9.11 – Nöje och nytta

Jag har frossat, meckat, firat jubileum och fått en ny funktion.

Frossat
Igår kl 14 var det då dags att kasta sig över Fars dags-buffén i Labbnäs i trevligt sällskap. Ett eget litet bord fick vi, fint dukat med vit linneduk och levande blomma i vasen. Det vankas inte så ofta på Udden minsann.

Fars dagstårtaJag tappade nästan räkningen på alla slags sillinläggningar. Minst ett halvdussin tror jag. Dessutom förstås en massa andra, både kalla och varma läckerheter som smälte i munnen. Mums filibabba!

Som kronan på verket fanns ett digert urval läckerheter till kaffet/teet, varav Fars dags-tårtan var den ståtligaste. Ojojoj, så mätta och belåtna vi var när vi lämnade stället efter dryga två timmar.

Meckat
Idag fick dammsugaren tjänstgöra. Fast det gick inge’ bra i början… Jag gnodde nästan hål på mattan utan att lyckas få bort allt som låg på den, suget var bedrövligt dåligt. Kunde dammsugarpåsen möj­ligen vara full?

VerktygJodå, det var den, men ett byte hade ingen inverkan på sugförmågan. Alltså var det stopp i röret eller i slangen. Igen.

Både mejsel, flaskborste och tång kom till an­vänd­ning innan maskinen äntligen gluf­sa­de i sig vad det nu var den här gången. Sen gick städningen som en dans och det känns lättare att andas igen.

Firat jubileum
En dag för sent har jag firat jubileum. I jakt på nåt annat råkade jag få syn på ”En utvandrares vedermödor” i MoF Diverse-pärmen idag och kon­sta­te­rade att det redan har hunnit gå åtta år sen dess.

Den 8 mars 2007 skrev jag mitt första blogginlägg. Då bodde jag fortfarande på Fältjägargränd i Östersund. Blogg­por­talen jag registrerade mig på är numera nerlagd, men jag har sparat och skrivit ut alla inlägg fram till flytten den 19 maj.

Första bloggenJag kunde inte låta bli att läsa igenom dom 28 sidorna för att se vad jag hade skrivit om flytt­be­styren och allsköns admini­stra­tion som krävdes innan jag äntligen kunde låsa dörren för gott. Det framgick klart att jag verkligen var uppe i varv och kände hur stressnivån steg ju närmare flyttdagen kom. Skönt att aldrig mer behöva uppleva det. 🙂

Hittat en ny funktion
I samband med nån av dom senaste upp­da­te­rin­garna för Office 2010 har en ny funktion dykt upp i Outlook: Ignorera. I stället för att ange oönskade mejl som skräppost och därefter tömma mappen för skräppost, kan jag i stället ignorera.

Det funkar så att det markerade mejlet tas bort direkt och eventuella kommande mejl från samma avsändare förhindras. En suverän funktion tycker jag!

Senaste tiden har jag nämligen fått en massa reklammejl från olika företag i Australien, förmodligen på grund av att jag tidigare i år shoppade på en australiensisk sajt som säljer sina produkter på etsy.com. Men nu är det slut med den reklamen.

29.5 – Onyttig

Asätaren är identifierad, jag har lånat ut mina öron, skördat en primör, missat ett jubileum och agerat räddare i nöden.

Asätaren identifierad
I förrgår kväll råkade jag titta ut genom köksfönstret då en mårdhund passerade. Av riktningen att döma hade den gjort en koll i sänkan där ormkadavret hade legat. Jag drog därför slutsatsen att jag hade identifierat asätaren och att den hade besökt samma ställe i förhoppning om att hitta mer ät­bart. Ich, varken Mia eller jag vill ha några mårdhundar som dräller omkring i knutarna.

Öron till låns
Igår på förmiddagen kom en ”flanör” förbi och tackade ja till kaffe. Jag var (självklart) fortfarande iklädd morgonrock, men man kan ju vara sällskaplig för det.

Det blev en pratstund på tre timmar! Som omväxling lyssnade jag mest. Samtalsämnet var av den karaktären att jag inte hade så mycket att tillföra. Men ibland kan man vara till hjälp bara genom att låna ut sina öron.

Primörskörd
Strax efter klockan tre bytte jag äntligen ut morgonrocken mot vardagskläder och skördade årets första rabarber. Två burkar åkte in i frysen och resten gjorde jag soppa på. Jättegott med grädde till.

Glömt jubileum
Jag har missat det andra 5-årsjubiléet kom jag på härom dagen. Det har gått drygt fem år sen jag skrev mina första inlägg på bloggspace.se.

”Den som spar han har” sägs det. Fast jag föredrar en annan version: ”Den som spar han har, men inte särskilt roligt”. Hur som helst var jag så fiffig att jag sparade ner blogginläggen innan jag av­slutade den första bloggen. Jag ska faktiskt skriva ut och läsa ”En utvandrares vedermödor” (8.3‑17.5.2007) bara för att uppliva gamla minnen. 🙂

Räddare i nöden
Idag har jag inte gjort många knop. Av nån anledning kände jag mig inte alls på hugget att företa mig nåt nyttigt. Jo, jag har diskat förstås men det räknas inte till nyttigheter, snarare ett nödvändigt ont.

Men en viktig insats har jag i alla fall klarat av. Jag har räddat några harklöverplantor från ut­tork­nings­döden. Dom stackars plantorna hade hittat en tillflykt i ett tunt jordlager ovanpå ett berg, vilket innebar att dom höll på att gå under på grund av torkan. Nu har dom fått en ny växtplats. Sen är frågan om dom gillar den, men jag har i alla fall gjort ett försök. 🙂