Elvira
11.5 – Utejobb, lilla Elvira och dålig affär
Igår hade jag vilodag, idag utejobb, lilla Elvira är ”utslagen” och jag har gjort en dålig affär. Mia är delvis vegetarian.
Vilodag
Igår hade jag antagligen vilodag…? Eftersom jag inte längre minns vad jag gjorde så var det säkerligen inget nyttigt. 😀
Utejobb
I morse väckte Mia mig (andra gången) tio över åtta. Solen sken och fåglarna kvittrade, det var inte alls svårt att lämna sängvärmen.
Överst på agendan låg gräsklippning och ‑trimning så att dekorationsstaketet kommer till sin rätt. En förbipasserande i lördags trodde förresten att konstruktionen bestod av plaströr ända tills han kände på ett. Plast hade förstås varit 100 % underhållsfritt, men den tanken slog mig aldrig, trä ska det förstås vara!
Min lilla gräsklippare trilskades en stund, men till slut gick den i gång så jag kunde verkställa mina planer. Sen ut med kabelvinda, skarvsladd och trimmer. Klippning, trimning och efterarbete tog ett antal timmar i anspråk men det var det värt. Oj, vad fint det blev!
Lilla Elvira är utslagen
Härom dagen noterade jag nåt rött i ögonvrån när jag gick ut. Då jag vände på huv’et såg jag till min stora förtjusning att lilla Elvira har slagit ut sina bedårande, djupröda blommor. Visst är hon tjusig?
Dålig affär
Hösten 2009 köpte jag en högtryckstvätt. Idag sålde jag den för mindre än inköpspriset. Men hellre det än att den inte kommer till användning.
Min ursprungliga tanke var att koppla den till vattenröret i borrbrunnen, men vid närmare eftertanke kom jag underfund med att det inte var en särskilt bra idé med tanke på vattentrycket och avbrytaren. En högtryckstvätt bör ha ett jämnt vattenflöde föreställer jag mig.
Alltså bjöd jag ut den på öns bytesbörs på FB igår och fick genast två napp. Ingendera ville betala begärt pris på 80 € så jag blev tvungen att pruta en tia för att få göra affär. I eftermiddags kom nya ägaren och hämtade den så därmed är den dåliga affären avslutad. Nypriset ligger på 169 € och uppåt så köparen gjorde definitivt ett klipp.
Delvis vegetarian
Mia har delvis blivit vegetarian. Förra veckan fångade hon ett mellanmål och tillhörande sallad, idag blev det en repris. Tydligen föredrar hon kirskål som grönsak. 😀
Elvira
5.6 – Plan(t)erat och oplan(t)erat
Jag har planterat Elvira, planerat fönstertvätt, haft långvarigt besök och beundrat potatisen. Mia gillar bläckfisk i kryddsås.
Elvira planterad
Igår fick hon så äntligen komma ner i jorden, den lilla Elvira. Enligt anvisningarna jag fick av försäljaren, skulle hon ha mjukt omkring sig så jag grävde ett rejält hål och såg till att hon fick uppluckrad mylla på alla håll och kanter.
Översta jordlagret som jag ”skalade av” (uppe till höger i bild) blev utmärkt fyllning i en grop vid avloppstanken. Jag kan bara föreställa mig vad mossan och gräset hade att säga om den rockaden.
Fönstertvätt = ordning i skafferiet
Eftersom det var mulet och kyligt ännu efter frukost bestämde jag mig för att putsa fönstren och byta gardiner i vardagsrummet. Så nu är skafferiet städat.
Jag begriper inte hur jag är funtad ibland… Ingen annan heller misstänker jag. 😀 Jag kom så långt att jag flyttade undan piedestalen och drakarna från fönsterbrädan då jag helt plötsligt bestämde mig för att städa köksskafferiet i stället. Förklara det om du kan?
Halvvägs genom städningen förstod jag varför. En bekant ringde och hade behov av att bli uppiggad.
Långt besök
Jag ville inte avbryta arbetet, så jag föreslog att han kunde kvista över och se på medan jag städade skafferiet. Förslaget vann gehör. En kvart senare dök han upp.
När jag var klar med städningen umgicks vi över kaffe och smörgås, flyttade sen ut i solen som hade behagat förgylla eftermiddagen och avslutade med fläderblomssaft i syrenbersån.
Då drygt fem timmar hade passerat tyckte min bekant att det var dags att bege sig hemåt. Med sig fick han boken Fältet, en av dom mest fascinerande böcker jag nånsin har läst och som jag troligen har nämnt i nåt tidigare inlägg.
Fröjd för ögat
Arbetslusten hade runnit av mig fullständigt vid det laget. Jag gick på bildjakt i stället. Mia gjorde sällskap och ställde villigt upp som bildobjekt mellan varven.
Jag hittade också några hundlokor som försökte gömma sig bland plommonträden och tog en titt på mina ”odlingar”. Potatisen växer så det knakar och verkade nöjd över den himmelska bevattningen den fick i ett par dar.
Mums med bläckfisk
Ett av fynden i skafferiet bestod av bläckfisk i kryddsås (bäst före 31.12.2012) som jag hade glömt att jag hade köpt. Det har jag aldrig testat tidigare så jag öppnade burken till kaffet och smörgåsarna.
