För nån dag sen upptäckte jag en nykomling under stora granen. Eftersom jag inte kunde lista ut vad det var för planta som dels kröp längs marken och satte nya skott, dels slingrade sig runt andra växter, frågade jag Naturväktarna på FB.
Jag ställde mig tveksam till svaret jag fick, men i dag insåg jag att kaprifol var rätt svar. Mellan grankvistarna syntes kaprifolknoppar. Hur den har tagit sig dit är ett mysterium? Men om den trivs där är det helt OK för min del. 😊
Jag är inne i en läsperiod som består av självupplevda berättelser om barn och unga som farit fruktansvärt illa. Det känns fullständigt ofattbart att föräldrar kan behandla sina barn så brutalt. 😥
Den första boken, Bilden av pappa, har jag läst tidigare, men hade glömt vad den handlade om så jag läste om den. Att ha en far som är pedofil och en mor som inte bryr sig gör systrarnas liv till en mardröm.
Nästa bok, 3096 dagar, handlar om en 10-årig flicka som blir kidnappad och inlåst i en källare. Förövaren misshandlar henne både fysiskt och psykiskt tills hon äntligen lyckas fly efter åtta år.
Just nu läser jag Ungen som beskriver författarens oerhört tragiska uppväxt. Båda föräldrar misshandlar honom svårt och han blir mobbad i skolan.
Sen återstår att läsa Bakom stängda dörrar som utspelas i Sverige. Pappan våldtar sin 14-åriga dotter, vilket resulterar i att hon föder två barn.
Tidigare har jag läst Pojken som kallades det, som också beskriver en fasansfull uppväxt. Författaren Dave Pelzer har skrivit en fristående fortsättning med titeln Pojken som inte fanns där vi får följa hans öden i olika fosterhem och hans liv som vuxen.
Psykisk sjukdom och/eller drogberoende är oftast orsaken till att barnen misshandlas, men om bara pappan eller mamman är förövare kan jag undra varför makan eller maken inte ingriper?
Och så kan jag undra hur de sociala myndigheterna fungerar? Eller inte fungerar rättare sagt. Jag förstår att steget är långt till ett omhändertagande, men i samtliga fall ovan framgår att deras agerande brister på alla punkter. ☹
I dag fick hammocken sitt nya tak monterat. Den här gången valde jag ett mörkgrönt. Det förra var beige och blev både smutsigt och trasigt med åren.
Utan Husses hjälp hade taket troligen inte blivit rätt monterat, även om det egentligen inte är så svårt. Men det gäller att sätta ihop rören till stommen på rätt sätt.
Anledningen till att det sitter klädnypor i kanterna är för att om möjligt hindra västvindarna från att vända upp taket. Nu återstår bara dynorna så är det klart att lägga sig och njuta av vindsus och fågelkvitter.
När det nu kan bli av? Det gäller att vädret också är med på noterna. I morgon blir det i vilket fall fortsatt gräsklippning om inget oförutsett inträffar. 😊
I fredags återvände flugsnapparhannen till holken igen. Honan har däremot inte synts till och sen dess har vi inte sett några fåglar överhuvudtaget.
Frågan är om honan ruvar? På egna ägg eller göktytans? Eller är holken tom?
Sen Husse satte upp två fågelholkar har vi haft fullt upp. Den ena ser Husse när han sitter i gungstolen och kan rapportera vad som händer.
I början hände just ingenting, men så kom flugsnapparna på att dom kunde bo där. Det gladde oss och vi såg fram emot tillökning i familjen.
Men i går inträffade nåt oväntat. En annan pippi trängde sig på och städade bort dom befintliga äggen. Flugsnapparparet gjorde sitt bästa för att försvara sitt hem, men var tvunget att ge upp. 😥
Inkräktaren har visat sig vara en göktyta, rödlistad i Finland enligt Wikipedia, så vi kanske ska känna oss hedrade. Den har tydligen för vana att städa bort ägg och överta andras bon för att sen bosätta sig där.
