franskrost

av

9.12 – Varmt och värmande

Jag har noterat värmerekord, träffat goda vänner, fyndat kaffe, tvättat juldukar och skrivit brev till författaren. Mia trotsar vädret.

Värmerekord
2008 började jag notera väder och vind för varje dag så där som gamla människor gör. Inget år hittills har varit lika varmt den 5.12. Morgontemperaturen på 4,9° var inget som fick mig att höja på ögon­bry­nen, men då jag la mig kl 23.30 visade termometern 8,2°! Helt otroligt för att vara december. Kallaste året samma dag var 2012 med -9,3°, övriga år har vi haft plusgrader. Återstår att se om det blir en vit jul?

Pizza 2Träffat goda vänner
Vid halv ett-snåret igår sammanstrålade jag med min f d klasskompis och hans sambo utanför Pizzeria-Kebab i Kimito. Över var sin smaskig pizza bytte vi nyheter och diskuterade bl a elpriser innan vi skildes en dryg timme senare. Ett alltid lika trevligt avbrott i tillvaron. I menyn också för den delen. 🙂

Fyndat kaffe
Innan jag åkte hem lämnade jag in silverskrot och ett omarbetsprojekt hos Classic Guld, löste in lotto­vinsten i R-kiosken och gick in till K-Market för att se om dom hade ”mitt” kaffe. Och det hade dom faktiskt, dessutom till ett klart bättre pris än andra ställen!

Där hittade jag Arvid Nordqvists Franskrost till det facila priset av 5,49 €/½ kg medan det i andra butiker kostar över 7 €. Åtminstone när jag senast köpte det. Jag bunkrade genast tre paket. Så har man nu sen.

Moster 1983Tvättat juldukar
Idag när Grisen/Tvillingen ringde och bjöd in mig till julkaffe som hon brukar, undrade hon om jag led av julbrådska? Jag kunde med gott samvete försäkra henne om motsatsen. På Udden är allt lika lugnt, fridfullt och ostädat som vanligt.

Men hör och häpna, idag har jag faktiskt tvättat två juldukar. Två av fostermors handarbeten som jag gillar. I bästa fall får jag dom strukna också till jul. 😀

Brev till författaren
Ärligt och uppriktigt beröm kan man väl aldrig få för mycket av? Som den hängivna beundrare jag är, dristade jag mig i eftermiddags till att skriva brev till Shantarams och The Shadow Mountains författare, Gregory David Roberts. Han är förresten också Drake har jag läst mig till.

Brevet adresserade jag till hans brittiska förlag i London och hoppas förstås att man vidarebefordrar mitt hänförda beundrarbrev. Men om inte, så var det inte meningen att han skulle få det. Nåt svar förväntar jag mig givetvis inte. Han får säkert massvis med liknande brev från andra förtjusta läsare.

Mia tjuväterMia trotsar vädret
Trots det blöta vädret är Mia på hugget. Åtminstone två sorkar har jag sett slinka ner. Den första var bara halvdöd så jag avlivade den av barmhärtighetsskäl. Det hade hon inget emot.

Jag har läst nånstans att katterna för­sö­ker lära oss jaga när dom kommer in med sina byten. Hur man nu kan veta det? I så fall är det väl lika troligt att dom tror att matte är hungrig och behöver mat?

av

6.1 – Administration, kommunikation och värmeärenden

Nya medlemmar är registrerade och medlemsavgiften debiterad, jag har eventuellt stött mig med en herre, Silverpilen har fått värma sig, jag har avgått, dricker julklappskaffe och konstaterar att det börjar sina i vedlidret.

GladNya medlemmar och debiterad medlemsavgift
I förrgår fick jag ett ovanligt trevligt mejl från en obekant dam: ”Hej! Jag betalade för en stund sen 2 x 30 € till ert konto och här kommer våra kontaktuppgifter.” Så där fick Daphnia fyra nya medlemmar på ett bräde. Sånt gillar vi!

På Dapnias senaste styrelsemöte beslöts att medlemsavgiften för i år ska debiteras i början på januari. Efter koll och en del uppdateringar av mejllistan fick alla som har mejl en inbetalningsavi igår och de två som inte har mejl fick den i postlådan idag. En uppgift mindre.

