Under tiden 18.8–17.9 pågår kampanjen Ät ute lokalt på vår ö. I går bestämde jag mig för att delta eftersom väder och temperatur var gynnsamma.
På tallriken hade jag gulaschsoppa med en klick crème fraiche som jag intog i stolen ute på trappan. Mer lokalt än så kan man väl inte äta ute? 😉
Sent i eftermiddags fick jag för mig att ta en promenad längs G-vägen. På långt håll såg jag en hjortmamma med sina ”telningar” på en äng. När jag närmade mig bestämde kiden sig för att jag var farlig och satte av i full fart. Mamman stod kvar ett tag, men tyckte sen att det var bäst att försvinna hon också.
På hemvägen fick jag syn på ett rådjur som inte verkade så lättskrämt, men till slut bedömde det att det var säkrast att öka avståndet.
I måndags lämnade Silverpilen Udden för gott. Firman som köpte den kom och hämtade den på eftermiddagen, skrev på överlåtelsehandlingen och överlämnade köpesumman.
Tack Silverpilen för alla dessa år … Jag köpte den i Östersund 2001. Då var den ett år gammal, men hade bara använts som provkörningsbil hos återförsäljaren. Sen dess har den varit min och tagit mig fram i vått och torrt.
Här sitter han nu min lilla Buddha.
För nån dag sen upptäckte jag att det satt en etikett på dörrposten i köket. I tron att det var en reklametikett fick den sitta kvar. När jag googlade på namnet hittade jag bara ett företag som är IT-leverantör till den kommunala sektorn, vilket lät oskyldigt.
Men vem hade klistrat upp den? Och när? Både ytter- och innerdörr står ibland öppna också om jag vilar, så det kunde vara vem som helst, men att smyga in utan att ge sig till känna brukar inte hända i vår by vad jag vet. ☹
I dag bestämde jag mig för att ta bort etiketten. Döm om min förvåning då jag upptäckte en krets på baksidan! Den var märkt VM330802, så jag googlade förstås omgående.
Kretsen tillverkas/marknadsförs av zotei.com, där jag fick teknisk information om den. (Klicka på bilden för att läsa innehållet.)
Etiketten är en NFC-tag enligt beskrivningen på karkkainen.com (som säljer såna i 5-pack): ”Med NFC-teknik kan du använda din smartphone på ett helt nytt sätt. Genom att röra en NFC-tagg, föremål eller enheter med din mobiltelefon kan du starta tjänster eller samla in och överföra information.
Surfplattor och datorer kan också utrustas med NFC-funktionen. NFC (Near Field Communication) använder trådlös kommunikationsteknik. NFC låter dig automatisera olika funktioner. Namnen som används för NFC är: -närfältskommunikation (NFC) -nära läsning -fjärrläsning -nära identifiering -nära identifieringsteknik.”
Alla som känner mig vet att jag inte har nån smartphone, men det har Husse förstås, plus surfplatta och dator, så antingen var den avsedd för honom eller så chansade den som klistrade upp etiketten. Om mina datorer har den funktionen vet jag inte.
Oavsett vilket, är den nu förintad. Jag tände eld på den och slängde de brända resterna i soporna. Vi klarar oss säkerligen utan närfältskommunikation. Om inte, kan vi köpa nya kretsförsedda etiketter hos Kärkkäinen.
Men jag kan förstås inte låta bli att undra över vem som klistrade upp etiketten … Om du läser det här får du gärna höra av dig!
Epilog
Jag har fått förklaringen – det är hemvården som använder NFC vid besöken.
Av biopsin som togs 1.8 (se inlägg samma dag) bidde inget. Patologen hittade bara blod i provet. Jag börjar tycka synd om honom/henne. Nu har man beslutat att strålbehandla armhålan också i samband med bröstet för säkerhets skull.
I dag träffade jag onkologen. En ung dam som såg ut som om hon nyligen blivit konfirmerad om jag får lov att överdriva lite. Hon konstaterade att labproven var bra, lyssnade på lungor och hjärta och ”beundrade” ärret på bröstet.
Hon gjorde (förstås) sitt bästa för att sälja in cellgiftsbehandling, men jag tackade nej lika bestämt som för tre år sen. Eftersom min cancerform är HER2-negativ klarar jag mig utan enligt en artikel publicerad redan 2018.
”Cytostatika kan inte skilja tillräckligt bra på cancerceller och normala, snabbväxande celler. Cancerbehandling med cytostatika skadar därför också oftast en del av de normala cellerna i till exempel benmärg, hår och slemhinnor. Det kan medföra biverkningar såsom sänkta blodvärden, håravfall och mag-tarmbesvär.”
Källa: Cancerfonden
Däremot tackade jag snällt ja till strålbehandling och till hormonpiller den här gången. Jag prövar en annan sort (Anastrozole) än de jag testade för tre år sen. Förhoppningsvis är biverkningarna lindrigare, men risken för benskörhet finns här också. Kalktabletter med D-vitamin ska därför tas i förebyggande syfte.
