Jag tänker ofta fortfarande ”… och ingen Mia”. Men känslorna är blandade. Den ständiga oron för hennes hälsa har ersatts av lättnad, bundenhet och ansvar av frihetskänsla. Det är bara saknaden som finns kvar. 😥
Byggnadsvård med kulturhistoria.
annicaaktiv
när livet går runt i cirklar, ibland avigt men för det mesta rätt.
Livet i Thézan-les-Beziers, Languedoc, Södra Frankrike
TJYVTJOCKT
My life My show, My dog, Enjoy
Life is not about waiting for the storm to pass… It’s about Learning To Dance In The Rain.
Allmänt, mat, resor, vardagen, litteratur
– med Sissella Helgesson
utan bamse
Bättre sent än aldrig
Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar
vardagslunk, praliner och beska droppar!
Visst är det så, det sista man vill är att ens bästa vänner djuren ska må dåligt och lida, men trots att man vet att det är så är saknaden stor. Min sista hund Daniel gick bort för snart två år sedan och jag saknar honom varje dag…men de fina minnena finns kvar
GillaGillad av 1 person
❤
Senast för 15 minuter sedan grät jag över min förlorade medvandrare Bamse. Konstigt att gråten kommer oftare nu. Kanske för att min hjärna verkligen har fattat att han – alldrig mera… ❤
GillaGilla
😥
GillaGilla
Känner igen känslorna du beskriver … saknaden sitter kvar länge, länge …
Så fin bild på Mia!
Kram
GillaGillad av 1 person