konversation

av

7.9 – Turkar och våfflor

– Varsågod, middagen är serverad!
– Tack.

Husse och Matte sätter sig vid matbordet. På bordet står kokt potatis, Chicken Cordon Bleu (från Lidl), en skål med ättiksgurka, en tub aioli, en flaska Sweet Chili Sauce och uppvärmd broccoli. Matte förvarnar:
– Idag gäller det att spara sig till desserten.
– Och det säger du nu när jag har skalat så här mycket potatis!
– Jag kom på det först nu.

Båda serverar sig av kycklingen under tystnad och förser sig av chilisåsen.
– Aiolin är nästan slut.
– Lite till går det nog att pressa ut. Vill du också ha?
– Nä, ta det du.

Kycklingen skärs i bitar och tuggas en stund tills Matte konstaterar:
– Det här är för jäkla gott.
– Tycker du det? Undrar om det verkligen är kyckling? Bitarna är så stora. Det kanske är kalkon?
– Det står i alla fall chicken på förpackningen.
– Så mycket turkar som det bor i Tyskland vågar dom väl inte skriva turkey.

Matte gapskrattar. När skrattet ebbat ut säger hon:
– Det var det roligaste jag har hört idag. Hon tillägger:
– Nä, det förstås. Då kunde nån tro att dom styckar och förpackar turkar.

Resten av middagen förflyter under småprat. När tallrikarna är tomma säger Matte:
– Du får behålla besticken.
– Oj då, blir det så stora saker?
– Ja, idag har jag gräddat våfflor. Första gången i mitt liv. Fast nu har dom kallnat och blivit sega.
– Nå, dom duger säkert äta.

Våfflor, hallonsylt och vispgrädde serveras. Husse brer sylt på våfflan.
– Vill du inte ha vispgrädde?
– Nä.
– Men det är ju det som grejen liksom.
– Jasså. Ja, då får jag väl ta lite då, säger Husse och förser sig med en rejäl klick.

Matte nöjer sig med en våffla. Husses andra slinker ner utan vispgrädde. Samtalet rör sig nu om ingredienser i våffelsmeten och premiärhanteringen av våffeljärnet.
– Så då kan det bli våfflor fler gånger nu när du har fått blodad tand?
– Javisst. Och så går det ju att göra förrättssnittar av våffelbitarna om man så vill.

Medan Husse förbereder disken ställer Matte ner våffeljärnet i originalkartongen och lägger den på sin plats i sovrummet. Hon konstaterar:
– Det är ju lite knäppt att förvara hushållsmaskiner i sovrummet.
– Där är dom säkra. Om det blir inbrott tänker tjuvarna nog inte på att leta där.

Därmed var lördagens middag avklarad. 🙂

av

15.11 – Planerat och omprioriterat

Jag har konverterat, konverserat, omprioriterat, blivit imponerad och mejlat till Putin.

Konvertering
Igår trodde jag att arbetsveckan var slut, men så blev det inte. Trollkarlen ringde igår och behövde hjälp med att återfå sin kontaktlista och konvertera sitt Hotmail-konto till Outlook eftersom Hotmail (och Messenger) kommer att försvinna.

Det var ju ingen större arbetsbörda. När han var inloggad på sitt Hotmail-konto krävdes bara lite innan­tilläsning och några klick så var det klart. Men jag var ändå glad över att jag hade gjort proce­duren för egen del innan så jag visste vad jag gjorde.

Under tiden jag var där ringde en kund och behövde assistans per telefon. Jag lovade ringa upp när jag var tillbaka framför min egen dator.

Konversation
Innan jag åkte hem provianterade jag i Kompis. Det blev ett längre butiksbesök än planerat.

Inne i butiken träffade jag några bekanta, varav två Face­book‑vänner, som jag bytte några ord med. Utanför butiken stötte jag i hop med en kund så det blev en liten pratstund där också.

Omprioriteringar
För att inte låta ”telefonkunden” vänta längre än nödvändigt, omprioriterade jag hastigt och lustigt på ärendelistan och gav mig av hemåt. Mia mötte mig vid bilen med sågspån i pälsen så jag förstod att hon hade tagit sig en tupplur på vinden (dörren dit står alltid öppen då jag är borta).

Efter att ha gosat och gett henne mat ringde jag 88-åringen – det började närma sig kaffetid – och meddelade att den planerade upp­vaktningen måste få anstå på grund av ändringar i planeringen. Hon lät nästan lite besviken, så jag sa att jag kanske kommer på söndag i stället.

Sen ringde jag kunden som behövde assistans. Ärendet gällde filexport i Writer så det var ju tur att jag väntade med att svara tills jag satt vid datorn, annars hade jag inte varit säker på vilka filformat Writer kan konvertera till.

Det visade sig vara ett enda. Oavsett om man väljer Exportera eller Exportera till PDF blir det en PDF-fil. Inte mycket att välja på alltså. Om man däremot väljer Spara som… kan man välja mellan ett fler­tal filformat, men det kräver förstås att man vet vilket program filmottagaren har.

Imponerande
Kors vilka snabba puckar! Igår beställde jag tangentbordet och idag fick jag leveransbesked med uppföljningsnummer hos Itella (posten).

Den här gången satsade jag på den billigaste leverantören bland prisjämförelserna: Direct123.fi. Deras webbsajt gjorde mig nästan vimmelkantig på grund av den spygröna färgen, men dom låg ju flera tior lägre än andra företag så jag höll för ögonen och klickade. 😀

Att dom har 30 dagars retur­rätt var också ett plus i kanten. Normalt brukar det handla om ett par veckor.

Dom skröt om sin snabba leveransförmåga, men det tog jag med en stor nypa salt. Jag bor ju långt ute på vischan så ett par, tre dagar extra kan man alltid förvänta sig. Men icke sa Nicke, dom höll minsann vad dom lovade.

Dom kanske alltid gör så till nya kunder? Nästa beställning kanske dröjer dubbelt så lång tid? Nä, nu ska jag vara lite optimistisk och tro att det finns lysande undantag.

Mejl till Putin
På Facebook läser jag också inlägg från Greenpeace, m fl intresseorganisationer. Idag flaggade dom för ursprungsbefolkningen i norra Ryssland som inte tillåts delta i Nordiska rådets möte i Sverige på grund av nån luddig teknikalitet i lag­stift­ningen.

För att försöka åstadkomma ett ombeslut kunde man skriva under (eller ändra) ett färdigformulerat mejl till president Putin med begäran om att folkets rättighet skall tillgodoses. Det gjorde jag förstås. Jag tvivlar visserligen starkt på att presidenten låter sig påverkas ens av en miljon mail, men han blir i alla fall medveten om att han har omvärldens blickar på sig.

Så om jag inte skriver några nya inlägg på ett tag har jag antagligen blivit utlämnad till vårt östra grann­land och förvisats till nåt fångläger i Sibirien. Jag vore i så fall mycket tacksam om nån om­gående kunde vara vänlig och kontakta den finska ambassaden eller konsuln i Novosibirsk! 😀