26.10 – Inhiberat och genomfört


Det är ”förvinter” och vi har varit instängda. Expertbesöket ställdes in och veterinärdito avlöpte tyvärr inte smärtfritt.

Förvinter
I morse var det vitt på marken, vindstilla och -2,8 grader. Solen tittade fram ett tag, men sen gömdes den av stora, mörka snömoln som släppte ifrån sig mera snö. Under dagen låg temperaturen runt noll eller enstaka minusgrader men har sjunkit till morgonens värde igen. I morgon blir det kanske till att bygga snö­koja?

Jag vet i alla fall en som är lycklig. Herr grannen junior önskade snö redan för en månad sen. 😀

Instängda
Mia väckte mig tjugo i åtta, men vi låg kvar och gosade en halv timme till. Allt för att väntan skulle bli så kort som möjligt. Det var ändå flera timmar till avfärd.

Som väntat tjatade hon en hel del och kunde förstås inte begripa varför hon inte fick gå ut. I två timmar försökte hon med varierande metoder och tio minuters mellanrum att få mig att ändra be­slutet. Hon jamade högt och lågt, fjäskade, hoppade upp på dörrhandtaget och jamade igen.

Jag gjorde mitt bästa för att distrahera henne. Först med mat, kel och godis, sen med fönstertittande. Små­fåglarna roade henne korta stunder, men sen satte konserten i gång igen.

Tjugo över tio gav hon slutligen upp och la sig i korgstolen. För att vara lojal gick jag inte ut och häm­tade tidningen som jag brukar, det hade varit mer än orättvist tyckte jag. Ett tag funderade jag på motorvärmaren, men kom fram till att jag har nytt batteri så en kallstart skulle inte vara några problem.

Inställt besök
Experterna från stan ansåg att föret inte tillät några utflykter med sommardäck, så det planerade ex­pert­be­söket i Söderby ställdes in och planeras bli nästa vecka i stället. Det passade ju mig som hand i handske med tanke på min tajta tid­tabell (se gårdagens inlägg). Inget ont som inte har nåt gott med sig. 🙂

Veterinärbesök
Tio över elva gjorde vi oss redo för avfärd. Tack vare kapellet behövde jag inte skrapa rutorna. Så bra att jag fick det på igår kväll! Hjärtligt tack än en gång till ”alla som til ha hulpi” som uttrycket lyder på lokal dialekt.

Vägen upp till kyrkbyn var isig, men ”stora vägen” var saltad så där gick det bra i lag­stadgad hastig­het. Tack vare den tidiga starten hann jag hämta den nya backup-disken hos ZasData och hann ändå till veterinären till 11.50. Fast där var det stängt.

Efter tio minuters väntan – med Mia i buren uppe på biltaket för att hon skulle få se sig omkring – började jag tro att jag hade missuppfattat nåt och ringde veterinären. Nej då, jag var på rätt ställe och i rätt tid, hon var på väg sa hon.

Att undersöka Mias öra var inte helt lätt, hon morrade och försökte bitas. Alltså hade hon ont. Vete­ri­nären hann ändå se att trum­hinnan och örongången såg fina ut, men i brosket i kanten på örat såg hon nåt mysko och beslöt söva henne för att kunna undersöka närmare.

Det visade sig vara en varböld som högst antagligen förorsakats av ett sår från en (katt)fiendeklo. Den kunde möjligen också bero på att Mia stuckit sig på nåt eller på ett tidigare fästingbett, men det var mindre troligt tyckte vi.

Hur som helst punkterade hon bölden på två sidor, tömde den på var och spolade såret med Betadine-lösning. Sen satte hon på en bit gasbinda och plåster för att täcka såret, gav en spruta med smärt­stillande, resp antibiotika och avslutade med uppvakningsmedel.

Mia skulle hållas inne resten av dagen och natten, få mat först när hon vaknat ordentligt och anti­biotika i 7-10 dar två gånger om dan med start i morgon. Därmed har vi varit instängda igen sen hemkomsten tio i två.

Hon var helt vaken först kvart i fem och rejält hungrig förstås. Det var länge sen frukosten. Efter maten ville hon gå ut, men har förvånansvärt väl accepterat mina ”vi ska stanna inne”. Vid det här laget vet hon garanterat vad orden betyder.

Innan vi åkte bajsade hon i kattlådan, men inte förrän i kväll kissade hon. Hon har för all del inte druckit nåt under dagen men givetvis började jag oroa mig eftersom det närmade sig tolv timmar sen sist. Eller kanske mer, det är ju inte säkert att hon var nykissad när hon kom in igår kväll? Men nu är lugnet således återställt och vi ser fram mot en ny dag. 🙂