Verkställning och sommarvärme

I går blev jag klar med rosorna. Så här sen har jag aldrig varit vad jag kan minnas … I vanliga fall är vårstädningen klar för länge sen.

Det roligaste jobbet sparade jag till sist – om­plan­te­ring av de nyinköpta sommarblommorna. Jag fyllde balkonglådan och tog fram min ”träbunke” för gazaniorna (diamantblommor). Med det får det vara färdig­möblerat vad gäller sommarblommor.

I dag har jag verkställt planen som jag pratat om länge: trädäcket i bersån är äntligen målat. Jag valde samma nyans som på bryggan, en gröngrå färg.

Anledningen till den nyanserade träoljan är att träet har blivit svart med åren. På terrassen i Tallmo lyser bräderna vackert trävita, men här har dom blivit sotsvarta. Varför vet jag inte?

Just nu är det blomsterfröjd på Udden. Den plötsliga sommarvärmen har fått alla blommor att slå ut. Bland andra liljekonvalj, tjärblomster och syren och rhododendron har stora knoppar. Tänk om man kunde stoppa tiden ett tag!

Getramsen står än så länge i knopp, men det hindrar inte liljebaggarna från att tugga i sig av bladen upptäckte jag i dag. Sen lägger dom larver som ser jätteäckliga ut.

Det börjar närma sig badtemperatur i sjön, i dag 18° kunde jag konstatera. Minst ett par, tre till behövs innan jag går med på att ta ett dopp.

Nu återstår ”bara” att städa trappan och bära ut sommarmöblerna. Så snart målningen torkat ordentligt ska bersån förstås också få sin sommarinredning. Sen är det bara att njuta. Utomhus vill säga.

Inomhus behövs också städning. Mias hårfällning har lyckligtvis mattats av så nu är det värt besväret.

Och så var det fönstren som behöver putsas, mattor som behöver skuras. För att inte tala om att det är dags att byta till sommarkläder i garderoben. Förutsatt att chefen på tidningen håller sig lugn, ska det väl bli gjort så småningom. 😊

3.7 – Grönt är skönt

Jag har fallit för en frestelse, påbörjat en ny punkt på att göra-listan och haft besök.

Oemotståndlig
I samband med andra ärenden åkte jag in till Tallbo trädgård igår. Det var dags att byta ut violerna jag köpte i maj. Dom står sig för all del ett tag till, men såg förvuxna ut i amplarna.

När jag hade bestämt mig för värdiga er­sät­tare kom jag i håg diamantblommorna. Jag köpte ju tre innan dom riktigt hade slagit ut och nu visar det sig att två har samma färg. Då var frågan vilken den tredje färgen var?

Gyllengula lyste dom nu i full blom. Då kunde jag inte motstå frestelsen – en till kunde jag alltid få plats med. Fast nu var ju blombänken redan full och jag ville inte plantera om, så den gula har fått en egen plats vid ”pumphuset”. Namnsdagsblomman (i trä) som har stått där hittills var enklare att plantera om.

Ny punkt
Idag tog jag i tu med punkt fyra på att göra-listan. Väderleken var optimal. Det var sol, lagom vind och lagom varmt. Redan i april köpte jag träolja och pensel. Nu skulle bryggan oljas.

I år bestämde jag mig för att sätta lite färg på bräderna och ville helst stryka på impregnering för att slippa olja om varje år. Händige släktingen tipsade mig om att det finns en extra fukttålig im­preg­ne­ring, men den fanns tyvärr inte i rött… Nä, jag skojar, röd brygga vill jag faktiskt inte ha fast jag gillar rött i övrigt.

Just den impregneringen fanns bara i brunt och det ville jag inte ha, det har ju alla andra. 😉 Grön skulle den förstås vara. Då fick jag hålla till godo med träolja upplyste den unga damen mig. Jag tvekade inte en sekund, jag skulle absolut ha grön brygga i fortsättningen. Även om det innebar att jag måste olja om den varje år.

Rätt så korkat eller hur? Då kunde jag ju lika gärna ha köpt en vanlig impregnering i grönt. Men se den tanken slog mig inte just då.

Sen gällde det att välja rätt grön färg. Den fick absolut inte vara ärtgrön eller mossgrön. TVT 5067  föll mig i smaken med tanke på att bräderna har mörknat under dom här fem åren.

Det var ohyggligt spännande att stryka den första brädan… Innan oljan hade dragit in och torkat lite trodde jag att jag hade gjort en dundertavla. Kulören såg på tok för gulgrön ut, men sen blev nyansen helt perfekt. Faktiskt bättre än på färgkartan. 🙂

Bildkomposition och -motiv var den unge mannens förslag. 😀

Besök
Strax innan jag var klar med första bryggsektionen fick jag en sticka i stortån. Fråga mig inte hur jag lyckades med det? Ont som attan gjorde det efter en stund, så till slut beslöt jag ta paus för att plocka ut den. ”Det är väl nån mening med det också” muttrade jag för mig själv medan jag la på locket på oljeburken.

