21.5 – Värmeslag

Idag slutade jag fungera, men har ”klätt” hammocken och fått en roddtur.

Nytt värmerekord
Dagens toppnotering slutade på 25 grader. 10 fler än igår och varmare ute än inne. Onekligen lite chockartat, men jag klagar inte även om jag slutar fungera vid den tem­pe­ra­tu­ren. Jag kan ju sitta i skuggan och rulla tummarna om jag vill.

På förmiddagen kändes det ännu ganska skönt. Jag gick omkring i morgonrocken som vanligt och passade på att foto­gra­fe­ra­ sommargrannens körsbärsträd som blommar för fullt, men efter lunch började värmen kännas på allvar.

Hammocken i bruk
Efter en nödvändig snabbtur till Dalsbruk på eftermiddagen bestämde jag mig för att ”inreda” ham­mocken. Nåt fysiskt grovjobb kände jag sluffinitivt inte för.

Nånstans på Udden finns det ett mus- eller råttbo inrett med skumgummibitar. När jag drog ut rygg­stödsdynan från emballaget dråsade en liten hög med fyllning ut. Järnspikars. :-/

Hittills har dynorna fått vara i fred, men den här gången hade jag bara trätt två plastsäckar över dynan så jag får skylla mig själv för att jag inbjöd till besöket. Men det är förstås ett i-landsproblem.

Hammocken skulle givetvis invigas. Jag gjorde en improviserad lagning av hålet och la mig på rygg med senaste numret av PC för Alla. Efter ett par sidor insåg jag att jag redan hade läst tidningen – jag har fått dubbel uppsättning av samma nummer.

Vinden nerifrån sjön kändes ändå lite halvkylig mot min bara hud, så tidningen fick tjänstgöra som vindskydd i stället. Sen slumrade jag in och vaknade av att jag snarkade. Fantastiskt skönt att vara lat. 😀

Roddtur
Efter den lilla tuppluren signalerade magen påfyllning. Medan jag slafsade i mig spagetti och kött­färssås (tack mamma för tipset!) ringde den unge gentlemannen och frågade vad jag sysslade med.

”Äter spagetti” svarade jag sanningsenligt. Artigt frågade han om det passade med besök? ”Visst, kom du” fick han till svar.

När vi hade druckit ur våra respektive te- och kaffemuggar ute på trappan frågade jag om han hade lust att ta en roddtur? Det var han med på och ville gärna ro.

Mia följde med till stranden och satt länge kvar på bryggan och tittade efter oss. Jag tyckte bestämt att hon jamade, men jag kan ha inbillat mig.

Målet blev Hästholmen och efter en tur till badplatsen återvände vi. Jag bad att få ro på hemvägen för att få visa hur det ska gå till ”på riktigt”. 😉

Mia hade bytt plats. Hon satt nu på sommargrannens brygga, men kom snabbt springande när vi tog i land och hälsade oss välkomna tillbaka.

Vi satt ute på trappan en stund till – Mia la sig på ”arbetsbordet” – men framåt halv åtta började det kännas kyligt i linne och shorts. Den unge gentlemannen tyckte också att det var dags att bege sig hemåt så vi avrundade snabbt ”sitsen”.

En lat och skön eftermiddag. 🙂