böcker

av

31.8 – En sann historia?

När jag hade läst ut Gömda av Liza Marklund var jag bestört och djupt bedrövad. Dels av innehållet i boken och dels av hur valhänt och taffligt de svenska myndigheterna agerade i fallet.

I fortsättningen på historien, Asyl, skriven av samma författare mer än 15 år efter den första boken får vi ta del av familjens försök att skapa sig en ny tillvaro utomlands. Först i Chile och därefter i USA.

I den tredje boken, Mias hemlighet, som huvud­per­so­nen i ovan nämnda böcker har författat, beskrivs hur hon bygger upp ett nytt liv och avslöjar en hemlighet om sitt förflutna.

Men är historien sann? Undertexten på första och andra boken är ”En sann historia”, respektive ”Den sanna fortsättningen på Gömda”.

Efter att ha googlat ser jag att det har förekommit en hel del debatt om den saken. Liza Marklund har av Monica Antonsson blivit beskylld för att fara fram med osanning. Monica Antonsson har därefter skrivit boken Sanningen om Gömda.

Efter diverse pajkastning förekommer därför två läger: De som tror att berättelsen är sanningsenlig och de som tror att den är lögn. På sajten yakida.se finns en lång artikel där Marklunds och Antonssons journalistiska professionalitet jämförs.

Som författare har man rätt att ta sig friheter, men också Liza Marklund medger att det i stället för ”En sann historia” borde ha stått ”Baserad på en sann historia”.

Det sorgligaste i sammanhanget är att man i stället för att debattera det som är kärnpunkten i böckerna, dvs miss­hand­lade och förföljda kvinnor, ägnar diskussionen åt huruvida böckerna är sanna eller inte. Läs till exempel kundrecensionerna på bokus.com!

Det torde vara allom bekant att ”våld i hemmet” är ett utbrett problem både i Sverige och i Finland. Att kvinnor och barn far illa av misshandel och förföljelse.

Jämfört med offren klarar sig gärningsmannen i regel lindrigt. Det är kvinnorna och barnen som måste skaffa sig skyddad identitet och gå under jorden.

Att som barn – eller vuxen – leva undangömd och i ständig isolering får givetvis negativa följder. Många blir skadade för livet, allt medan gärningsmannen fortsätter misshandla nya kvinnor och barn.

Av böckerna framgår med all önskvärd tydlighet att våra myndigheter och lagar inte verkar räcka till för att hantera den här typen av fall, vilket är lika förskräckande som fallen i sig.

För egen del anser jag att böckerna är tillräckligt sannings­enliga för att jag ska få en uppfattning om hur livet ter sig för dessa kvinnor. Jag kan bara beundra alla dem som orkar kämpa och förmår bygga upp ett nytt liv. Men alldeles för många går under, både kroppsligen och själsligen.

av

20.2 – Globalt och lokalt

Jag har vistats i främmande länder, premiärbesökt ett lokalt företag, sandat ekologiskt och packat upp varor från Bangladesh.

I främmande länder
Dom senaste månaderna har jag vistats i Nordkorea och Tibet och befinner mig för närvarande i Indien. För det har det inte ens behövts en dator – i böckernas värld är sånt också möjligt.

BöckerI den första boken fick jag veta hur det är att födas och växa upp i ett nordkoreanskt arbetsläger. Till slut lyckas Shin Dong-huyk mot alla odds fly och gående ta sig till Kina, en sträcka på ca 600 km. ”Flykten från läger 14” heter boken som jag skrev om redan i inlägget den 31.12.2012.

Nästa bok tog mig till Tibet och munken Palden Gyatsos berättelse om sitt liv och de 33 år han till­bringade i olika fängelser efter att ha deltagit i resningen för Tibets frihet. Boken gav mig en god inblick i kinesernas inställning till och behandling av det folk de har förtryckt sen 1950. Boken heter ”Elden under snön”.

Båda böckerna beskriver ofattbart lidande, såväl fysiskt som psykiskt. Att dom bygger på verkliga hän­delser gör det ändå ruggigare och ännu mer avskyvärt. Hur kan vi behandla våra medmänniskor så fruktansvärt illa?

Just nu är jag som sagt i Indien. Den här gången handlar det inte om politiskt eller personligt förtryck, men väl om en man som har rymt från ett långt fängelsestraff i Australien och tar sig till Bombay. Han förälskar sig i Indien och har halvvägs i boken efter svår misshandel i fängelse fått arbete och beskydd av en indisk maffialedare. Boken som också den är faktabaserad, heter ”Shantaram”.

Cozy VillaPremiärbesök
Idag, äntligen, gjorde jag ett besök hos Cozy Villa, vår lokala in­red­nings­affär. Bakom disken hejade dottern till grannen på udden mittemot och hälsade mig välkommen när jag talade om att det var premiärbesök. Butiken firar snart ettårsjubileum så det var på tiden.

Jag erkände direkt att den här typen av butik inte riktigt var för mig, vilket fick den glada försäljaren att fråga vilken det är i så fall? Hon skrattade gott när jag svarade: ”Varu-Tjänst eller Agri-Market”. Men hur det nu var fick jag ändå en liten kasse med mig hem. Jag har ju inte särskilt svårt för att skapa inköpsbehov. 😀

Ekologiskt halkbekämpningsmedel
Till dagens ärenden hörde också att hämta säcken med ekologisk ”sand” som jag beställde efter att ha studerat Rautias senaste utskick. Ordet be­kämp­nings­me­del får mig att associera till allehanda gifter så det tycker jag dom kunde ha bytt ut mot nåt annat. Fast vad vet jag inte riktigt? Halkskydd kanske?

När jag läste texten på säcken och jämförde med utseende och konsistens på det grus jag hade hällt ut, kom jag fram till att texten (som vanligt) var missvisande och överoptimistisk. Åtminstone i nu rådande väderleksförhållande med några minusgrader och hårdfrusen is. Vanlig sand eller kattsand skulle fungera minst lika bra.

Eko-sandJag hade fått för mig att medlet också skulle smälta is men så var det ju inte. Exakt vad dom grå kornen består av har jag ännu inte utforskat, men dom är förvillande lika katt­sand. Troligen är jag lurad att köpa nåt alldeles i onödan bara för att jag vill skona miljön.

Gods från Bangladesh
I ett av annat av paketen jag hade med mig hem idag låg bland annat två nattlinnen för att ersätta dom jag har slitit ut. ”Dessiné en France” stod det på etiketten i plaggen. Wow, franska nattlinnen lät ju flott! Ända tills jag såg texten ”Made in Bangladesh”.

Jag har alltså köpt bangladeshiska nattlinnen i Finland av ett svenskt postorderföretag. Snacka om att vi lever i en global värld och att produkterna har rest långt och via många mellanhänder innan dom landar hos konsumenten.