Min nuvarande vikt är normal för min längd och ålder har jag kunnat konstatera. Jag som varit mer eller mindre överviktig ända sen jag var liten.
När jag gick med i Viktväktarna 1992 vägde jag nästan 80 kg! Då jag gick med i Viktväktarna andra gången kom jag ner till 65 kg, men har som mest på senare år vägt 78 kg.
Jag väger mig dagligen efter kaffetiden mitt på dan. I dag vägde jag 64,3 kg, alltså en minskning med 13,7 kg. Inte illa eller hur? Den vikten har varit stabil ett bra tag och är som sagt min normalvikt.
Jag har inte bantat medvetet, även om jag har minskat en del på portionerna. Men jag äter fortfarande lika mycket choklad och annat gott. Nattmacka också ganska ofta.
Viktminskningen började då Husse blev sjuk och påskyndades möjligen av att jag började undvika gluten för att magen och tarmen skulle må bättre. Fast jag syndar ganska ofta eftersom jag inte lider av celiaki enligt gjorda prov.
Det finns många fördelar med att vara lättare, men också många nackdelar. Min viktminskning påverkar allt från fötter till händer. Skor, kläder och ringar har blivit för stora.
Att magen har krympt är helt OK, men tyvärr har också rumpan blivit platt(are). Byxorna är lätta att få igen, men jag fyller inte längre ut byxbaken.
Nyligen upptäckte jag dessutom att jag fått rynkor på kinderna. Det har jag då aldrig haft tidigare! Gäddhänget har givetvis också ökat. För att travestera ett känt uttryck: ”Inget gott som inte har nåt ont med sig.” 😀
Men grattis ändå trots att du inte fyller upp byxorna! Jag ligger på en trivselvikt kring 80 kg, i yngre dagar vägde jag 52. Nu har jag en sjukdom som heter Dercums och som tyvärr medför att en viktminskning är snudd på omöjlig. Men, som du så äter jag nyttig mat, har inte ätit socker på snart trettio år! men har andra cravings, för stora matportioner och för många öl. Vi har alla våra kors att släpa på, du har varit riktigt duktig, jag försöker mest se till att inte bli ännu tyngre.
GillaGillad av 1 person