Min bekant luktade på innehållet men ville inte smaka. Då var jag modigare. Fast det är inget jag köper flera gånger. Kryddsåsen såg inte särskilt aptitlig ut och hade en besk eftersmak. Men det bekom inte Mia.
Burken stod nämligen kvar på bordet när det var dags för hennes middag och medan jag gjorde i ordning maten passade hon på att provsmaka. Av det drar jag slutsatsen att innehållet var ätbart eftersom katter aldrig äter nåt som är dåligt eller farligt, men resten åkte ändå ner i toaletten.
Synd tyckte Mia antagligen. 🙂
Reprisväder
Likadant väder som igår. Men mellan regnskurarna ska Elvira i jorden.
1.6 – Nästan full rulle
Igår hade jag besök i vedlidret, uppvaktade en glad pensionär och bevistade ett möte. Idag har jag glatt mig åt regnet, hämtat Elvira och motionerat under huset.
Oväntat besök
Då jag skulle hämta posten igår förmiddag upptäckte jag att det stod en okänd bil framför sommargrannens garage. Vid bilen stod en dam med kamera runt halsen. Jag antog att det antingen var en husspekulant eller en fastighetsmäklare och beslöt att pyssla med mina blommor tills hon hade åkt. Det verkade så nyfiket annars.
Strax efteråt såg jag henne öppna dörren till vedlidret. Mitt vedlider! Då reagerade uddmor. ”Kan jag hjälpa till med nåt?” ropade jag. Jag fick inget svar så jag avfyrade nästa fråga: ”Vad söker du?”.
Damen hade nu funnit sig och talade om att hon bara talar finska och att hon letade efter nyckeln till sommargrannens hus. ”Men det där är mitt hus” påpekade jag på finska, ”det är därför det står 76 på väggen”.
Hon bad så mycket om ursäkt och förklarade att hon bara följde anvisningarna hon fått. Då gick jag upp till henne och visade vilket hus det gällde. Hon tackade för hjälpen, talade om varför hon var här och kommenterade vår lantliga idyll medan hon letade. Hon undrade också om jag bodde här året runt, vilket jag bekräftade. Efter en stunds letande hittade hon nyckeln till slut och tackade än en gång för hjälpen. Tänk så fel det kan bli ibland. 🙂
Grattisdags
Igår hade gått ett år sen Grisen/Tvillingens förra födelsedag. Hon fyllde dessutom pensionär, så det fanns all anledning att fira. Av uppdukningen att döma kunde man tro att hon fyllde 100 minst. 😉
Jag hade tur som råkade komma när alla trevliga gäster var där. Inga som jag kände, men ett par av damerna var åtminstone bekanta till utseendet. Efter nån timmes samtal var vi redan ganska väl bekanta och skrattade gott åt samma saker.
Styrelsemöte
På kvällen hade ordföranden i väglaget kallat till möte. Den här gången hölls det hos den senast invalda styrelseledamoten.
Efter drygt två timmars mer eller mindre sakliga diskussioner och kaffe med tilltugg kunde jag ta min pärm under armen och knalla hem igen. Under helgen ska jag skriva rent anteckningarna.
Regn!
Klockan 10 i dag kom det första regnet efter elva(!) dagar med idel solsken. Potatisen och alla andra grödor jublade.
Det behövdes verkligen. 11,5 mm tömde jag ur regnmätaren sent i eftermiddags och mer är att förvänta under dom närmaste två dagarna enligt prognosen.
Elvira på plats
I onsdags fick jag ett gulligt mejl: ”Nu har Elviira anlänt till ön och kan hämtas från Kimito Garden Center Kassandra. Vi har satt undan henne och sköter om henne tills du kommer och hämtar henne till sitt nya hem.”
Jag tackade för det glada beskedet och svarade att jag skulle dyka upp idag. Det var mitt första besök hos Kassandra. Jag blev helt överväldigad… Det kändes nästan som om jag hade kommit till tropikerna. Dels tack vare växtsortimentet och dels för att försäljningen sker inne i ett växthus där det var varmt och fuktigt.
Jag fick välja mellan två Elviror och tog den som hade nya skott. Den kändes liksom mer rätt på nåt vis. Man ska alltid följa sin intuition har jag lärt mig den hårda vägen.
Just nu får hon se sig om i sin nya miljö, men i morgon ska hon få sitt eget ”rum” mellan oxeln och jättevallmona. Där hoppas jag hon ska trivas och må gott.
Udda motion
Medan jag var på väg till frissan ringde den unga damen som ville ta hand om Uddens gamla fönster. Hon undrade om jag var hemma idag så jag talade om att jag var på plats en timme senare.
Vid 18-snåret dök hon upp. Jag erbjöd mig att krypa in i förrådet under huset och skicka fram fönstren så kunde hon lasta dom i bilen. Enda sättet att stå ut under den låga takhöjden var att ligga på knä men det hade en hämmande inverkan på lyftförmågan märkte jag. Varför känns tyngden mer när man står på knä? Lustigt fenomen.
Bilen var redan välfylld med andra gamla fönster som hon hade hämtat, men hon lyckades ändå pula in alla 26 som jag hade. Snyggt jobbat. Då var jag av med dom.
Undrar om det är nån som behöver ett halvdussin taktegel också? Eller ett gäng gamla blomkrukor i lergods kanske?



