rengöring

av

7.6 – Tillslag

Igår var det förlovnings-, rengörings- och namnsdag, idag slog latmasken till efter att Mia hade ordnat sysselsättning.

Förlovningsdag
Med risk för att upprepa mig konstaterar jag att Sverige har förlagt sin nationaldag till mina för­lov­ningsdag. Ex nr 2 och jag förlovade oss den 6.6.1992. Det känns helt klart preskriberat vid det här laget. 😀

Ill VetRengöring
Igår var vädret som vanligt idealiskt för att hänga tvätt – värme (22,5° kl 13.45), sol och lagom vind. Nivån i tvätt­korgen sjönk något.

Jag behövde också en grundlig rengöring och efter att ha läst artikeln i Illustrerad Vetenskap om alla småkryp som trivs i våra hus och på våra kroppar kände jag starkt för att vädra sängkläderna och byta lakan.

Namnsdag
Två herrar i byn hade namnsdag igår. Jag valde att uppvakta den äldre upplagan och trodde jag hade missat hela kalaset när jag kom sent omsider. Namnsdagsbarnet och dottern var dom enda som syntes till.

Orsaken till min sena ankomst var åskmullret i öster som hördes vid tvåtiden. Det lät visserligen av­lägset och jag bedömde att åskan inte skulle dra över Udden, men jag ville inte ta risken att vara borta i fall den gjorde det. Dessutom fick jag oväntat kaffebesök strax före tre och var tvungen att åka till butiken en sväng först, så klockan var halv fem eller mer då jag anlände.

Det visade sig att inga gäster ännu hade varit och gratulerat, jag var först. Så småningom anslöt ett par personer till och när jag var klar att gå kom ändå fler, så jubilaren var förhoppningsvis nöjd.

Latmask
Dagen började livat. Mia hade fångat en trast och släppt den i verandan. Lyckligtvis fick jag tag på den ganska snart och återgav den friheten. Jag kan tänka mig att Mia ogillade räddningsaktionen – hon hade säkert jobbat länge och hårt för att få tag i den.

Mias frukostEn stund senare kom hon in i köket med en sork. Också den levande. Hon tyckte antagligen att det var svalare att jaga den inne än ute. Efter ett tag fick jag nog och avlivade den framför nosen på henne. Hälften av den dög som frukost innan storjägaren drog i väg igen.

Jag hade aviserat mathämtning hos Kerstin efter 13 och beslöt ta på mig ett rent linne. Dom smutsiga shortsen fick duga. Övriga sommaröverdelar låg snyggt och prydligt i garderoben, men inga linnen. Var fanns dom? Jag var säker på att jag hade packat upp alla förvaringslådor?

Efter att ha rotat runt på vinden utan resultat kollade jag än en gång under sängen. Ha! Där låg ju en låda till längst bort. Gåtan löst.

Den ena matlådan bestod av rotmos och ugnsstekt korv. Det kändes lämpligt för dagen. En mugg kaffe och glass ute i bersån satt fint som dessert medan jag övervägde vad jag skulle ta i tu med här näst.

Det slutade med att jag tog ut kudde och pläd och la mig i hammocken med senaste numret av Illustrerad Vetenskap. Jag hann bara läsa klart om dom senast upptäckta gigantiska svarta hålen innan jag kände ögonlocken tynga.

En dryg timme senare väckte Mia mig andra gången, klockan var 17.21. Jag satte mig upp och tittade ut över gräsmattan ner mot sjön. Så, skulle jag klippa gräset nu eller?

Mitt ”sämre jag” vann igen. Jag gick in och letade fram ätbart i stället. Mia var också hungrig. Vi har av allt att döma synkroniserat våra magar och har mer eller mindre samma mattider numera.

Sen dammpiskade jag en kudde och bar ut slaskvattnet innan jag satte mig framför datorn för att skriva det här. I morgon kanske arbetslusten infinner sig igen?

av

22.7 – En skön söndag

Jag har njutit av ett ovanligt ljusfenomen, ägnat mig åt lätt rengöring, kollat potatisläget och studerat molnformationer.

Ovanligt ljusfenomen
Dom senaste morgnarna har den också synts en stund, men idag orkade solen lysa hela dagen lång. Dom enda moln som synts har varit fjädermoln. Helt fantastiskt att få njuta av den utan passerande åsk- eller regnmoln!

Rengöring
På dagens att göra-lista fanns två punkter: Aska, respektive Ved. Det betydde att jag skulle tömma askan i köksspisen och bära in ved.

Min vana trogen började jag med nåt helt annat. Bad­rums­mat­torna behövde skuras och golvet torkas. Man kunde nästan sätta potatis på det upptäckte jag när jag tog bort mattorna. Rengöringen var snabbt genomförd – den tomma golvytan är minimal.