Den svartvita flugsnapparen är inte hotad i vårt land vad jag förstår, även om den grå är vanligare.
Bergenian blommar just nu på Udden. Den växten har jag egentligen inte mycket till övers för, men den har en del förtjänstfulla egenskaper. Är marktäckare, skapar egen jordmån, är fullständigt underhållsfri och vacker när den blommar.
Irisen tillhör däremot favoriterna. Den står också i blom för närvarande. Och liksom bergenian kräver den ingen skötsel. Såna växter gillar jag. 😊
I går slog jag till. De senaste åren har jag inte brytt mig om att hämta sommarkläderna som förvaras på vinden. Två ”klädgarderober” (se bilden) har hängt där orörda.
Tack vare Röda Korsets second hand i Dalsbruk beslöt jag tömma dom. Alla plagg var i fullgott skick, ett par har jag inte ens använt kom jag på.
Femton sommarblusar och -tunikor veks ihop och lades i en stor plastkasse. En lika stor kasse fylldes med andra plagg som jag inte har använt på länge.
De äldsta blusarna hade anor från 80-talet, dvs dom är 40 år gamla(!). I Jämtland (dit jag flyttade 1989) var risken liten att man slet ut sommarblusar.
Eftersom jag nästan aldrig har slängt några plagg, bara köpt nya, har det blivit en hel del under åren. Det där med att man avpolletterar ett plagg när man köper ett nytt har jag liksom aldrig anammat.
Jag hittade faktiskt också ett par sommarklänningar som är riktigt fina. Dom hade jag för länge sen glömt att jag ägde. Gammalt blir som nytt.
Nu har jag ett annat problem. Trots städning också i den vanliga garderoben, är det förskräckligt ont om plats. Sju galgar hänger än så länge på en krok på dörren.
Att flytta upp kläder på vinden tar emot mer och mer för varje år, så garderoberna är numera fyllda av året-runt-kläder. Jag har inte ens fört upp vinterkapporna som jag brukar.
Varför jag har så hiskligt mycket sommarkläder begriper jag inte riktigt …? Troligen greps jag av hybris när jag flyttade hem. Här har vi i regel sommar från slutet av maj till mitten av augusti.
Nåväl, tids nog löser sig utrymmesproblemen. Jag får helt enkelt avstå från ytterligare några gamla favoriter. 😊
I går var jag LYCKLIG! Den euforiska känslan höll i sig i flera kilometer … Jag var nämligen på hemväg från öns norra centrum. Totalt bekymmersfri njöt jag av den somriga värmen (+18°), vårgrönskan och alla gula blommor längs vägen.
Känslan övergick i belåtenhet då jag kvitterade ut ett paket i butiken i Genböle. Mina nya Dyson Car + Boat-dammsugare hade anlänt. Den jag ärvde för fyra år sen har behagat sluta fungera.
Innan jag valde Dyson googlade Husse på andra liknande modeller eftersom den här var i dyraste laget tyckte jag. Men det visade sig att prisskillnaden inte var så stor. En av de billigare modellerna hade dessutom fått en mängd negativa omdömen.
Att plocka ihop delarna var enkelt, men att tolka beskrivningen för att tömma dammbehållaren var en annan femma. Efter ett antal försök och misstag kom vi äntligen på knepet. Precis så visades också handgreppen på beskrivningen. Men teori och praktik är som bekant två skilda sker.
Belåtenheten höll i sig när jag provade dammsugaren. Ett av munstyckena är speciellt gjort för att dammsuga bort hår. Såna finns det gott om både här och där på Udden tack vare Mia. Och faktiskt fungerar det alldeles ypperligt. 😊
I dag blev jag olycklig. För länge sen köpte jag torkad stekt lök som jag tänkte ha i köttfärssmeten. När jag hade blandat i av löken upptäckte jag i resten av påsen några svarta bitar som jag tog för givet var bränd lök.
När jag plockade upp en och smakade på den insåg jag att det var russin … Påsen innehöll müsli!! Det hade jag alltså blandat i det som skulle bli färsbiffar!
