Jag har varit huslig, bytt bort en spark och haft sällsynt besök. Mia har återupptäckt linneskåpet.

Huslig
Det kändes kallt i huset när jag steg upp i morse. Minusgraderna var inte så många, men blåsten hade fått golvtemperaturen i vardagsrummet att sjunka till 12 grader. En brasa i köksspisen satt fint.

Efter frukost satte jag i gång tvättmaskinen och snabbstädade. Innan tvätten var klar hann jag också bära in ved och dricksvatten. Ibland kan jag vara ruskigt effektiv – tycker jag själv åtminstone.

Den här sparken har dock fortsatt samma ägare. 🙂

Bortbyting
Strax innan jag skulle ta i tu med nya gardinstängerna kom blivande ägaren till min gamla spark. Hon ville förstås se den innan hon bestämde sig, så vi gick ut i boden. Den stod längst in i ett hörn så det tog en stund att plocka fram den.

Tänk att jag mindes den som knallblå – nu var den gråblå på dom få ställen det fortfarande fanns nån målning kvar. Knallblå var den när jag fick den för sisådär 50 år sen så det kanske inte var så under­ligt att den hade bytt färg.

”Spekulanten” godkände den utan invändningar och frågade vad jag ville ha i stället? Hon hade näm­ligen sett att jag bjöd ut sparken på Bytesbörsen på Facebook. ”Tja, vad tycker du den är värd?” ställde jag som motfråga. Vi kom överens om att hon skulle hitta på nåt lämpligt i mat- eller dryckes­väg i utbyte, inga saker.

Sällsynt besök
Efter att ha sagt hej då till sparkägaren och bytt några ord med ett par förbipasserande gick jag in tillbaka, tog ner gardinerna i ena sovrumsfönstret och plockade fram skruvdragaren. Nu skulle nya gardinstängerna upp. Då knackade det på dörren.

In steg Tigern/Vågen som jag inte har träffat sen i fjol. Besöket var för all del aviserat så jag var inte överraskad, snarare överrumplad, vi hade inte kommit överens om nån tid när vi ”stämde träff” per telefon igår.

En timme flög snabbt i väg medan vi pratades vid över kaffet. Trots att vi ses så sällan är det inga som helst problem att hitta samtalsämnen och det känns alltid som om vi har setts nyligen.

Gammal sovplats
Igår kväll var Mia uttråkad och gjorde sitt bästa för att få mig att sysselsätta henne. När vi hade busat en god stund satte hon sig på köksskänken och tittade upp mot linne­skåpet. Det betydde att jag skulle öppna dörren och göra plats för henne så hon kunde hoppa upp.

Sen varken såg eller hörde jag henne på flera timmar. Jag började redan undra om hon kanske hade bytt plats utan att jag märkt det, men hon fanns ingenstans så klev upp på en stol och stack in han­den bland handdukarna. Jodå, där fanns en mjuk tass. 🙂