Vardagsplock

Ny huvudkategori 2.7.2014

av

När det regnar

Vad gör man när det regnar? Utomhus är det blött och kyligt, bara 11°, vilket innebär att det är rätt svalt inomhus också. Därför eldar jag i köksspisen. 😊

Men sen då, vad gör jag mer? Jag kunde till exempel städa verandaskåpet. Det finns många bevis på mössens framfart, bland annat stearinsmulor. Tydligen duger det också som mat. Fast med tanke på temperaturen känns det inte så angeläget att stå där och frysa.

Jag kunde också dammsuga i vardagsrummet. Dammsugaren har stått framme i flera veckor, men hittills har utevistelserna lockat mer. Just i dag känner jag inte för det, så det får vara till en annan gång.

Hyllpappret i köksskafferiet borde bytas ut och mot nåt mer beständigt. Jag har tänkt mig vaxduk, men den är än så länge inte inköpt. Så det går ju inte.

Tvättmaskinen är laddad, men eftersom det inte går att hänga ute får det anstå.

Att byta ut vinterplaggen i garderoben kunde ju tänkas … Fast just nu är det ju inte så sommarlikt, så det kan vänta ett tag till.

Läsa går inte för då somnar jag och då blir vi utan middag.

Lösa korsord går alltid, men jag har redan löst två i dag. Fast ett till kanske inte skadar?

Sen börjar det dra ihop sig till att värma matrester, så det får väl bli ett korsord dådå. 😀

av

Ofattbart grymt

Jag är inne i en läsperiod som består av självupplevda berättelser om barn och unga som farit fruktansvärt illa. Det känns fullständigt ofattbart att föräldrar kan behandla sina barn så brutalt. 😥

Den första boken, Bilden av pappa, har jag läst tidigare, men hade glömt vad den handlade om så jag läste om den. Att ha en far som är pedofil och en mor som inte bryr sig gör systrarnas liv till en mardröm.

Nästa bok, 3096 dagar, handlar om en 10-årig flicka som blir kidnappad och inlåst i en källare. Förövaren misshandlar henne både fysiskt och psykiskt tills hon äntligen lyckas fly efter åtta år.

Just nu läser jag Ungen som beskriver författarens oerhört tragiska uppväxt. Båda föräldrar misshandlar honom svårt och han blir mobbad i skolan.

Sen återstår att läsa Bakom stängda dörrar som utspelas i Sverige. Pappan våldtar sin 14-åriga dotter, vilket resulterar i att hon föder två barn.

Tidigare har jag läst Pojken som kallades det, som också beskriver en fasansfull upp­växt. Författaren Dave Pelzer har skrivit en fristående fortsättning med titeln Pojken som inte fanns där vi får följa hans öden i olika fosterhem och hans liv som vuxen.

Psykisk sjukdom och/eller drogberoende är oftast orsaken till att barnen misshandlas, men om bara pappan eller mamman är förövare kan jag undra varför makan eller maken inte ingriper?

Och så kan jag undra hur de sociala myndigheterna fungerar? Eller inte fungerar rättare sagt. Jag förstår att steget är långt till ett omhändertagande, men i samtliga fall ovan framgår att deras agerande brister på alla punkter. ☹

av

Inkräktare och underhållsfritt

Sen Husse satte upp två fågelholkar har vi haft fullt upp. Den ena ser Husse när han sitter i gungstolen och kan rapportera vad som händer.

I början hände just ingenting, men så kom flugsnapparna på att dom kunde bo där. Det gladde oss och vi såg fram emot tillökning i familjen.

Men i går inträffade nåt oväntat. En annan pippi trängde sig på och städade bort dom befintliga äggen. Flugsnapparparet gjorde sitt bästa för att försvara sitt hem, men var tvunget att ge upp. 😥

Inkräktaren har visat sig vara en göktyta, rödlistad i Finland enligt Wikipedia, så vi kanske ska känna oss hedrade. Den har tydligen för vana att städa bort ägg och överta andras bon för att sen bosätta sig där.

