Jag har inte städat, men väl provianterat och påskpyntat. Mia väntar på våren.

Ostädat
Jag har redan förvarnat mamma om att jag inte har storstädat. Inte småstädat heller förresten. Tur att hon inte är allergiker. Det kan eventuellt blir en snabbtur med dammsugaren i morgon innan jag hämtar henne vid bussen.

Proviantering
För att slippa rusningen beslöt jag handla inför påsk­helgen idag på eftermiddagen. Det var ett klokt beslut. Ingen trängsel och inga kassaköer.

Jag tror nästan jag köpte blommor för lika mycket som jag köpte mat. Jag kunde inte låta bli att stoppa ner både vanliga och mininarcisser plus en bukett tulpaner i varukorgen.

Påskpyntat
Jag tror bestämt det är första året jag har tagit fram påskdukar. Vid den senaste inventeringen upp­täckte jag att jag är ägare till två stycken. Idag strök jag dom och la på var sitt bord.

Båda är handbroderade och har en hel del år på nacken. Den till höger i bild sydde jag i småskolan vilket betyder att den är drygt 50 år gammal. Den andra har min fostermor sytt, när vet jag inte.

Påskriset har försetts med två ägg i papier maché som jag fick av fru grannen för nåt år sen men några påsk­fjädrar blir det inte. Den frestelsen skulle Mia knappast kunna motstå.

Ljusstakarna har förstås fått gula ljus och påskservetterna har kommit fram, men i övrigt ser köket ut som vanligt, bortsett från att dom röda sittdynorna är utbytta mot en blaskig beige variant. I morgon ska jag byta den fina, röda mattan till en grön i stället. Sen är det färdigpyntat.

I väntan på våren
Till skillnad från Snuttan (min förra katt) är Mia löjligt fjantig när det gäller snö. Inte förrän jag hade skottat en stig passade det damen att gå på den i vintras. Utom när hon hade fått tag i ett jaktbyte, då brydde hon sig inte om att hon sjönk ner till magen i snön. Men det är väl med djur som med oss människor, man gillar snö mer eller mindre.

Det är redan mycket roligare att vistas ute. Solen värmer och det finns en del snöfria fläckar att under­söka eller sitta på. Att småfåg­larna och ekorrarna syns och hörs förhöjer förstås också nöjet. Snart nog kan hon ta sig fram på alla sina jaktmarker igen.