kålgryta

av

13.4 – Trevligt

Besöksfrekvensen har varit hög, det doftar gott och jag har en ny favorit. Mia gillar också vindspel.

Hög besöksfrekvens
Besöksfrekvensen har varit högre än vanligt dom senaste dagarna. På förmiddagen igår kom Troll­karlen för att hämta utlovad sättpotatis och blev avlöst av ”den unge gentlemannen” som dök upp vid lunchtid. Det var ett bra tag sen vi sågs, så vi hade en del att ta igen, sen hastade han vidare till ”en annan kompis”. Det tar jag förstås som en komplimang. 🙂

KålgrytaEfter hans besök skakade jag sågspånen ur behån och klädde på mig. Sågspånen kan­ske kräver en förklaring? Taklisten ovanför min ”klädstol” som står vid väggen i sovrummet ligger inte riktigt an till väggen så det drösar jämt ner lite sågspån från vinden. I synnerhet när mina små fyrbenta ”hyres­gäster” har varit i farten. Hela vindsgolvet är nämligen belagt med såg­spån. En del av charmen med att bo i ett gammalt hus.

Sen var det dags att ta i tu med maten och förbereda för nästa besök. Som tack för vedklyvandet hade jag erbjudit händige släktingen kålgryta, vilket han nappade på. Triss i herrbesök under en och samma dag är ju inte så vanligt, men alla goda ting är tre sägs det ju.

Idag var takten betydligt lugnare. Tea-time kan vara precis när som helst på Udden, men efter flera års bekantskap innebär det ca 15:00 när Vik Husse/Filosofen är inbokad på besök, vilket han var idag. Bra med vissa rutiner.

PotatisnarcisserVäldoft
I torsdags kunde jag inte motstå en kruka med potatisnarcisser när jag var till Multasormi. Nu har dom slagit ut och sprider sin väldoft i vardagsrummet. En ganska speciell doft förresten, inte alls som andra narcisser.

Varför dom kallas potatisnarcisser vet jag inte? Det namnet har jag aldrig stött på tidigare. Fyll­blommiga kallas dom tydligen på Wikipedia och beskrivs som hybrider. Fast jag får inga associationer till varken potatis eller fylla…? 😉

Jag har tidigare köpt av dom och förhoppningsfullt planterat lökarna utomhus när dom blommat ut, men tyvärr har jag inte fått uppleva några nya blommor. Men skam den som ger sig, den här gången ska jag plantera dom på annat ställe. Till dess får dom glädja ögon och näsa inomhus.

Ny favorit
Jag är oerhört kräsen när det gäller smörgåsskorpor. I torsdags hittade jag en ny sort som jag inte har sett förut på S-Market i Kimito. Dom bakas av Birkala gårds bageri på speltvete och visade sig vara helt makalöst goda! Förpackningen är redan på upphällningen – en svår­slag­bar favorit i fortsättningen.

Vindspel
Mia gillar som synes också vindspel. Fast inte riktigt av samma anledning som matte. 😀

 Mia roar sig

av

27.2 – Näring för kropp och själ

Jag har dammat av spisen, förevigat iskonst och agerat svarttaxi. Mia har fått ny dörrklocka.

Storkok
Idag dammade jag av spisen och ställde till med storkok, kålgryta för 4-6 personer. Det var lite oöver­lagt kom jag på efteråt – så trångt som jag har i frysen får jag se till att bjuda in matgäster för att minska på portionerna.

Iskonst
Solen värmde skönt vid uthuset, så jag parkerade mig på tröskeln till vedlidret en stund och be­grun­dade min fridfulla tillvaro medan jag letade bildmotiv. Inom kort hade jag hittat flera fan­tas­tiska konstverk i is som jag gärna ville föreviga. Här nedan ser du ett av dom. Visst är det vackert?

Svarttaxi

Vid lunchtid dök händige släktingen upp och undrade när jag skulle till Dalsbruk nästa gång? Jag anade inga ugglor i mossen utan svarade sanningsenligt ”tidigast torsdag”. Efter lite påtryckning visade det sig att han behövde skjuts senare på dan för att hämta bilen från service.

Subtila formuleringar är totalt bortkastade på mig. Jag försöker alltid svara sakligt på frågan som ställs och har svårt att upptäcka baktankar eller bakomliggande motiv. Det gäller för all del människor jag känner, i annat fall kan jag vara nog så misstänksam. 😀

Strax efter fyra var det dags, så jag blåste liv i Silverpilen och pilade i väg.

Ny dörrklocka
Så länge vattendunkarna stod på verandabänken använde Mia locken som släpp in mig-signal, men så här års förvarar jag dom i köket. Då har hon i stället puttat på dom två fjuttiga metallklockorna som satt på handtaget, men dom hörde jag inte alltid så idag har dom ersatts av en ny klocka, modell större.

Den blev alldeles utmärkt. Plinget hörs tydligt när hon slår med tassen på pendeln.

För den som minns att jag skaffade babyvakt till Snuttan (min förra kisse) kan nämnas att den finns kvar, men känns onödig eftersom Mia har kommit på andra dörrknackarmetoder.