tvätt

av

9.12 – Varmt och värmande

Jag har noterat värmerekord, träffat goda vänner, fyndat kaffe, tvättat juldukar och skrivit brev till författaren. Mia trotsar vädret.

Värmerekord
2008 började jag notera väder och vind för varje dag så där som gamla människor gör. Inget år hittills har varit lika varmt den 5.12. Morgontemperaturen på 4,9° var inget som fick mig att höja på ögon­bry­nen, men då jag la mig kl 23.30 visade termometern 8,2°! Helt otroligt för att vara december. Kallaste året samma dag var 2012 med -9,3°, övriga år har vi haft plusgrader. Återstår att se om det blir en vit jul?

Pizza 2Träffat goda vänner
Vid halv ett-snåret igår sammanstrålade jag med min f d klasskompis och hans sambo utanför Pizzeria-Kebab i Kimito. Över var sin smaskig pizza bytte vi nyheter och diskuterade bl a elpriser innan vi skildes en dryg timme senare. Ett alltid lika trevligt avbrott i tillvaron. I menyn också för den delen. 🙂

Fyndat kaffe
Innan jag åkte hem lämnade jag in silverskrot och ett omarbetsprojekt hos Classic Guld, löste in lotto­vinsten i R-kiosken och gick in till K-Market för att se om dom hade ”mitt” kaffe. Och det hade dom faktiskt, dessutom till ett klart bättre pris än andra ställen!

Där hittade jag Arvid Nordqvists Franskrost till det facila priset av 5,49 €/½ kg medan det i andra butiker kostar över 7 €. Åtminstone när jag senast köpte det. Jag bunkrade genast tre paket. Så har man nu sen.

Moster 1983Tvättat juldukar
Idag när Grisen/Tvillingen ringde och bjöd in mig till julkaffe som hon brukar, undrade hon om jag led av julbrådska? Jag kunde med gott samvete försäkra henne om motsatsen. På Udden är allt lika lugnt, fridfullt och ostädat som vanligt.

Men hör och häpna, idag har jag faktiskt tvättat två juldukar. Två av fostermors handarbeten som jag gillar. I bästa fall får jag dom strukna också till jul. 😀

Brev till författaren
Ärligt och uppriktigt beröm kan man väl aldrig få för mycket av? Som den hängivna beundrare jag är, dristade jag mig i eftermiddags till att skriva brev till Shantarams och The Shadow Mountains författare, Gregory David Roberts. Han är förresten också Drake har jag läst mig till.

Brevet adresserade jag till hans brittiska förlag i London och hoppas förstås att man vidarebefordrar mitt hänförda beundrarbrev. Men om inte, så var det inte meningen att han skulle få det. Nåt svar förväntar jag mig givetvis inte. Han får säkert massvis med liknande brev från andra förtjusta läsare.

Mia tjuväterMia trotsar vädret
Trots det blöta vädret är Mia på hugget. Åtminstone två sorkar har jag sett slinka ner. Den första var bara halvdöd så jag avlivade den av barmhärtighetsskäl. Det hade hon inget emot.

Jag har läst nånstans att katterna för­sö­ker lära oss jaga när dom kommer in med sina byten. Hur man nu kan veta det? I så fall är det väl lika troligt att dom tror att matte är hungrig och behöver mat?

av

1.1 – Slut och början

Jag har börjat år 62, haft fel i ett helt år, kokat ärtsoppa, fått kakleverans, haft tvättdag och dubbkängorna har bekänt färg.

2015År 62
Det här är min 62:a nyårsdag har jag räknat ut. Och av alla dom minns jag bara den inne­varande… 😀 Men jag kan ju glutta i gamla blogginlägg några år bakåt förstås.

Mitt bloggande började i mars 2007, så det tidigaste januari-inlägget är från 2008, exakt datum okänt. Då handlade det om Snuttan, min första kisse, under rubriken Snart vuxen: ”Idag fick jag beröm av matte igen. Inte för att jag riktigt begriper att det var nåt speciellt? Jag bara kissade i snön framför trappan och krafsade snö över. Men matte tyckte tydligen att det var storartat.”

Sen dess har det hunnit bli sex januari-inlägg till. I fjol skrev jag så här den 2 januari.

Fel i ett helt år
Igår var det ju lämpligt att avsluta året administrationsmässigt så det gjorde jag till stora delar. Bland annat skrev jag ut december månads hushållsutgifter och upptäckte då att årtalet i sidhuvudet var fel. 2013 stod det klart och tydligt.

Det stod lika fel på alla årets tidigare månader konstaterade jag. Men i år blir det rätt, jag redigerade genast sidhuvudet för årets kalkylblad.