Men sen var det askans tur. Återstoden av alla brasor och kremerade jaktbyten är nu spridd runt plom­mon­trädet bredvid dasset.

Då jag hade kommit så långt ner på listan beslöt jag göra en omprioritering. Det kändes inte så himla motiverat att bära in ved då solen sken från klarblå himmel och utetermometern visade 18 grader. Det får bli en annan dag.

Potatiskoll
På tal om potatis bärgade jag en premiärskörd till middagen idag. Dom har inte ens blommat än, men stånden har börjat gulna och då slutar dom växa har det sagts mig. Jag tvivlar starkt på att det beror på torka den här säsongen!

Storleken var som väntat modell större ärter, så det blir nog ingen försäljning i år heller. 😉 Men det fanns trots allt en del hyfsat stora också så jag var ändå nöjd när jag hade fått i hop till en kastrull. Hellre för små än för stora.

Jag har fortfarande för mycket kalk i jorden ställvis, många knölar var skorviga. Fast det inverkar ju inte på smaken, den var det då inget fel på.

Middagen som bestod av sill och den nyskördade potatisen intogs i strålande sol i den före detta och blivande syrenbersån. Eftersom jag envisades med att vara klädd i bikini kändes det för kallt att sitta i skuggan.

Molnstudier
Efter maten fick jag kaffe och sista resterna av en kaka. Det serverades också utomhus.

Jag bar ut Baden-Badenstolen och använde en pall som bord. Att äta och dricka utomhus hör liksom sommaren till och när det nu för en gångs skull var sol skulle den tas vara på tyckte jag.

Sen lutade jag ryggstödet bakåt och låg och tittade på fjädermolnen som passerade högt över mig. En indianhövding, en ängel och en sjuarmad ljusstake upptäckte jag. Dessutom fem svalor och två flyg­plan. En riktigt skön söndag. 🙂

av

26.5 – Nyflitt*)

Jag njuter av äppelblom, har svettats i bikini, Silverpilen har återfått sin originalfärg och jag är renare än vanligt.

Äppelblom
I morse hade äppelträdet närmast källaren slagit ut i full blom. Och vilken mängd med blommor! Jag tror jag aldrig har sett det blomma så flitigt. Plommonträdet som står bredvid och som också blommar bleknar i jämförelse.

Svettigt
Vid lunchtid tog jag på ”arbetsbikinin” och släppte ut gräsklipparen på grönbete. Av förra klippningen syntes inget längre.

Vanligtvis klipper jag i två omgångar, först framför huset och därefter slänten ner mot stranden. Det var tanken idag också, men hur det nu var klippte jag alltihop, precis som förra gången.

Till och med stigen ner och hela stranden blev klippt. När inspirationen väl infinner sig går det som en dans. Men lite svettigt var det ju förstås och tog hela eftermiddagen i anspråk.

I ärlighetens namn ska medges att jag tog både lunch- och kaffepaus mellan varven. Till kaffet fick jag sällskap av före detta grannen. Men hon åkte sin väg direkt när hon hade druckit ur med av­skeds­repliken: ”Så du får fortsätta klippa”.

Då jag var klar med klippningen, gjorde jag den sista finputsningen med nävar och grässax. Med lite fantasi ser Udden ut som en välskött park efter fullföljt arbete. Bortsett från tvättlinan förstås. 😀 Riktigt prydligt.

Rengöring
Lustigt nog fick jag för mig att jag skulle rengöra gräs­klipparen noggrannare än vanligt. Efter en god stunds skrubbande syntes det faktiskt att plåten är rödmålad.

Det sista i vattentunnan gick åt till proceduren så jag beslöt fylla på. Det innebar att rengöra tunnan, hämta och koppla vattenslangen, trycka på strömbrytaren till pumpen och rusa fram till tunnan innan vattnet hann nå fram. En liten sport jag har.

Eftersom slangen var kopplad kunde jag ju passa på att spola av Silverpilen kom jag på. Pollen­täcket hade förvandlat färgen till ljusgul i stället för silvergrå. En rejäl regnskur hade gjort samma nytta, men för närvarande ser det inte ut att bli nån på ett tag.

Renare än vanligt
Framåt halv sju började det kännas svalt i den lätta klädseln. Svett och damm hade torkat in så an­siktet kändes alldeles stelt, jag var smutsig om händer och mage(!) och fötterna var impregnerade med klorofyll.

Om vattnet hade varit varmare hade jag självklart tagit en simtur, men inte ens tio vilda hästar kan få mig att bada i 16-gradigt vatten! Det blev en varm, skön dusch i stället. Medan jag lät det varma vattnet skölja över mig kände jag att elräkningen trots allt är värd att betala.

Så nu doftar jag nästan lika gott som äppelblommorna och ser fram mot att få sjunka ner i TV-fåtöljen med en mugg te och låta mig underhållas en stund. Ha en skön lördagkväll du också!

 

*Nystädat på jämtska