Bilder

Inte så pjåkigt

Du kanske minns att jag för ett tag sen skrev om att jag deltog i en fototävling på Guru Shots där motivet var katter? Ett annat favoritmotiv är blommor, så när den tävlingen utlystes hängde jag på där också. Bilden ovan är dock inte min.

Placeringen och nivån blev ju inte så pjåkig eller hur? Fast Husse tog genast ner mig på jorden genom att påpeka att det kanske bara var 60 tävlande. Hmpf.

När han såg min min tröstade han mig genast med att det lika väl kunde ha varit tusen tävlande. De facto har jag ingen aning om hur många vi var, men är fullt nöjd med resultatet. 🙂

 

Suverän uppfinning

Under en längre tid har fingergreppen på den här saxen varit spruckna. Idag lossnade ena halva greppet helt. Lyckligtvis finns det bot – ”Jesustejp” är en suverän uppfinning!

Med tanke på att jag har ett halvdussin andra saxar som är hela, kunde jag ju gott ha pensionerat den här kan man tycka. Men sån är inte jag. Så länge saxen är vass och fungerar ser jag ingen anledning att slänga den. 🙂

 

Lillasyster

Idag har min svarta Canon MG6150 fått en vit lillasyster: TS8150. Förr eller senare kommer bläck­upp­samlaren på den gamla skrivaren att bli full eftersom meddelandet har visats redan ett bra tag. Skrivaren kommer därmed (antagligen) att sluta fungera.

Med tanke på reparationskostnaden var det fiffigare att investera i en ny. Det blev samma fabrikat, men lite annan modell. Dock med samma funktionalitet som den gamla.

Svåraste momentet var utan tvekan att ansluta USB-kabeln. Delvis för att den låg fastkilad mot golvet under bokhyllan och delvis för att uttaget på skrivaren satt knöligt till. Lyckligtvis fick jag handräckning av Husse. 🙂

Jag fortsätter givetvis att använda den gamla skrivaren tills den ger upp, men har provkört den nya för säkerhets skull. Fram till dess får den bo i originalförpackningen under ”baren” i vardagsrummet.

PS. Hur jag vet att det är en syster och inte en bror? Jo, för att den snällt lydde alla instruktioner och kommandon. 😀

Arvegods

Tänk vilka fynd man kan göra i garderober! Förutom några aftonväskor och en slokhatt hittade jag idag ett arvegods – en ”pillerask” som har tillhört mamma. Passar lika bra till cocktail-party som till begrav­ning.

Med tanke på att jag aldrig har bevistat ett cocktail-party, kommer jag knappelunda att behöva den för det ändamålet. Då återstår begravning. Fast om jag dök upp i en sån här skulle folk förmod­ligen tro att jag har fått fnatt. 😀