Kokat ärtsoppa
Att äta ärtsoppa på nyårsafton är kanske inte så vanligt? Jag tyckte inte att den rökta skinkan var rolig längre så jag bestämde mig för att använda den till ärtsoppa och la ärterna i blöt i förrgår. Igår kokade jag och åt soppan. Jättegott. 🙂

SmåkakorKakleverans
Bortsett från ett par nyårshälsningar via SMS var friden på Udden lika oinskränkt som vanligt igår. Med ett undantag.

Efter ärtsoppan la jag mig och vilade middag, dvs läste tills jag somnade, och vaknade av att det hördes ljud från ytterdörren. Jag masade mig upp och hann in i köket lagom tills det knackade på innerdörren.

När jag hade sagt ”kom in” gläntade vår invandrare försynt på dörren och önskade gott nytt år i samma veva som han sträckte in ett fat med nybakta småbröd. Dom skulle jag ha som tack för taxiservicen tyckte han. Trots att jag hade påpekat att han inte behövde känna sig er­sätt­nings­skyl­dig –  jag kanske är i behov av samma tjänst nån gång framöver. Att ta bilen och ge sig ut i mörker och halka bara för kak­leve­ransens skull verkade himla onödigt, men jag kunde ju inte hindra honom.

Tvättdag
Idag kändes det lämpligt att ha storrengöring och minska på mängden i tvättkorgen igen i brist på roligare sysselsättning. Det är naturligtvis helt förkastligt att göra sånt en helgdag förstår jag att det är en del som tycker, men det får dom gärna göra, det hindrar mig inte alls. 😉

DubbkängaDubbkängorna har bekänt färg
Jag har inte vistats ute mer än nödvändigt under dagen men dom nya Icebug-kängorna har i alla fall fått bekänna färg eftersom det nu är vådligt halt på sina ställen och i synnerhet framför trappan. Eventuella besökare varnas!

Med dom dubbade sulorna kändes det tryggt och riskfritt att gå på dom hala ställena så kängorna förtjänar absolut alla positiva omdömen dom fått. Varför har ingen kommit på den idén långt tidigare kan man undra?

av

20.9 – Från papperskonsumtion till stolt matte

Jag är storkonsument, har sovit ut, tvättat och bevistat ett födelsedagskalas. Jag är stolt över Mia.

Storkonsument
Visst är det märkligt med hushållspapper? I min barndom existerade inte sånt, man använde ”disk­slarvan” eller en handduk. Diskdukar fanns givetvis inte heller att köpa, dom tillverkade man av ut­slitna lakan, dukar eller klädesplagg i lämpligt material.

HushållspapperJag tillhör storkonsumenterna av hushållspapper har jag märkt. För att inte slösa har jag övergått till halvarksrullar, men under en dag kan det gott bli mellan fem och tio halvark. På diskbänken och/eller spisen ligger oftast ett par tussar som kan användas en gång till, men ofta glömmer jag vad jag torkade av senast så jag slänger dom i alla fall.

I minst hälften av fallen kunde jag lika gärna använda disktrasan men det är ju så bekvämt med papper. Bara riva av, torka bort och slänga, alternativt återanvända. Annars måste jag fukta disk­trasan, torka bort, skölja av den och hänga den på tork, vilket enligt mitt för­me­nan­de tar mycket längre tid. Att snyta sig i disktrasan är dessutom inte särskilt hygieniskt.

Som bekant har pensionärer bråttom. Det beror på att dom är medvetna om att dom har kortare tid kvar att leva tror jag. 😀

Sovit ut
Mia har låtit mig sova ut. Igår till 6.40 och idag ända till klockan åtta! Jag hörde henne långt tidigare när hon först åt frukost och sen pillade ut böckerna från hyllan i nattduksbordet men hon propsade inte på att få gå ut konstigt nog utan kom och la sig bredvid mig igen.

Frågan är om det är tillfälligt eller om vi ska återgå till fem-väckningen igen?

Tvätt 2Tvättat
Både igår och idag har jag tvättat för att ta vara på det ypperliga torkvädret. Men det gäller att plocka in tvätten allra senast halv sex, annars blir den fuktig igen. För all del helt perfekt om man ska stryka, men det gör jag sällan.

Födelsedagskalas
Idag firade herr grannen junior sin födelsedag, fyra dagar i förskott beroende på att han var upptagen i veckan och nästa helg. Som jag förstår det, börjar det späckade programmet redan i blöjåldern nuförtiden så en tonåring har givetvis fullt upp.

Jag stötte ihop med hans mor i onsdags och förhörde mig om tänkbar present. Hon talade om att han har ett nytt intresse: han gillar att mecka. Jag såg därmed två alternativ – en hylsnyckelsats eller en verktygsback.

”Precis vad jag behövde” konstaterade han förnöjt när han hade öppnat presenten. Han fick en liten verktygsback och ett hylsnyckelhandtag  eftersom jag inte visste vilka dimensioner han behöver. Roligt att presenten var till belåtenhet.

