I måndags och tisdags fick jag krupp på Swedbank igen. Igår fick vattenpumpen krupp och  jag skickade en kursbeskrivning. Idag har mamma fått pengar, jag har besökt en skola och medförfattat en ansökan.

Krupp på Swedbank
Vid det här laget kan jag en hel del om Swedbanks banksekretess och har lärt mig en oerhört viktig sak. Sekre­tessen är helt i klass med social- och sjukvårdens och byråkratin är fullt jämförbar. 😦

I måndags och tisdags var mejltrafiken tät mellan Swedbank i Jakobsberg och Udden – 10 mejl fram och tillbaka. Tjänstemannen på banken började med ett snorkigt svarsmejl på min fråga om dom fått bo­upp­teck­ningen och har ärendet under behandling? Hon upplyste mig om att såna här ärenden sköter man inte på distans. ”Vill du boka en tid?” slutade det med.

Att min mejladress slutade på .fi hade tydligen gått henne helt förbi. Eller så har hon ingen koll på lands­be­teckningarna? Hon hade inte värst mycket koll på mitt ärende heller visade det sig. I ett av tisdagens mejl konstaterade hon: ”Hemskt ledsen för allt strul, jag har aldrig varit med om en liknande situation, så ursäkta om det går lite trögt här borta. 😉”

Jag missuppfattade formuleringen och började redan skriva nåt i stil med: ”Nä, jag har heller aldrig upplevt maken…” men sen kom jag på att hon menade att hon var rudis (i det här fallet dålig/okunnig) på den här typen av ärenden.

Efter att jag hade styrkt min identitet via bankdosan och Swedbanks telefonbank kom hennes sista mejl igår: ”Jag måste dock ha ett papper ifall våra interrevisorer väljer att plocka fram just denna bouppteckning för kontroll, så vi får nog köra på papper ändå.”

Bankens jurister krävde nämligen ett intyg på att bo­uppteckningen är registrerad hos skatte­myndig­heten i Finland. Jag föreslog då att hon skulle kontakta vårt lokala skattekontor, men det uppfattade hon som en telefonkontakt och det räckte ju inte. Att hon kunde ha bett skattebyrån faxa intyget föll henne tydligen inte in. Då gav jag upp och mejlade till min jurist. Han skulle fixa det lovade han.

En oerhört viktig sak har jag lärt mig av den här till synes oändliga soppan… För att skona mina arvingars mentala hälsa ska jag till varje pris se till att avsluta mitt konto i ovan nämnda bank innan jag dör!

Vattenpumpen fått krupp
Iförrgår hörde jag att vattenpumpen gick längre än vanligt. Och fortsatte gå och gå… Till slut visade tryckmätaren bortåt fyra kilopascal eller vad det nu är för mått på tryck? Jag såg framför mig att vatten­be­hål­laren skulle explodera när som helst så jag drog blixtsnabbt ur kontakten innan kata­stro­fen var ett faktum.

Jag räknade raskt ut vad felet berodde på och ringde min favoritrörmokare. När han hörde värdet på tryckmätaren bekräftade han min diagnos och lovade infinna sig under veckan men skulle ringa idag. Och pålitlig som han är, ringde han och meddelade att han kommer i morgon bitti klockan åtta. Där fick han en stjärna i himlen igen.

Jag förvarnade honom om att jag visserligen skulle vara vaken, men att han skulle få se mig i morgon­­rock. Det var OK bara han tog sig in och fick tillgång till pumpen svarade han diplomatiskt. Skönt, då slipper jag bekymra mig över det problemet nåt mer. Pumpen alltså, inte morgonrocken. 😀

Kursbeskrivning
Igår ringde rektorn för Vuxeninstitutet och hade en idé som jag också gillade. En timmes privat­under­visning per vecka i Dalsbruk för den som behöver det med start i höst.

På eftermiddagen skickade jag förslag till textformulering. Om det finns intresse innebär det att jag har en till två timmars arbete per vecka i sex veckor. Alldeles lagom för en nästan utsliten ”passionär”.

Återbetalning
I morse kollade jag mammas konto och blev glatt överraskad. Helsingfors stad hade återbetalt det resterande beloppet. Dessutom hade hon återfått insatsen från S-gruppen, hela 35 €. Så bra, då är dom ärendena avslutade.

Skolbesök
I eftermiddags besökte jag Brännboda skola tillsammans med min sekre­te­rar­kollega i Lion Mountain Finland rf. Skolan har varit nerlagd ett tag och kommunen var villig att donera en del av av dom gamla inventarierna till oss för vidare transport till Sierra Leone.

I skolan fanns inte så väldans mycket kvar, men av det som fanns fick vi gärna överta det mesta lovade kommunens förvaltningschef som visade oss runt. Så där ser man, kom­mun­tjänste­män har också ett gott hjärta. Åtmonstone en del av dom.

Medförfattare till ansökan
En av LMF rf:s ”hjälpgrenar” består i att samla in penningmedel. För det måste man ha polisens tillstånd och för att få det krävs att man fyller i en åttasidig(!) ansökan med bilagor. Snacka om om­ständigt! Och så måste man ange ett specifikt bankkonto för dom insamlade medlen läste vi oss till.

Efter skolbesöket satte vi oss ner vid sekreterarens köksbord och hjälptes åt att fylla i ansökan. Att göra en uppskattning av intäkter och kostnader för insamlingen var utan tvekan det svåraste. Hur ska man kunna veta sånt? Vi plitade i alla fall ner siffror för dom insamlingsmodeller vi ska praktisera och hoppas givetvis att dom är i underkant.

I egenskap av kassör är morgondagens uppdrag givet – jag ska i väg till banken och öppna ett nytt konto. Igen. Det blir tredje kontot inom loppet av ett par månader. Då måste jag väl räknas som VIP-kund i den banken åtminstone? 😀