Den svartvita flugsnapparen är inte hotad i vårt land vad jag förstår, även om den grå är vanligare.

Bergenian blommar just nu på Udden. Den växten har jag egentligen inte mycket till övers för, men den har en del förtjänstfulla egenskaper. Är marktäckare, skapar egen jordmån, är fullständigt underhållsfri och vacker när den blommar.

Irisen tillhör däremot favoriterna. Den står också i blom för närvarande. Och liksom bergenian kräver den ingen skötsel. Såna växter gillar jag. 😊

av

Stordåd

I går slog jag till. De senaste åren har jag inte brytt mig om att hämta sommarkläderna som förvaras på vinden. Två ”klädgarderober” (se bilden) har hängt där orörda.

Tack vare Röda Korsets second hand i Dalsbruk beslöt jag tömma dom. Alla plagg var i fullgott skick, ett par har jag inte ens använt kom jag på.

Femton sommarblusar och -tunikor veks ihop och lades i en stor plastkasse. En lika stor kasse fylldes med andra plagg som jag inte har använt på länge.

De äldsta blusarna hade anor från 80-talet, dvs dom är 40 år gamla(!). I Jämtland (dit jag flyttade 1989) var risken liten att man slet ut sommarblusar.

Eftersom jag nästan aldrig har slängt några plagg, bara köpt nya, har det blivit en hel del under åren. Det där med att man avpolletterar ett plagg när man köper ett nytt har jag liksom aldrig anammat.

Jag hittade faktiskt också ett par sommarklänningar som är riktigt fina. Dom hade jag för länge sen glömt att jag ägde. Gammalt blir som nytt.

Nu har jag ett annat problem. Trots städning också i den vanliga garderoben, är det förskräckligt ont om plats. Sju galgar hänger än så länge på en krok på dörren.

Att flytta upp kläder på vinden tar emot mer och mer för varje år, så garderoberna är numera fyllda av året-runt-kläder. Jag har inte ens fört upp vinterkapporna som jag brukar.

Varför jag har så hiskligt mycket sommarkläder begriper jag inte riktigt …? Troligen greps jag av hybris när jag flyttade hem. Här har vi i regel sommar från slutet av maj till mitten av augusti.

Nåväl, tids nog löser sig utrymmesproblemen. Jag får helt enkelt avstå från ytterligare några gamla favoriter. 😊

av

Från lycka till olycka

I går var jag LYCKLIG! Den euforiska känslan höll i sig i flera kilometer … Jag var nämligen på hemväg från öns norra centrum. Totalt bekymmersfri njöt jag av den somriga värmen (+18°), vårgrönskan och alla gula blommor längs vägen.

Känslan övergick i belåtenhet då jag kvitterade ut ett paket i butiken i Genböle. Mina nya Dyson Car + Boat-dammsugare hade anlänt. Den jag ärvde för fyra år sen har behagat sluta fungera.

Innan jag valde Dyson googlade Husse på andra liknande modeller eftersom den här var i dyraste laget tyckte jag. Men det visade sig att pris­skill­na­den inte var så stor. En av de billigare modellerna hade dessutom fått en mängd negativa omdömen.

Att plocka ihop delarna var enkelt, men att tolka beskrivningen för att tömma dammbehållaren var en annan femma. Efter ett antal försök och misstag kom vi äntligen på knepet. Precis så visades också handgreppen på beskrivningen. Men teori och praktik är som bekant två skilda sker.

Belåtenheten höll i sig när jag provade dammsugaren. Ett av munstyckena är speciellt gjort för att dammsuga bort hår. Såna finns det gott om både här och där på Udden tack vare Mia. Och faktiskt fungerar det alldeles ypperligt. 😊

I dag blev jag olycklig. För länge sen köpte jag torkad stekt lök som jag tänkte ha i köttfärssmeten. När jag hade blandat i av löken upptäckte jag i resten av påsen några svarta bitar som jag tog för givet var bränd lök.