LessenEventuellt stött?
För ett par dar sen tyckte vår invandrare att by-sidan på FB skulle vara tvåspråkig (han kan inte svenska men säger sig vilja lära sig) så att fler kunde följa den och hänvisade till grundlagen. Jag invände att obligatorisk två­språkigheter gäller myndig­he­ter, inte FB-sidor.

Men han gav sig inte så jag beslöt fråga läsarna. Av dom kommentarer som kom in, var fyra mot två­språ­kig­het och tre för, vilket avgjorde saken tyckte jag och meddelade honom resultatet. Svaret jag fick överraskade mig storligen: ”This is Finland. We speak Finnish. So that settles the matter!”

I mina öron låter det som en slogan för Sannfinländarna och något jag verkligen inte hade väntat mig! Det är ju möjligt att han ville provocera men jag har en känsla av att han tyvärr menar allvar. Jag skrev givetvis ett svar: ”We also live in a (so called) democracy where the majority get their say. I never, ever thought I’d hear a worn out political slogan from you! Do you vote for Perus­suoma­lai­set? :D”.

Sen dess har jag inte hört nåt mer. Han kanske känner sig stött över min ensidiga in­ställ­ning till språkvalet? Men det bjuder jag på. Jag har inget emot finska, men varför ska vi svensk­språkiga alltid anpassa oss? Vi kunde väl lika gärna kräva att alla som har finska som modersmål lär sig vårt språk?

Grundlagen

Silverpilen uppvärmd
Trots att det är helgdag tillhandahöll Kerstin mat idag också. Falsk kotlett lät frestande efter ärtsoppa och korvgrytan jag gjorde igår.

I morse visade termometern -14,9° så det var lämpligt att starta motor- och kupévärmaren före av­färd. Alla rutor var igenisade både utanpå och innanför, det märktes att det har varit kallt. Framrutan ”grät” hela vägen till kyrkbyn men det finns ju hushållspapper.

Det var förresten första åkturen i år. Silverpilen har inte lämnat Udden sen den senaste ”taxituren” den 29.12. Här åks det minsann inte i onödan!

LMF-sajtAvgått
Den 27.12 meddelade jag LMFs styrelse i samband med fullgjorda uppdateringar att jag avgår som webbredaktör den 31.12.2014. Det hade nu sekreteraren inte läst/uppfattat och meddelade idag att det hade hon alls inte förstått. Kom­mu­ni­ka­tion är svårt även om den är skriftlig. 😦

Julklappskaffe
Fru grannen är det ordning på. Hon vet minsann att jag bara dricker franskrost och inget annat om jag får välja. Bland julklapparna låg ett paket Paulig Parisien som jag öppnade idag och njöt en mugg av.

Eftersom jag råkar veta att Parisien är hutlöst dyrt, håller jag mig till Arvid Nordqvists Franskrost i stället. Om jag minns rätt skiljer det minst ett par euro per ½-kilos paket. Det finns lyckligtvis att köpa i S-butiken både i Dalsbruk och Kimito så jag behöver inte importera själv.

VedtravarVeden sinar
Det börjar sina i vedlidret… Inom kort gör jag av med sista björkveden och blandkvisthögen är också kraftigt decimerad.

Nästa gång ska jag satsa på mer än ynka 3 m3 björkved. I och med att jag vid inköpet inte hade skorstenen/kakel­ugnen i gång tyckte jag att det gott skulle räcka, men nu har jag eldat en brasa i den varenda kväll sen i oktober så det är kanske inte så konstigt att veden har gått åt!

Planen har varit att hålla den upp­värmd dygnet runt och det har ju fungerat alldeles utmärkt! Den håller som sagt värmen ett dygn om det inte är smällkallt. Det ska bli oerhört intressant att se hur stort utslaget blir på fjolårets sista elräkning.

Sen jag började föra statistik 2008, har jag ju lyckats sänka förbrukningen varje år utom 2011. T o m den 31.10.2014 hade jag använt 5 988,15 kWh så det verkar lovande. Om jag håller mig under 7 000 kWh så går det vägen i år också. 🙂