När jag tittade upp stod ”den unge gentlemannen” halv­vägs ner i backen. ”Jasså, där är du” sa han. ”Jag har ringt fyra gånger men inte fått svar, men jag förstår varför” sa han och fortsatte: ”din telefon ligger inne i köket”. Jag bekräftade att så var fallet för att den låg på laddning.

Efter att ha pillat ut stickan och blodat ner mattan och halva foten (nästan) satte jag på ett plåster och talade om för den unge mannen att det inte blir nån servering förrän jag är klar med resten av bryggsektionen. Det fann han sig i och höll mig sällskap medan jag kröp och knäade för att stryka dom sista bräderna.

Sen blev det lunchpaus för min del – smörgås och fil. Den unge mannen erbjöds rabarbersaft och glass, vilket han tackade ja till.

Efter besöket återgick jag till arbetet. Två sektioner är alltså klara, nu är det bara resten kvar.

9.6 – Enkla lösningar

Jag har blivit uteliggare, haft avbrott, tänkt om, blivit diamantägare och avnjutit delikatesser.

Uteliggare
Nej, jag har inte blivit vräkt från Udden. Uteliggarlivet är frivilligt och på deltid. 😀

Igår var en nästan perfekt uteliggardag igen. Helt perfekt blev den när jag drog filten över mig och la mig i hammocken. Trots solen är vindarna fortsatt kyliga. Sommarvärme kan man inte kalla det.

Det var bättre förr. I fjol den 8.6 var det värmebölja, 23,2 grader redan klockan 8.50. Men det kunde förstås vara värre.

Idag träffade jag en dam som kommenterade dagens väder med: ”Och nu regnar det igen”. Igen?! ”Men det var ju sol igår” påpekade jag. Fast jag förstår henne, hon var inte här i maj – 21 soldagar kan man verkligen inte klaga på.

Avbrott
18.45 igår satte jag mig vid datorn och konstaterade att jag inte hade nån internetanslutning. Grrr. Jag var inte den enda. Några minuter senare ringde en kund och strax därpå SMSade herr grannen junior om samma sak.

Felsökningen gav meddelandet ”DNS-servern svarar inte” så jag visste att felet inte var lokalt. Avbrott en fredag kväll kunde i värsta fall innebära att jag inte hade nån förbindelse förrän på måndag.

Jag felanmälde på direkten och hoppades på det bästa. Jag räknade med att operatörens personal skulle upptäcka felet när dom själva skulle ut och surfa och därmed se till att det blev åtgärdat.

Om så skedde vet jag ju inte, men 22.55 var trafiken i gång igen. Skönt. Avbrott och störningar i inter­net­an­slut­nin­gen är nästan lika illa som elavbrott känns det som. Jag som ännu i mitten av 90-talet inte kunde fatta vad man hade för nytta av internet. Jojjo.

Omtänk
Jag har än en gång levt upp till mitt valspråk: ”Det är aldrig för sent att göra ett nytt val”. Det gäller loppisförsäljningen. Jag har överlåtit den till samma dam som i fjol.

Att betala henne provision eller hyra plats på torget går på ett ut ungefär. På så sätt slipper jag dess­utom stiga upp tidigt onsdagar och lördagar, lasta i och ur bilen allt som behövs för säljplatsen och vara på plats tio timmar per vecka.

Idag lämnade jag in en delleverans bestående av husgeråd som ”blev över” i samband med skaf­feri­städ­­ningen. Nästa vecka blir det den avlagda lampkronan från sovrummet och smycken.

Jag kom överens med loppisdamen om att jag kan vikariera henne vid behov. Hon undslapp sig nämligen att loppisen är hennes ”sommarfängelse”. Det kommenterade jag med att säga att det väl inte är nån som tvingar henne, vilket hon förstås höll med om. Sen tillade hon att hon nog tycker det är roligt samtidigt, men hon uppskattade mitt erbjudande.

Diamantägare
Ute i duggregnet står en plantkasse med tre diamantblommor som jag hämtade på hemvägen. Idag hade jag inte längre tålamod att vänta tills dom slår ut för att kunna välja färg. Jag hoppas jag har lyckats få en av varje. 🙂

Delikatesser
Jag hade ingen tanke på att handla nåt på torget, men eftersom ett par försäljare var kvar när jag kom ut från butiken bestämde jag mig hastigt och lustigt för att köpa nypotatis. En dm3 potatis och ett knippe dill fick jag för 5,50 €. Den lokalt odlade potatisen kostade 4,90/liter. Men det var den värd. Oj, vad gott med rökt sik, nypotatis och ”smördoppo”!