När jag plockade upp en och smakade på den insåg jag att det var russin … Påsen innehöll müsli!! Det hade jag alltså blandat i det som skulle bli färsbiffar!

Lyckligtvis kändes inget av müslin i de färdiga biffarna. Några russin hittades inte heller. Men dagens middag innehöll alltså mer fibrer än vanligt. 😀

Den torkade stekta löken har tydligen tagit slut.

av

Snopet

För ett tag sen nappade jag på ett Disney plus-erbjudande: 1,99 €/månad i fyra månader (ordinarie pris 3,99 €/månad). Utbudet är stort och mångsidigt – det svåraste är att välja vad man vill se.

Jag hittade bland annat en serie som heter The Old Man som var mycket intressantare än jag trodde. Nu har jag tittat på två säsongers alla avsnitt och blev mycket snopen då jag upptäckte att nån säsong tre inte existerar.

Det sista avsnittet var ingen upplösning eller slut, så jag googlade för att se om det finns en säsong till. På imdb.com får jag svaret: ”The Old Man kommer inte att få en tredje säsong. FX har lagt ner dramaserien efter två säsonger på kabelnätet. Säsong två hade premiär i september. Jeff Bridges, John Lithgow, Amy Brenneman, Alia Shawkat och Gbenga Akinnagbe spelar huvudrollerna i The Old Man-serien, inspirerad av Thomas Perrys roman.” ☹

Men jag SKA se hur det hela slutar! Hos Adlibris hittade jag Thomas Perrys bok och beställde den. Eftersom serien var inspirerad av romanen är det möjligt att en del skiljer, men handlingen i sig bör väl vara lika skulle jag tro.

av

Felbedömning

Den som har följt bloggen vet att mina kläder har blivit rymligare tack vare en betydande viktnedgång. Speciellt märkbart är det i fråga om byxor. Alla mina byxor är för stora.

I veckan som gick tog jag mig en snabbtitt på byxurvalet i en klädbutik i öns norra centrum. Ett par välsittande byxor skulle inte sitta fel(!).

Jag hittade två par som föll mig på läppen och frågade om jag kunde få ta hem och prova dom. Det gick så bra så, jag behövde bara lämna mitt namn och telefonnummer.

Direkt när jag kom hem provade jag. Det ena paret gick inte ens att få över vaderna. Jag hade missbedömt storleken totalt. Trots viktminskningen har jag långt kvar till medium-storlek.

Det andra paret gick på, men var i en smal modell som smet åt överallt. Såna gillar jag absolut inte. Då kan jag lika gärna klä mig i långkalsonger.

Jag hade tänkt mig ett par nya jeans, men beslöt efter en titt i garderoben att såna har jag redan flera par. Det visade sig att två par inte sitter så illa trots allt, så dom får duga.

I fredags gjorde jag ett nytt besök i butiken för att återlämna de provade. Efter att ha gjort en ny inventering av modellerna och provat en tänkbar gav jag upp. Mitt tålamod tryter lättare än vanligt när det gäller att prova kläder.

Men behovet av en välsittande byxa återstår. Jag tog en titt på nätet, men hittade inga som jag gillade där heller. Oj, vad jag saknar Klingel! Där hittade jag alltid modeller som passade mig.

Klingel finns kvar i Tyskland konstaterar jag. Tyvärr levererar dom bara inom landet står det. Så där rök den idén. Nån har tidigare tipsat mig om Ulla Popken, så på deras finska sajt ska jag ta en titt innan jag ger upp.

Hittar jag inga där, får jag fortsätta glida fram i hängbak. 😀

av

Uppiggande

De senaste dagarna känns det som om jag har börjat vakna ur min vinterdvala och letargi.

På fredagen blev jag inspirerad att städa litet i stranden. Arbetet bestod av att flytta på en kvisthög och kapa tallplantor. På den gamla husgrunden till bastun (som revs redan på 90-talet) har diverse träd‑ och buskplantor växt upp.

