webbredaktör

av

11.1 – Teknikaliteter

Jag praktiserar ny eldningsteknik, har fixat en diff, promenerat med Mia, drillat min efterträdare och förlorat, resp fått en FB-vän.

Eld i kakelugnenNy eldningsteknik
Det går visst att lära gamla hundar sitta! I senaste kund­tid­ningen från el­bo­laget hittade jag tips på hur man vedeldar effektivast. Först kände jag mig väldigt tveksam, jag har alltid fått lära mig och gjort precis tvärtom, men nu har jag alltså kommit fram till att det nog är ett bra tips.

I stället för att fylla eldstaden helt ska man lämna ett tomrum på ca 2/3 och tända fyr så högt upp i veden som möjligt. På så sätt försvinner inte värmen upp med röken.

Fixat en diff
En börda mindre på mina späda axlar… Igår letade jag reda på orsaken till diffen i LMFs bokslut och skickade den reviderade versionen till styrelsen. I morgon ska jag om möjligt leta rätt på orsaken till diffen i väglagets bokslut.

Mia-promenad På promenad med Mia
Då jag hade fyllt på vedförrådet igår satt Mia en bit från Silverpilen och såg ut som om hon förväntade sig en promenad. När jag hade kommit ner en bit i backen slog hon följe. Matte menade tydligen allvar.

Vi svängde vänster i korsningen och därefter föreslog jag stigen till sommargästen psykologens (före detta) brygga. Det passade nu inte alls den lilla damen. Hon fortsatte obekymrat längs grusvägen som går parallellt.

Eftersom jag hade tänkt gå grusvägen tillbaka, tog jag mig upp till vägkanten. Vid det laget hade Mia hört nåt intressant från snåren intill och satt i lyssnarställning så jag väntade ett tag, men tålamodet tog snart slut så jag talade om att jag tänkte gå hem tillbaka.

Men då tyckte Mia helt plötsligt att det vore intressant att gå ner till strandkanten. Alltså fick jag finna mig i att kasa ner tillbaka om jag ville ha sällskap. Så snart hon var klar med undersökningen var hon be­redd att vända hemåt. Och nu passade stigen minsann utmärkt, bara för att hon själv fick välja. Typiskt katter. 😀

Drillat min efterträdare
Punktligt halv två i eftermiddags knackade min efterträdare på dörren som avtalat. Jag hade förvarnat henne om att hon skulle reservera 2-3 timmar för våra övningar i webbverktyget.

Halv fyra hade vi betat av det hon behöver kunna i det här skedet så vi satte oss vid kaffe­bordet och fick en stunds annat prat innan hon gav sig av. Hon sa sig vara nöjd och belåten med undervisningen så då är jag också det.

Förlorat och fått en FB-vän
”Om du förlorar en, står dig tusen åter” heter det ju. Fast det uttrycket gäller kanske bara män? Absolut inte nära vänner, åtminstone enligt mitt förmenande. FB-vänner kan givetvis vara både och.

FBIgår hade jag tänkt dela ett inlägg på vår invandrares FB-sida men konstigt nog kunde jag inte få upp hans namn så jag avbröt och sökte upp honom i stället. ”Skicka en vänförfrågan” stod det klart och tydligt, dvs han hade tagit bort mig som vän.

Idag hittar jag inte ens hans profil längre, så antingen har han blockerat mig eller avslutat sitt konto. Där ser man vad språkdiskussioner kan leda till. :-/

I stället har jag fått en vänförfrågan av en gammal skolkamrat som jag definitivt inte behöver komma ihop mig med om språket i alla fall. Hon är från ön och har svenska som modersmål. 🙂

av

6.1 – Administration, kommunikation och värmeärenden

Nya medlemmar är registrerade och medlemsavgiften debiterad, jag har eventuellt stött mig med en herre, Silverpilen har fått värma sig, jag har avgått, dricker julklappskaffe och konstaterar att det börjar sina i vedlidret.

GladNya medlemmar och debiterad medlemsavgift
I förrgår fick jag ett ovanligt trevligt mejl från en obekant dam: ”Hej! Jag betalade för en stund sen 2 x 30 € till ert konto och här kommer våra kontaktuppgifter.” Så där fick Daphnia fyra nya medlemmar på ett bräde. Sånt gillar vi!