Lyckligtvis kändes inget av müslin i de färdiga biffarna. Några russin hittades inte heller. Men dagens middag innehöll alltså mer fibrer än vanligt. 😀
Den torkade stekta löken har tydligen tagit slut.
För ett tag sen nappade jag på ett Disney plus-erbjudande: 1,99 €/månad i fyra månader (ordinarie pris 3,99 €/månad). Utbudet är stort och mångsidigt – det svåraste är att välja vad man vill se.
Jag hittade bland annat en serie som heter The Old Man som var mycket intressantare än jag trodde. Nu har jag tittat på två säsongers alla avsnitt och blev mycket snopen då jag upptäckte att nån säsong tre inte existerar.
Det sista avsnittet var ingen upplösning eller slut, så jag googlade för att se om det finns en säsong till. På imdb.com får jag svaret: ”The Old Man kommer inte att få en tredje säsong. FX har lagt ner dramaserien efter två säsonger på kabelnätet. Säsong två hade premiär i september. Jeff Bridges, John Lithgow, Amy Brenneman, Alia Shawkat och Gbenga Akinnagbe spelar huvudrollerna i The Old Man-serien, inspirerad av Thomas Perrys roman.” ☹
Men jag SKA se hur det hela slutar! Hos Adlibris hittade jag Thomas Perrys bok och beställde den. Eftersom serien var inspirerad av romanen är det möjligt att en del skiljer, men handlingen i sig bör väl vara lika skulle jag tro.
Den som har följt bloggen vet att mina kläder har blivit rymligare tack vare en betydande viktnedgång. Speciellt märkbart är det i fråga om byxor. Alla mina byxor är för stora.
I veckan som gick tog jag mig en snabbtitt på byxurvalet i en klädbutik i öns norra centrum. Ett par välsittande byxor skulle inte sitta fel(!).
Jag hittade två par som föll mig på läppen och frågade om jag kunde få ta hem och prova dom. Det gick så bra så, jag behövde bara lämna mitt namn och telefonnummer.
Direkt när jag kom hem provade jag. Det ena paret gick inte ens att få över vaderna. Jag hade missbedömt storleken totalt. Trots viktminskningen har jag långt kvar till medium-storlek.
Det andra paret gick på, men var i en smal modell som smet åt överallt. Såna gillar jag absolut inte. Då kan jag lika gärna klä mig i långkalsonger.
Jag hade tänkt mig ett par nya jeans, men beslöt efter en titt i garderoben att såna har jag redan flera par. Det visade sig att två par inte sitter så illa trots allt, så dom får duga.
I fredags gjorde jag ett nytt besök i butiken för att återlämna de provade. Efter att ha gjort en ny inventering av modellerna och provat en tänkbar gav jag upp. Mitt tålamod tryter lättare än vanligt när det gäller att prova kläder.
Men behovet av en välsittande byxa återstår. Jag tog en titt på nätet, men hittade inga som jag gillade där heller. Oj, vad jag saknar Klingel! Där hittade jag alltid modeller som passade mig.
Klingel finns kvar i Tyskland konstaterar jag. Tyvärr levererar dom bara inom landet står det. Så där rök den idén. Nån har tidigare tipsat mig om Ulla Popken, så på deras finska sajt ska jag ta en titt innan jag ger upp.
Hittar jag inga där, får jag fortsätta glida fram i hängbak. 😀
Byggnadsvård med kulturhistoria.
annicaaktiv
när livet går runt i cirklar, ibland avigt men för det mesta rätt.
Livet i Thézan-les-Beziers, Languedoc, Södra Frankrike
TJYVTJOCKT
My life My show, My dog, Enjoy
Life is not about waiting for the storm to pass… It’s about Learning To Dance In The Rain.
Allmänt, mat, resor, vardagen, litteratur
– med Sissella Helgesson
Bättre sent än aldrig
Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar
vardagslunk, praliner och beska droppar!
Uddmors betraktelser 