Alla tallplantor utom en fick se sig eliminerade. Varför jag lämnade en kan jag inte riktigt motivera, jag bara kände för att låta den stå kvar. En del björkplantor fick däremot stryka på foten.

Jag noterade att mossan stod i blom. Dels pyttesmå klockor, dels topsliknande stjälkar.I lördags hade vi terminens sista träff i skrivgruppen. Skrivlördagarna innebär, förutom tillfällen till energi­på­fyllning, nyttigt vetande och skrivövningar. Vår lilla grupp har roligt och trivs gott tillsammans.

I går gällde födelsedagskalas. Frun på udden mittemot hade födelsedag. Och oj, så hon hade bullat upp! Men den här gången lyckades jag behärska mig och åt inte mer än jag tål.

När vi kom hem vid middagstid var ingendera av oss hungrig, så vi skippade middagen och lät oss nöja med kokta ägg och smörgås. Det går alltså att leva på kaffebröd mellan varven. 😀

I morgon ska jag göra väglagets ordförande sällskap till ett infotillfälle som Vägföreningen i Finland håller i Kimito. När han ringde och frågade om jag ville följa med, tackade jag först nej, men ångrade mig i går.

Programmet innehåller en hel del matnyttigt som också jag bör ha koll på. Bland annat väglagets styrelsebeslut och protokoll, respektive uppdatering av vägenhetsberäkningen och kommunens bidrag till väglag.

Nåt annat uppiggande finns inte i planeringen för närvarande. Resten av veckan är än så länge ointecknad. 😊

av

Frosseriföljder, obehagligt och oblomoveri

För några dar sen bakade Husse sitt livs första toscakaka, en av mina favoriter. Den blev jättelyckad! ”Nybörjartur” påstod han. Självklart har jag inte kunnat låta bli att äta av den.

I lördags var vi på födelsedagskalas. I vanlig ord­ning kunde jag inte motstå bakverken. Allt det här frosseriet ogillade min mage och tarm. På tok för mycket gluten. Tänk att jag aldrig lär mig. ☹

Nåväl, läget har stabiliserats igen efter att jag skött mig. Bara lite memma i går. I dag kanske jag vågar mig på en bit kaka igen.

***

Härom dagen tog jag fram nagelklipparen. Jag stirrade oförstående på den och kunde för mitt liv inte komma på hur den fungerar, hur jag än vände och vred på den.

Vetskapen var totalt bortblåst. Efter en stund vaknade hjärncellerna lyckligtvis till liv. Men det kändes obehagligt att så totalt ha tappat en enkel kunskap. Undrar vad det blir härnäst?

***

Efter att nyss ha läst Oblomov av Ivan Gontjarov har jag insett att jag sedan en längre tid tillbaka har hemfallit åt oblomoveri. Jag har inte ens några idéer längre och inga drömmar som jag vill förverkliga.

Det enda jag gör när jag väl tvingat mig att stiga upp sent omsider är att lösa korsord, äta och dricka, laga mat, titta på teve och läsa. Så går dagarna och kvällarna. Vad ska till för att ta sig upp ur den gropen?

Det händer för all del att jag gör nåt ute på tomten, men eftersom de flesta momenten kräver att stå böjd, sätter ryggen ganska snart stopp för det. Sen får jag lida några dar. Så jag ser mig omkring och noterar vad som behöver göras, men förmår inte.

Så där, nu har jag gnällt färdigt för den här gången. Jag tröstar mig med att när man väl nått botten går det därefter bara uppåt. 😊

av

Njutbart

Efter att ha hämtat potatis i källaren och kollat in blåsipporna satte jag mig i solgasset på dasstrappan en stund. Utöver anblicken av komposthögen kunde jag njuta av gnistrande solljusreflexer i vikens vatten.

Svanparet provianterade i lugn och ro och en liten flock änder flög snattrande ovanför mig. I övrigt hördes bara flugsurr. Sen kom sommargrannen åkande uppför backen. 😀