – Arbete och nöjen

Stranden är sluttrimmad och arbetshandskarna utslitna. Jag är inbjuden till Garda-sjön och har haft besök av en ung gentleman. Mia är obeveklig.

Sluttrimmat
Jag fattar inte hur jag bär mig åt…? Oavsett om jag stiger upp halv åtta eller halv tio kommer jag inte i väg ut förrän efter klockan ett? Idag var inget undantag.

Försedd med såg och grensax knallade jag ner till stranden igen. Det var dags för finliret. Bland annat ett par plommonträd och en rönn skulle sågas ner.

Sågandet var synnerligen miljövänligt – inga avgaser och inget oljud tack vare handsågen. Av rönnen och ena plommonträdet blev det några vedpinnar som nu ligger på tork i vedlidret. Min fina present-sågbock kom till användning som omväxling.

Utslitna
Slitna läderhandskar brukar få tjänstgöra som arbetshandskar innan jag slänger dom. Paret på bilden har jag slitit ut sen i höstas. Nu håller dom inte ihop längre så dom fick åka i sophinken. Jag över­vägde faktiskt en kort stund att klippa bort manschetterna i fall dom skulle komma till användning i nåt samman­hang, men sen besinnade jag mig.

Suspekt inbjudan
Ett företag som jag nån gång har köpt kosttillskott av skickar med jämna mellanrum reklam för sina pro­dukter. Idag kom ett nytt brev med rubriken Inbjudan. Nyfiken som jag är, öppnade jag kuvertet och fick veta att jag är inbjuden till Garda-sjön.

Företaget står för rubbet. Flyg t/r, tre nätter på hotell, lokala transporter och guide. Det enda jag behöver betala är flygplatsavgifterna. Det måste ju vara nåt lurt? Oavsett vilket tänker jag inte anmäla mitt intresse att delta, jag vistas mycket hellre vid Dragsfjärden-sjön.

Ung gentleman på besök
När jag jobbade i skolan skrev jag ett par gånger om en ung gentleman som bland annat kommen­terade min färggranna klädsel och mitt utseende i positiva ordalag. Sen dess har vi setts enstaka gånger och i höstas kom han och hälsade på tillsammans med herr grannen junior. I eftermiddags ringde han och undrade om det passade med besök?

Han var förstås välkommen och fick te och skorpor medan vi pratades vid. Det visade sig att han är Råtta/Kräfta precis som ”exet”. Fast jag glömde fråga honom vad som är så intressant med att hälsa på en medelålders halvtidspensionär? Hur som helst blev det en trevlig pratstund och ett trevligt avslut på dagen.

Obeveklig kisse
Mia har bråda dagar och struntar högaktningsfullt i begäran om nåd eller försvarsåtgärder.