sjösättning

av

8.4 – Fulltecknat

Min kokkonst har utökats, båten är sjösatt, fiskafänget har varit fenomenalt, kalasen har avlöst varandra, varvade med möten.

Utökad kokkonst
Förra fredagen utökades min kokkonst. Innan Husse åkte till stan nämnde jag att jag var sugen på får i kål och när han återvände hade han med sig lammkött. Frågan var bara hur man ”tillverkar” rätten?

Jag hittade ett recept på nätet som kändes lagom för min kocknivå och följde an­vis­nin­gar­na nästan till punkt och pricka. Resultatet blev fullt ätbart, så det kan jag tänka mig en repris på nåt tag framöver. Fiskrätter är jag däremot fortsatt dålig på, se längre fram.

Båten sjösatt
I måndags föreslog Husse att vi skulle sjösätta båten och lägga ut nät. Jag undrade om han hade fått solsting – isen låg fortfarande kvar i vår vik, det var bara öppet strax utanför bryggan?!

Men han fick som han ville. Innan vi åkte på uppköp var den sjösatt och på kvällen la vi ut mitt enda ägandes nät. Tack vare ett (gammalt) muntligt lov från vattenägaren begick vi inget brott.

Fenomenalt fiskafänge
Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att fiskarna skulle röra sig så nära land, men oj vad fel jag hade! När Husse nästa morgon tog upp nätet hade han den första gäddan och en sutare i nätet.

Det innebar förstås blodad tand efter hand som isen försvann… Under tre dagars fiske bestod fångsten sammanlagt av nio gäddor, allt från drygt ett kilo upp till 12,8 kg.

Den största är utan tvivel största fisken jag nånsin sett i vår sjö! Ett par gäddor i åtta kilos klassen ingick också, förutom ett antal braxnar.

I onsdags beslöt vi smaka på en del av fångsten. Jag letade recept och beslöt att jag borde klara ugnsstekt gädda och sutare. Betyget blev nätt och jämnt godkänt. Trots panering kändes fisken torr, även om smaken var OK. Där har jag en hel del utvecklingspotential kan jag konstatera.

Det betyder givetvis att Udden har fungerat mer eller mindre som fiskfabrik dom senaste dagarna. Husse har rensat och filéat, jag har försökt ta rätt på det mesta som gått att använda. Förutom fin rom och koncentrerad fisk­buljong ligger ett antal fiskbitar i frysen.

Vi har förstås också delat med oss. Både vattenägare, grannar, släkt och goda vänner har försetts med fisk. Dessutom har måsarna fått fina skrovmål av en del av renset så alla torde vara nöjda.

Kalas, möten och besök
Det har varit en hektisk vecka. Förra lördagen firades Husses systerdotters födelsedag i Tallmo, på måndagen hade vi matgäster och på tisdagen fyllde Husses morbror jämnt.

På onsdag kväll höll föreningens arbetsgrupp möte på Udden, på torsdag fick vi kaffe med tilltugg hos goda vänner och på kvällen hölls föreningens sty­rel­se­möte, också det på Udden.

Igår hade vi som omväxling en helt obokad dag. Det uppskattade jag verkligen! Den tillbringades bland annat med en del föreningsärenden och att koka fiskbuljong.

Eftersom Vik Husse var ledig från Udden-besök förra lördagen, tog vi igen det idag. Det blev av naturliga skäl rätt mycket fisk‑ och fiskesnack, förutom dagsaktuella ämnen. Tack igen för besöket! 🙂

av

17.6 – Till nytta och nöje

Jag har bytt huvudlösenord, haft en bra karl, sjösatt och ätit lunch ”på sta’n”.

LastpassBytt huvudlösenord
Igår föreslog LastPass att jag skulle byta lösenord till mitt lösenordsvalv. Dom hade upptäckt ”miss­tänkt aktivitet” och i datorpressen avslöjades att dom blivit hackade. Suck. Det enda som är riktigt säkert i datorvärlden är att låta bli att använda modemet. 😦

En bra karl
Det blev bråttom med påklädningen igår… Halv ett ringde killen som kunde fixa klipphöjden på lilla gräsklipparen och sa att han var på väg.

Av handslaget att döma var han normalkraftig i nyporna, men när jag såg honom justera klipphöjden i ett nafs insåg jag att han antingen är mycket starkare än jag eller så är jag svagare än jag föreställer mig. På två röda hade han fixat önskat läge. Det är som sagt bra med en karl ibland.

Sjösatt
Halvt sommarklädd, dvs iklädd kortbyxor och långärmad tröja, tillbringade jag resten av efter­mid­dagen i stranden. Växtligheten framför bryggänden var minst sagt frodig och en del växter stack upp mellan bräderna.

SjösattaDärefter vidtog det egentliga arbetet. Båtarna skulle äntligen sjösättas. Jag hade nämligen i ett svagt ögonblick lovat att jag skulle sjösätta sommargrannen psykologens båt samtidigt med min. Det ska jag inte göra om.

Min båt (som är betydligt tyngre) låg ”vid kaj” på nolltid, men sommargrannens fick jag slita med en lång stund. Faktiskt så jag längtade efter en bra karl ett tag innan envisheten tog över.