På Dapnias senaste styrelsemöte beslöts att medlemsavgiften för i år ska debiteras i början på januari. Efter koll och en del uppdateringar av mejllistan fick alla som har mejl en inbetalningsavi igår och de två som inte har mejl fick den i postlådan idag. En uppgift mindre.

LessenEventuellt stött?
För ett par dar sen tyckte vår invandrare att by-sidan på FB skulle vara tvåspråkig (han kan inte svenska men säger sig vilja lära sig) så att fler kunde följa den och hänvisade till grundlagen. Jag invände att obligatorisk två­språkigheter gäller myndig­he­ter, inte FB-sidor.

Men han gav sig inte så jag beslöt fråga läsarna. Av dom kommentarer som kom in, var fyra mot två­språ­kig­het och tre för, vilket avgjorde saken tyckte jag och meddelade honom resultatet. Svaret jag fick överraskade mig storligen: ”This is Finland. We speak Finnish. So that settles the matter!”

I mina öron låter det som en slogan för Sannfinländarna och något jag verkligen inte hade väntat mig! Det är ju möjligt att han ville provocera men jag har en känsla av att han tyvärr menar allvar. Jag skrev givetvis ett svar: ”We also live in a (so called) democracy where the majority get their say. I never, ever thought I’d hear a worn out political slogan from you! Do you vote for Perus­suoma­lai­set? :D”.

Sen dess har jag inte hört nåt mer. Han kanske känner sig stött över min ensidiga in­ställ­ning till språkvalet? Men det bjuder jag på. Jag har inget emot finska, men varför ska vi svensk­språkiga alltid anpassa oss? Vi kunde väl lika gärna kräva att alla som har finska som modersmål lär sig vårt språk?

Grundlagen

Silverpilen uppvärmd
Trots att det är helgdag tillhandahöll Kerstin mat idag också. Falsk kotlett lät frestande efter ärtsoppa och korvgrytan jag gjorde igår.

I morse visade termometern -14,9° så det var lämpligt att starta motor- och kupévärmaren före av­färd. Alla rutor var igenisade både utanpå och innanför, det märktes att det har varit kallt. Framrutan ”grät” hela vägen till kyrkbyn men det finns ju hushållspapper.

Det var förresten första åkturen i år. Silverpilen har inte lämnat Udden sen den senaste ”taxituren” den 29.12. Här åks det minsann inte i onödan!

LMF-sajtAvgått
Den 27.12 meddelade jag LMFs styrelse i samband med fullgjorda uppdateringar att jag avgår som webbredaktör den 31.12.2014. Det hade nu sekreteraren inte läst/uppfattat och meddelade idag att det hade hon alls inte förstått. Kom­mu­ni­ka­tion är svårt även om den är skriftlig. 😦

Julklappskaffe
Fru grannen är det ordning på. Hon vet minsann att jag bara dricker franskrost och inget annat om jag får välja. Bland julklapparna låg ett paket Paulig Parisien som jag öppnade idag och njöt en mugg av.

Eftersom jag råkar veta att Parisien är hutlöst dyrt, håller jag mig till Arvid Nordqvists Franskrost i stället. Om jag minns rätt skiljer det minst ett par euro per ½-kilos paket. Det finns lyckligtvis att köpa i S-butiken både i Dalsbruk och Kimito så jag behöver inte importera själv.

VedtravarVeden sinar
Det börjar sina i vedlidret… Inom kort gör jag av med sista björkveden och blandkvisthögen är också kraftigt decimerad.

Nästa gång ska jag satsa på mer än ynka 3 m3 björkved. I och med att jag vid inköpet inte hade skorstenen/kakel­ugnen i gång tyckte jag att det gott skulle räcka, men nu har jag eldat en brasa i den varenda kväll sen i oktober så det är kanske inte så konstigt att veden har gått åt!

Planen har varit att hålla den upp­värmd dygnet runt och det har ju fungerat alldeles utmärkt! Den håller som sagt värmen ett dygn om det inte är smällkallt. Det ska bli oerhört intressant att se hur stort utslaget blir på fjolårets sista elräkning.

Sen jag började föra statistik 2008, har jag ju lyckats sänka förbrukningen varje år utom 2011. T o m den 31.10.2014 hade jag använt 5 988,15 kWh så det verkar lovande. Om jag håller mig under 7 000 kWh så går det vägen i år också. 🙂