Om jag avslöjar att det fanns tre olika slags snittar på kaffebordet så förstår ni resten… Dagsfärska hembakta bullar, äppelkaka med vaniljsås, pepparkakor och så den självskrivna Irish Coffee-rulltårtan som är juniors favorit. Puh. Jag hade visserligen ”grundat” med Kerstins stekta strömming och potatismos ett par timmar tidigare, men det märktes säkerligen inte. 😀

Stolt över Mia
Som vanligt följde Mia efter mig när hon såg att jag inte tog bilen, men då vi närmade oss grannens entré upptäckte hon Musse (juniors systers och svågers ena katt) ute på gården och stannade på behörigt avstånd. Duktig flicka.

Mia i profilMusse och Mimmi höll mest till inne i fortsättningen, men passade på att gå ut då det kom nya gäster. För att förhindra en eventuell konflikt gick båda mattarna (heter det verkligen så?) och junior också ut. Mimmi upptäckte Mia ganska omgående men höll sig nära sin bror. Hon tänkte då inte mucka gräl.

Det tog ett tag innan Musse upptäckte Mia, men när han väl gjorde det måste han ju demonstrera var gränsen gick. Mia kröp ihop i gräset och reste ragg men gjorde ingen ansats till anfall trots att Musse på stela ben och med raggen rest långsamt närmade sig. Då tyckte mattarna att det var läge för intervention.

Jag sa till Mia att hon skulle stanna där hon var och Musses matte tog ett vant grepp om honom och släppte ner honom en bra bit ifrån. Mimmi hade redan tidigare blivit inburen. Undrar om katterna upp­fattar att vi inte vill att dom ska slåss?

Mia gjorde inga försök att närma sig, hon verkade helt klart ha uppfattat var gränsen gick, så matte kunde känna sig stolt. Troligen bara för att vi människor var i närheten. Eller så accepterar hon nume­ra att det här är Musses och Mimmis revir när dom är på besök?

av

16.4 – Diverse-dag

Jag har fått brev, bråkat, ”flaggat” och pysslat utomhus.

Brev 2Brev
Igår fick jag brev från Helsingfors stad. Eller rättare var det mamma som fick det. Nu var dom klara med uträkningarna och ville veta vilket konto återbetalningen skulle sättas in på. Det fick dom per omgående via mejl så snart är det ärendet också avklarat.

Bråkat
I måndags fick jag ett mejl på finska från Medborgarrådgivningen där jag ombads kontrollera att mina upp­gifter på medborgarkontot fortfarande är aktuella. Eftersom sajten suomi.fi är flerspråkig, påpekade jag att det vore en fördel att få meddelandet också på svenska.

Jag fick genast följande svarsmejl. Det fick mig att tända till:
”Hej
Tack för att du kontaktade Medborgarrådgivningen.
Medborgare kan inte spara information om främmande språk till Medborgarkonto, därför kommer meddelanden från Medborgarkonto alltid på finska.

Med vänlig hälsning
Medborgarrådgivningen”

Jag ifrågasatte givetvis vad dom menar med ”främmande språk” och påpekade att landet officiellt är tvåspråkigt. Det mejlet ledde till följande svar:
”Hej
Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori som svarar för Medborgarkontot anmälar att det är tyvärr inte ännu möjlig att välja språk till tjänsten. Därför får man påminnelse på finska.
Vi förmedlar din respons till ansvarig organisation.”

Så bra, då hoppas vi på att ansvarig organisation orkar anstränga sig lite.

Tvätt”Flaggat”
Det strålande vackra vädret fick mig att plocka fram bykstrecket och rigga upp stödstolpen för att kunna hänga ut tvätten på tork. Det är ett vårtecken i sig på Udden. 🙂

Mängden tvätt var inte så stor, men lite annorlunda. Jag tvättade nämligen flaggan.

Vid mammas begravning blev den fuktig av regnet så jag draperade den på tork över gungstolen. Det tyckte Mia var ett jätte­my­sigt gömställe, men tyvärr var hon smutsig om tassarna, vilket betydde att den fick diverse smutsfläckar. Men nu är den alltså ren igen.

Utepyssel
Från lunch och i fem timmar framåt fördrev jag tiden med att pyssla utomhus. Beskära, luckra, kratta, riva, påta etc. Vårens nyanskaffning visade sig var precis så förträfflig som jag hade tänkt mig. Ibland behövs en handkratta som kan användas både för löv, jord och mossa.

Jag blev jätteglad när jag upptäckte att Black & Decker har tillverkat just en sån för Tellija Natura (i Finland) och köpte den (hos Multasormi) utan minsta tvekan. Ett synnerligen bra köp!

Utepyssel