9.11 – Nöje och nytta

Jag har frossat, meckat, firat jubileum och fått en ny funktion.

Frossat
Igår kl 14 var det då dags att kasta sig över Fars dags-buffén i Labbnäs i trevligt sällskap. Ett eget litet bord fick vi, fint dukat med vit linneduk och levande blomma i vasen. Det vankas inte så ofta på Udden minsann.

Fars dagstårtaJag tappade nästan räkningen på alla slags sillinläggningar. Minst ett halvdussin tror jag. Dessutom förstås en massa andra, både kalla och varma läckerheter som smälte i munnen. Mums filibabba!

Som kronan på verket fanns ett digert urval läckerheter till kaffet/teet, varav Fars dags-tårtan var den ståtligaste. Ojojoj, så mätta och belåtna vi var när vi lämnade stället efter dryga två timmar.

Meckat
Idag fick dammsugaren tjänstgöra. Fast det gick inge’ bra i början… Jag gnodde nästan hål på mattan utan att lyckas få bort allt som låg på den, suget var bedrövligt dåligt. Kunde dammsugarpåsen möj­ligen vara full?

VerktygJodå, det var den, men ett byte hade ingen inverkan på sugförmågan. Alltså var det stopp i röret eller i slangen. Igen.

Både mejsel, flaskborste och tång kom till an­vänd­ning innan maskinen äntligen gluf­sa­de i sig vad det nu var den här gången. Sen gick städningen som en dans och det känns lättare att andas igen.

Firat jubileum
En dag för sent har jag firat jubileum. I jakt på nåt annat råkade jag få syn på ”En utvandrares vedermödor” i MoF Diverse-pärmen idag och kon­sta­te­rade att det redan har hunnit gå åtta år sen dess.

Den 8 mars 2007 skrev jag mitt första blogginlägg. Då bodde jag fortfarande på Fältjägargränd i Östersund. Blogg­por­talen jag registrerade mig på är numera nerlagd, men jag har sparat och skrivit ut alla inlägg fram till flytten den 19 maj.

Första bloggenJag kunde inte låta bli att läsa igenom dom 28 sidorna för att se vad jag hade skrivit om flytt­be­styren och allsköns admini­stra­tion som krävdes innan jag äntligen kunde låsa dörren för gott. Det framgick klart att jag verkligen var uppe i varv och kände hur stressnivån steg ju närmare flyttdagen kom. Skönt att aldrig mer behöva uppleva det. 🙂

Hittat en ny funktion
I samband med nån av dom senaste upp­da­te­rin­garna för Office 2010 har en ny funktion dykt upp i Outlook: Ignorera. I stället för att ange oönskade mejl som skräppost och därefter tömma mappen för skräppost, kan jag i stället ignorera.

Det funkar så att det markerade mejlet tas bort direkt och eventuella kommande mejl från samma avsändare förhindras. En suverän funktion tycker jag!

Senaste tiden har jag nämligen fått en massa reklammejl från olika företag i Australien, förmodligen på grund av att jag tidigare i år shoppade på en australiensisk sajt som säljer sina produkter på etsy.com. Men nu är det slut med den reklamen.

22.3 – Skönt

Det är tomt på golvet och jag har deklarerat, fått ett negativt besked, slutar tjänstgöra, lärt mig en finess, hissat vimpeln och ser fram mot jubiléet.

Tomt på golvet
I förrgår intogs den friska luften via fönstret på Silverpilen. Jag åkte till Dalsbruk för att veckohandla och lämna köks­mattor på tvätt – äntligen. Det hade jag ju planerat redan till jul, men prioriterade annat som bekant.

Att det blev just nu beror på att Egnahemsföreningens medlemmar får 20 % rabatt ännu under mars månad och ett sånt erbjudande vore ju dumt att missa. Men det blev himla tomt på golvet när långa mattan ”försvann”. Lyckligtvis får jag sätta på rena mattor redan på onsdag, så leveranstiden var inte så lång som jag befarade.

