Månad: april 2025

av

Uppiggande

De senaste dagarna känns det som om jag har börjat vakna ur min vinterdvala och letargi.

På fredagen blev jag inspirerad att städa litet i stranden. Arbetet bestod av att flytta på en kvisthög och kapa tallplantor. På den gamla husgrunden till bastun (som revs redan på 90-talet) har diverse träd‑ och buskplantor växt upp.

Alla tallplantor utom en fick se sig eliminerade. Varför jag lämnade en kan jag inte riktigt motivera, jag bara kände för att låta den stå kvar. En del björkplantor fick däremot stryka på foten.

Jag noterade att mossan stod i blom. Dels pyttesmå klockor, dels topsliknande stjälkar.I lördags hade vi terminens sista träff i skrivgruppen. Skrivlördagarna innebär, förutom tillfällen till energi­på­fyllning, nyttigt vetande och skrivövningar. Vår lilla grupp har roligt och trivs gott tillsammans.

I går gällde födelsedagskalas. Frun på udden mittemot hade födelsedag. Och oj, så hon hade bullat upp! Men den här gången lyckades jag behärska mig och åt inte mer än jag tål.

När vi kom hem vid middagstid var ingendera av oss hungrig, så vi skippade middagen och lät oss nöja med kokta ägg och smörgås. Det går alltså att leva på kaffebröd mellan varven. 😀

I morgon ska jag göra väglagets ordförande sällskap till ett infotillfälle som Vägföreningen i Finland håller i Kimito. När han ringde och frågade om jag ville följa med, tackade jag först nej, men ångrade mig i går.

Programmet innehåller en hel del matnyttigt som också jag bör ha koll på. Bland annat väglagets styrelsebeslut och protokoll, respektive uppdatering av vägenhetsberäkningen och kommunens bidrag till väglag.

Nåt annat uppiggande finns inte i planeringen för närvarande. Resten av veckan är än så länge ointecknad. 😊

av

Frosseriföljder, obehagligt och oblomoveri

För några dar sen bakade Husse sitt livs första toscakaka, en av mina favoriter. Den blev jättelyckad! ”Nybörjartur” påstod han. Självklart har jag inte kunnat låta bli att äta av den.

I lördags var vi på födelsedagskalas. I vanlig ord­ning kunde jag inte motstå bakverken. Allt det här frosseriet ogillade min mage och tarm. På tok för mycket gluten. Tänk att jag aldrig lär mig. ☹

Nåväl, läget har stabiliserats igen efter att jag skött mig. Bara lite memma i går. I dag kanske jag vågar mig på en bit kaka igen.

***

Härom dagen tog jag fram nagelklipparen. Jag stirrade oförstående på den och kunde för mitt liv inte komma på hur den fungerar, hur jag än vände och vred på den.

Vetskapen var totalt bortblåst. Efter en stund vaknade hjärncellerna lyckligtvis till liv. Men det kändes obehagligt att så totalt ha tappat en enkel kunskap. Undrar vad det blir härnäst?

***

Efter att nyss ha läst Oblomov av Ivan Gontjarov har jag insett att jag sedan en längre tid tillbaka har hemfallit åt oblomoveri. Jag har inte ens några idéer längre och inga drömmar som jag vill förverkliga.

Det enda jag gör när jag väl tvingat mig att stiga upp sent omsider är att lösa korsord, äta och dricka, laga mat, titta på teve och läsa. Så går dagarna och kvällarna. Vad ska till för att ta sig upp ur den gropen?

Det händer för all del att jag gör nåt ute på tomten, men eftersom de flesta momenten kräver att stå böjd, sätter ryggen ganska snart stopp för det. Sen får jag lida några dar. Så jag ser mig omkring och noterar vad som behöver göras, men förmår inte.

Så där, nu har jag gnällt färdigt för den här gången. Jag tröstar mig med att när man väl nått botten går det därefter bara uppåt. 😊

av

Njutbart

Efter att ha hämtat potatis i källaren och kollat in blåsipporna satte jag mig i solgasset på dasstrappan en stund. Utöver anblicken av komposthögen kunde jag njuta av gnistrande solljusreflexer i vikens vatten.

Svanparet provianterade i lugn och ro och en liten flock änder flög snattrande ovanför mig. I övrigt hördes bara flugsurr. Sen kom sommargrannen åkande uppför backen. 😀

av

Värme och nystekt

Vi har nåtts av en värmebölja … Dryga 17 grader och sol. Insekterna har vaknat. Jag hann redan sakna humlorna, men i går fick jag syn på en, så dom är på gång. Ute hör man småfåglarna kvittra  och måsarna skräna.

Men det blir tydligen en kortvarig glädje, till helgen blir det kallt igen. Så det gäller att passa på att njuta fram till dess. I fjol fick vi snö den här dagen!Husse har varit i farten i stort sett hela dan. På förmiddagen erbjöds han nyfångad strömming och såna erbjudanden tackar han aldrig nej till.

När fiskarna var färdigrensade skulle dom förstås stekas. Vid fyrasnåret var flera kärl rågade med stekt strömming. Husse är alltid kock när det gäller strömming.

Dagens middag bestod därmed av stekt strömming och potatismos. Inte alls illa, även om jag inte är lika förtjust som Husse. Fisken räcker troligen en vecka framåt. 😀