Baler och andra festligheter


Snart är det dags för nyårsfest igen. Det påminner mig om en del andra fester jag deltagit i under årens lopp.

Medan jag bodde i Stockholm (1974–79) hade jag en kompis från Värmland. En höst frågade hon om jag hade lust att följa med på jaktbal. Den gick av stapeln i Karlskoga, där hon kom ifrån.

Att följa med till Karlskoga var helt OK, men jaktbal? Vad gick den ut på och vad krävdes för att delta? Och hur skulle man vara klädd på en sån?

Hon lugnade mig genast med att man visst inte be­höv­de vara jägare, balen var öppen för alla som ville delta och klädseln var heller inte så noga. Men ”parningsdräkt och glidskor” var ju bra att ha.

Av själva balen minns jag inte speciellt mycket. Det berodde nu inte på mängden alkohol­haltiga drycker, utan enbart på mitt dåliga minne. Men om jag minns rätt var det en rolig tillställning med många glada och dansanta människor.

Festerna i Göteborg (1979–89) bestod mest av mindre tillställningar. I Hammarkullen där jag bodde de sista fyra åren, fanns en samlingslokal som hyresgästerna fick disponera gratis mot att vi städade efter oss.

De fester jag deltog i anordnades huvud­sakligen av områdets sydamerikanska invandrare. På dom festerna var maten och musiken lika viktiga som umgänget. Det innebar många mat­rätter jag aldrig ätit tidigare och rytmiska toner ur de lokala musikanternas instrument.

Åldern på festdeltagarna varierade från 0–100 om jag tillåts överdriva. Sydameri­kan­ska föräldrar hade alltid med sig sina barn när dom gick på besök eller fest, precis som under min uppväxt i det här landet. Äldre generationer var också välkomna.

Under mina år i Jämtland (1989–2007) fick jag lära mig vad bjudbal var för något. Till för­be­re­del­serna hörde att bjuda in 2–4 personer ur vän­kretsen och fylla en eller flera dunkar med hembränt. Och så gällde det förstås att se till att det fanns blandning.

Bjudbalen gick av stapeln i Änge före­nings­lo­kal, ca 60 km från Östersund. Ju längre balen pågick, desto fler blev ”på tura” (berusade) och därmed mer eller mindre dansanta. Dom mest hängivna deltagarna stannade kvar tills städpatrullen hittade dom vid lunchtid nästa dag hörde vi berättas. 😀

Här på ön anordnas bordsfester då och då, men än så länge har jag inte deltagit i nån.

Men i vår har jag chansen påpekar Husse. Då planerar Dalsbruks dragspelsklubb en bordsfest i Furulund. 🙂

5 tankar om “Baler och andra festligheter

  1. Bal har jag aldrig varit på, men på många nyårsfester. Haft mycket trevligt, men idag uppskattar jag mindre (små) fester mycket mer. Jag kommer aldrig mer gå på en större fest över huvud taget – tror jag är kanske bäst att tillägga. 🙂

    Jaktbal, det tror jag att jag hört talas om. Arrangörerna är väl jägare? Eller ska man jaga efter en partner 🙂

    Bjudbal är ett nytt begrepp för mig, inget som hänt i mina trakter, vad jag vet.

    Önskar dig ett gott slut på det här året och ett Gott Nytt 2020!

    Gilla

  2. Roligt inlägg med lärdomar. Nu för tiden är jag i stort sätt aldrig på baluns av de större slaget. Förr var jag en sån som släkte när jag gick, dansglad, pratglad då går tiden snabbt. Men sprit har jag inte varit så intresserad av, efter två drinkar mådde jag lätt illa, så det blev aldrig några större intag. Kram och God fortsättning!

    Gilla

    • Tack för det och god fortsättning till dig också. 🙂 Ju äldre jag blir, desto mindre tilltalas jag av fester, men bordsfesten kanske blir av ”i studiesyfte”. 😉

      Gilla

Kommentarer inaktiverade.