Mia deklarerarDeklarerat
På eftermiddagen igår tog jag mig i kragen och satte i gång med deklarationerna. Min egen var för­hands­ifylld, så jag be­hövde bara kolla att allting stämde, men firmans kräver ju desto mer sifferexercis trots att verk­sam­heten är synnerligen blygsam.

Mia tyckte det var lika tröttsamt som jag, vilket framgår av bilden. Hon ville som vanligt ligga på just dom papper jag behövde. På bilden ”blockerar” hon årets bokföring. 😀

Efter fyra timmar hade jag skrivit och räknat klart och kunde skicka in deklarationen med gott sam­vete. Skönt att ha det gjort.

Negativt besked
Igår fick jag brev från Birkalands cancerförening. Som alltid när det gäller provsvar är det lite pirrigt att sprätta upp kuvertet och läsa innehållet. Men, jag hade inte behövt oroa mig, beskedet var nega­tivt, dvs dom hade inte hittat nåt blod i min avföring. Oerhört skönt att veta.

Slutar tjänstgöra
För ett par dar sen skickade jag in höstens kursplanering till Vuxeninstitutet med kommentaren att jag utgående från det skrala deltagarintresset inte ser nån anledning att fortsätta med dator­kur­ser­na. För att kolla att jag inte har nån uppsägningstid ringde jag vår kurssekreterare. Hon bekräftade att mitt anställningsförhållande bara gäller terminvis och att det var OK att sluta.

Vi kom ändå överens om att hon skulle höra av sig ifall hon fick förfrågningar för en hel grupp. Ensta­ka kurser åtar jag mig gärna, men att planera för ett helt läsår i onödan känns inte meningsfullt. Ingen av dom tre kurser som var inplanerade under våren har lockat tillräckligt många deltagare så kunskapsbehovet är av allt att döma litet.

VimpelVimpeln hissad
Idag hade vi ett alldeles strålande vårväder på Udden! Flera grader varmt och sol från klarblå himmel. Det fick mig att hissa vimpeln våren och den kommande sommaren till ära innan jag fortsatte vår­städningen. Egentligen hade jag tänkt hissa den först då sommartiden börjar, men vid det laget har jag antagligen glömt det så jag tyckte det var bäst att smida medan järnet var varmt.

Finess
Jag har SMSat ända sen jag köpte min telefon i december 2006, men har inte hittat nån funktion för att byta rad… Härom dagen upptäckte jag helt plötsligt att symbolen för radbyte visst finns i telefonen och beslöt pröva den och den funkar ju!!

Skönt, efter åtta år(!) kan jag äntligen byta rad i ett text­med­­de­lande! Varför har jag inte kommit på det tidigare? Eller varit klyftig nog att fråga nån som vet?

Jubileum
På måndag firar Din Konsult sin 28-års dag. Den 24 mars 1986 registrerade jag företaget (i Sverige). Det ska bli spännande att se hur firandet går av sta­peln. Firman kanske bjuder personalen på cham­pagne, eller åtminstone kaffe och tårta? Nån löne­för­höjning lär det inte bli tal om har jag förstått efter att ha tagit del av årets bokslut. 😀

20.5 – Trevliga avbrott och årsdag

Gårdagen var rätt blöt med pauser i arbetet. Idag har jag jubileum.

Finjustering och test av ”falluckan”
Igår verkställde jag uppdraget jag fick av Trollkarlen. För att skona gångjärnen på landgången bad han mig stötta underredet på vardera sidan.

Det tog sin runda tid att hitta stenar i rätt storlek och rada upp dom så det kändes stabilt. Den lilla övningen lär jag få göra om varje vår. Isen flyttar på bryggan både på längden och tvären.

Jag beslöt samtidigt att testa hur ”falluckan” fungerar. Jag lyfte landgången på högkant och knöt ett gammalt nylonrep runt ett av bräderna och släppte långsamt ner den på bryggan. När Mia äntligen hade flyttat på sig kunde jag släppa taget, annars hade hon blivit platt.