Antalet stråldoser blir det samma som för tre år sen, dvs 15. Alltså en tur-returresa till Åbo (ca 172 km) alla vardagar i tre veckors tid. Jag står nu i kö för att få tidsplanen.
Jag kan inte låta bli att misstänka att det här var på gång redan vid den första upptäckten … Vid ultraljudsundersökningen påpekade läkaren nämligen att hon såg förändringar också i det andra bröstet. Förändringarna kanske har ”gottat till sig” till cancertumörer under dom här åren?
Ormbunkarna sprider sig villigt på Udden. 😊 Dess värre vet jag inte vilken art, men det kan nån av mina bloggläsare säkert tala om. Just nu belägger dom allt i närheten med ett snusbrunt lager av sporer.
Enligt tidigare prognoser har vi sommarens värsta oväder att vänta med start i morgon eftermiddag. Hög värme, åska och vindar med stormstyrka i vindilen. Just nu verkar våra trakter ändå klara sig lindrigt, även om vinden har tilltagit och det går vita gäss på sjön.
Värmen är kvar i morgondagens prognos, men åskan har försvunnit. Det tackar vi för. På tisdag blir det betydligt svalare och regn, men ingen åska då heller. Det tror MI.
Både MI och Foreca.fi har dock kvar sina varningar (klicka på bilden om du vill läsa varningarna) trots att inga blixtar syns i prognosen, så det är bara att vänta och se. Jag vaknar ofelbart när det börjar mullra nattetid.
Jag har faktiskt varit lite nyttig i dag. Men bara lite. Vid lunchtid prydde jag ”min” grav med en natursten som en mediterande Buddha sitter på. Jag har gett upp när det gäller blommor, mest för att jag är så lat med vattningen och för snål för att köpa tjänsten av församlingen. 😀
Dess värre glömde jag ta med kameran, så bild får ni vid ett senare tillfälle. Det finns en hel del änglar på gravarna, men mig veterligen ingen Buddha. Jag hoppas församlingen inte uppfattar den som stötande – i så fall får jag förstås ta bort den.
Jag noterade att den gamla gravstenen på mormors och fostermors föräldrar nu är borttagen. När jag bad om det för något/några sen fick jag besked om att Museiverket motsatte sig det. Tydligen har dom ändrat sig.
Efter min eftermiddagsvila städade jag halva huset, dvs vardagsrum och kök. Dammsög och torkade golven, men bara runt mattorna. Här fuskstädas det friskt.
Dammsugaren står inom synhåll så jag inte ska ”glömma” resten av utrymmena. I bästa fall kan det bli i morgon. När den aviserade stormen har bedarrat står trappmattan i tur. Just nu ser den bedrövlig ut med mängder av vissna växtdelar och skräp.
Men nu dags för middag – uppvärmd fisksoppa. 😊
Portvaktskörteln är lokaliserad. I dag på eftermiddagen såg jag den på bild. Överläkare Peter D på ÅUCS Fyrsjukhus hittade den en bra bit nedanför ärret efter ingreppet som gjordes i samband med bröstoperationen.
Peter D gjorde ett minnesvärt intryck. Dels genom sitt utseende, dels genom att han pratade dansk-svenska. Hans mor var danska berättade han bland mycket annat.
Han såg ut som en julgubbe i sitt gråa hår och långa gråa skägg och var lika vänlig. Dessutom var han mycket pratsam. Tidvis uppfattade jag inte vad han sa, men han pratade mest i lugnande och underhållande syfte uppfattade jag det som. Det räckte med att jag kommenterade med ”aha” på lämpliga ställen.
Efter att ha lokaliserat och fotograferat flera lymfkörtlar – och sagt att utseendet var normalt – plockade han ut några celler ur portvaktskörteln för patologen att undersöka. Om ca en vecka får jag höra resultatet.
Att jag kunde följa ultraljudsundersökningen på en stor skärm var nytt och rätt intressant. Fast det jag trodde var lymfkörtlar – stora, bulliga saker – var nåt helt annat. Mjölkkörtlar gissade jag på, men fettkörtlar trodde Husse. 😀
Byggnadsvård med kulturhistoria.
annicaaktiv
när livet går runt i cirklar, ibland avigt men för det mesta rätt.
Livet i Thézan-les-Beziers, Languedoc, Södra Frankrike
TJYVTJOCKT
My life My show, My dog, Enjoy
Life is not about waiting for the storm to pass… It’s about Learning To Dance In The Rain.
Allmänt, mat, resor, vardagen, litteratur
– med Sissella Helgesson
Bättre sent än aldrig
Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar
vardagslunk, praliner och beska droppar!
Uddmors betraktelser 