Gårdagen var rätt blöt med pauser i arbetet. Idag har jag jubileum.

Finjustering och test av ”falluckan”
Igår verkställde jag uppdraget jag fick av Trollkarlen. För att skona gångjärnen på landgången bad han mig stötta underredet på vardera sidan.

Det tog sin runda tid att hitta stenar i rätt storlek och rada upp dom så det kändes stabilt. Den lilla övningen lär jag få göra om varje vår. Isen flyttar på bryggan både på längden och tvären.

Jag beslöt samtidigt att testa hur ”falluckan” fungerar. Jag lyfte landgången på högkant och knöt ett gammalt nylonrep runt ett av bräderna och släppte långsamt ner den på bryggan. När Mia äntligen hade flyttat på sig kunde jag släppa taget, annars hade hon blivit platt.

När jag fällde ner den tillbaka på sin ordinarie plats gick det inte lika smidigt. Om jag hade varit det minsta fiffig hade jag förstås stått på bryggan och gjort på samma sätt som förra gången. Men det var ju alldeles för enkelt.

Jag stod på stranden och drog upp den i stället. Som tur höll repet, men det är då inget jag tänker praktisera i fortsättningen. Kors vad tungt det var. För dumt huv’e får kroppen lida.

Gräs- och vassklippning
Eftersom jag var klädd i långskaftade stövlar var det lämpligt att snygga till ”hamnen” när jag ändå var i stranden. Dom torra vasstråna var verkligen ingen prydnad.

Det krävde lie och båtshake (för att dra i land vassen med). Då kunde jag samtidigt klippa gräset på strandstigen när jag ändå skulle upp till boden. Efter några vändor upp och ner med gräsklipparen var jag redo för vassen.

Om jag inte hade varit så lat i vintras hade den varit borta på nolltid. 😦 Nu fick jag vada omkring i vattnet och slå med lien i stället. Fördelen är att jag kom ner till botten, men jag fick slita desto mer innan jag var nöjd.

Paus 1
Strax innan jag var klar kom ”bonuspappan” nerför stigen, Han pratade högt medan han gick: ”Och där står gräsklipparen, undrar om hon har trillat i sjön”.

Jag förklarade vad jag hade haft för mig och frågade om jag fick bjuda på kaffe, men det fick jag inte. Men ett glas vatten tackade han ja till, så vi gick upp och satte oss i syrenbersån med var sitt glas. När vi hade ventilerat dom senaste nyheterna och världsekonomin fortsatte han sin promenad och jag gick till stranden för att avsluta arbetet.

Paus 2
Medan jag höll på att rengöra gräsklipparen kom El-Tigerns fru förbi och stannade till. När jag var klar med rengöringen frågade jag om hon ville ha kaffe, men hon ville inte bli bjuden på nåt, så hon fick ett glas vatten i syrenbersån hon också.

Under pratstunden talade hon om att hon hade sett röda blommor i ”Möllers” och frågade om jag visste vad det var för sort? Jag hade inte den blekaste aning, men blev (förstås) nyfiken så jag gjorde henne sällskap när hon gick. Mia följde givetvis också med på promenaden. 🙂

Det var det vackraste jag sett på länge. En lågvuxen rhododendron med knallröda blommor, wow vilken syn! Mitt habegär väcktes omgående. En sån skulle jag också vilja ha… Jag vet redan var den skulle få plats och säkert trivas, nu gäller det bara att hitta ett ställe att köpa den!

Gräsklipparbesök
På vägen hem stannade vi till i ”flyet”. Jag för att plåta kabbelekan och Mia för att undersöka nya dofter. Efter en stund hörde jag ett motorljud som jag inte kände igen. Uppenbarligen nån som var på väg åt mitt håll längs skogsstigen.

När jag gick uppför backen såg jag anledningen till motorljudet. Herr grannen junior var ut och luftade sin åkgräsklippare. Han ville se om det gick att ta sig fram på skogsstigen sa han. Och det gjorde det alltså. Så bra, då kan jag anlita honom om jag inte orkar/ids klippa gräset själv.

Jubileum
Idag sov Mia och jag längre än vanligt. Klockan var över halv tio när vi steg upp och började med frukosten. Vädret var halvmulet, men 14,6 grader verkade lovande. Kortbyxor och linne skulle säkert gå an.

På eftermiddagen kom solen fram och det kändes nästan sommarlikt. Dagen har bland annat gått åt till att ansa buskar, tvätta, riva maskrosor och skörda gräslök.

Först i kväll kom jag på att jag har anledning att fira. Det är på dagen fem år sen jag flyttade hem. Fortfarande bästa beslutet i mitt liv. 🙂