När jag fällde ner den tillbaka på sin ordinarie plats gick det inte lika smidigt. Om jag hade varit det minsta fiffig hade jag förstås stått på bryggan och gjort på samma sätt som förra gången. Men det var ju alldeles för enkelt.

Jag stod på stranden och drog upp den i stället. Som tur höll repet, men det är då inget jag tänker praktisera i fortsättningen. Kors vad tungt det var. För dumt huv’e får kroppen lida.

Gräs- och vassklippning
Eftersom jag var klädd i långskaftade stövlar var det lämpligt att snygga till ”hamnen” när jag ändå var i stranden. Dom torra vasstråna var verkligen ingen prydnad.

Det krävde lie och båtshake (för att dra i land vassen med). Då kunde jag samtidigt klippa gräset på strandstigen när jag ändå skulle upp till boden. Efter några vändor upp och ner med gräsklipparen var jag redo för vassen.

Om jag inte hade varit så lat i vintras hade den varit borta på nolltid. 😦 Nu fick jag vada omkring i vattnet och slå med lien i stället. Fördelen är att jag kom ner till botten, men jag fick slita desto mer innan jag var nöjd.

Paus 1
Strax innan jag var klar kom ”bonuspappan” nerför stigen, Han pratade högt medan han gick: ”Och där står gräsklipparen, undrar om hon har trillat i sjön”.

Jag förklarade vad jag hade haft för mig och frågade om jag fick bjuda på kaffe, men det fick jag inte. Men ett glas vatten tackade han ja till, så vi gick upp och satte oss i syrenbersån med var sitt glas. När vi hade ventilerat dom senaste nyheterna och världsekonomin fortsatte han sin promenad och jag gick till stranden för att avsluta arbetet.

Paus 2
Medan jag höll på att rengöra gräsklipparen kom El-Tigerns fru förbi och stannade till. När jag var klar med rengöringen frågade jag om hon ville ha kaffe, men hon ville inte bli bjuden på nåt, så hon fick ett glas vatten i syrenbersån hon också.

Under pratstunden talade hon om att hon hade sett röda blommor i ”Möllers” och frågade om jag visste vad det var för sort? Jag hade inte den blekaste aning, men blev (förstås) nyfiken så jag gjorde henne sällskap när hon gick. Mia följde givetvis också med på promenaden. 🙂

Det var det vackraste jag sett på länge. En lågvuxen rhododendron med knallröda blommor, wow vilken syn! Mitt habegär väcktes omgående. En sån skulle jag också vilja ha… Jag vet redan var den skulle få plats och säkert trivas, nu gäller det bara att hitta ett ställe att köpa den!

Gräsklipparbesök
På vägen hem stannade vi till i ”flyet”. Jag för att plåta kabbelekan och Mia för att undersöka nya dofter. Efter en stund hörde jag ett motorljud som jag inte kände igen. Uppenbarligen nån som var på väg åt mitt håll längs skogsstigen.

När jag gick uppför backen såg jag anledningen till motorljudet. Herr grannen junior var ut och luftade sin åkgräsklippare. Han ville se om det gick att ta sig fram på skogsstigen sa han. Och det gjorde det alltså. Så bra, då kan jag anlita honom om jag inte orkar/ids klippa gräset själv.

Jubileum
Idag sov Mia och jag längre än vanligt. Klockan var över halv tio när vi steg upp och började med frukosten. Vädret var halvmulet, men 14,6 grader verkade lovande. Kortbyxor och linne skulle säkert gå an.

På eftermiddagen kom solen fram och det kändes nästan sommarlikt. Dagen har bland annat gått åt till att ansa buskar, tvätta, riva maskrosor och skörda gräslök.

Först i kväll kom jag på att jag har anledning att fira. Det är på dagen fem år sen jag flyttade hem. Fortfarande bästa beslutet i mitt liv. 🙂