Ger upp gör jag helst inte. Det betraktar jag som ett nederlag eftersom jag i så fall har överskattat min förmåga. Den här gången var det verkligen på gränsen, mest beroende på att vattennivån har sjunkit en del sen i våras. Men nu ligger båda båtarna och guppar vid bryggan.

Ätit lunch på sta’n
Ganska exakt halv två i eftermiddags steg jag in på Portside. Mitt lunchsällskap var redan på plats och vinkade glatt när vi fick syn på varandra.

Det var visserligen solsken, men jag tyckte också att beslutet att hålla till inomhus var klokt med tanke på rådande temperatur. På deras sajt är det för övrigt vinter fortfarande ser jag.

PizzaMin f d klasskompis och hans sambo valde pizza, jag tog en av dagens rätter. Jag glömde fråga vad dom tyckte om pizzorna, men dom såg ut att vara av samma kvalitet och kaliber som före ägarbytet så jag antar dom smakade bra.

Min fläsksås med mos var så där. Kerstins dito är klart godare tycker jag. Av nyfikenhet smakade jag också på en liten bit mandelfisk som var alternativrätt. Inte mycket smak där heller tyckte jag, men det kanske mest berodde på valet av fisk. Det såg ut som Alaska pollock, men kunde också ha varit nån annan torsksläkting.

Efter maten föreslog jag kaffe på Udden. Förslaget vann gehör och vi bänkade oss i solen i bersån. Vindriktning och styrka var uthärdlig i och med att solen värmde.

Att äta tog ca en timme, att dricka kaffe och prata tog mer än dubbelt så lång tid. Men det tycker jag är helt i sin ordning, det är ju bevis på att man trivs med sällskapet. En klart gemytlig eftermiddag. 🙂

av

8.5 – Våryra

Jag har knottriga öron, båten i sjön och ett tungt trappsteg. Potatisen är satt och en del frön sådda.

Knottriga öron
Mina öron har fått solsting. Sen igår är baksidan alldeles knottrig och kliar förskräckligt. Först trodde jag att jag hade blivit biten av nån osynlig insekt, men efter ett par timmar i solen idag blev det etter värre, så jag antar att det rör sig om nåt slags soleksem.

För att skydda dom överhettade öronen idag tog jag på mig hatt. Den enda som befanns lämplig var min bredbrättade sommar­hatt med en chic liten tygblomma på sidan.

Den passade kanske inte så bra till sweatshirt (tidvis bh), kortbyxor och gummistövlar, men nöden har ingen lag. Jag trodde att ingen såg mig, men min tillfälliga granne hade visst spanat in mig i den underliga munderingen. Men det bjuder jag på. 😀

Båten i sjön
Uteplatsen blev ju klar på nolltid igår men resten tog längre tid. Jag blev nämligen uppmanad att jämna till marken i ena hörnet så att inte regnvattnet rinner ner och lägger sig i en pöl vid kanten på träet.

När jag var klar med grävandet vidtog städning. Förutom virkesrester, sågbock och verktyg behövde rester från cement­plattan städas bort. Det blev en hel skottkärra med material som jag ansåg lämpligt att fylla med nere i stranden.

När jag ändå var där, kom jag på att jag kunde passa på att sätta båten i sjön, så nu ligger den förtöjd på sin vanliga plats vid bryggan. Än så länge utan bänkar och åror (bilden är från 2011), det får bli när jag väl ska ut och ro.

Under båten låg förstås en massa löv som absolut inte fick ligga kvar eftersom resten av stranden är ovanligt prydlig. Det blev en fylld skottkärra till innan jag var nöjd.

Trappsteg
Innan jag gjorde kväll fick jag en strålande idé. Den stora stenen framför ingången till boden skulle ju passa utmärkt som trappsteg vid uteplatsen! Men hur i hela friden skulle jag klara av att flytta på den?

Sen tidigare hantering visste jag att det kändes som om den vägde lika mycket som jag. Att lyfta upp den i skottkärran var helt otänkbart. Sen kom jag på lösningen. Jag kunde dra den på presenningen.

Sagt och gjort. Det gick alldeles utmärkt. Till stor del tack vare att det sluttade ska erkännas. Minsta lilla gupp kändes nästan oöverkomligt. Men till slut kunde jag baxa den på plats. Riktigt bra blev det tycker jag.

 

Potatisen satt
Dagens arbetsuppgift var att vända potatislandet och sätta potatis. Förhoppningsvis inte min sista. 😉

Ett par timmar gick åt att vända jorden, snygga till kanterna och plocka bort ogräs. Sen hämtade jag solhatten och potatisen.

Sju korta fåror med 6-7 potatis i varje fåra innebar att mer än hälften av sätt­potatisen blev kvar. Jag ringde Lingongrannen för att höra om han behövde den, men han hade redan satt sin potatis och hade också överlopps.

Frösådd
När potatisen var övertäckt tog jag itu med mitt s k köksland. En mardröm efter fjolårets träda… Men efter en insats med grep och spade blev det hyfsat och bryggstigen fick mera fyllning.

Efter att ha planterat om några jordgubbsplantor som förökat sig själva, beslöt jag så lite dill och lib­sticka att börja med. Jag har inte inventerat mitt fröförråd än så jag har ingen aning om vilka frösorter jag har kvar, men om jag minns rätt finns det lite av varje att välja mellan.