Det är vinter i garderoben, jag har redan fått en julklapp, saknar kronljus och har lånat en bok.

Vinter i garderoben
Igår – äntligen! – bytte jag till vinterkläder i stora garderoben. Ända sen dom första minusgraderna i oktober har det stått på agendan, men jag har jämt hittat på bra och dåliga ursäkter för att låta bli.

Den senaste ursäkten var att det är så mörkt. Precis som om det skulle göra nån skillnad, alla vinter­kläder ska ju ner (från vinden) och alla sommarkläder ska upp. Eftersom jag inte har nåt lyse på vinden utrustade jag mig med pannlampan och såg precis det jag behövde.

Första julklapparna
Redan igår fick jag första julkortet och idag fick jag första julklappen. Grisen/Tvillingen stod för båda två. Idag när vi träffades talade jag om att hon kunde få sitt julkort på di­rek­ten för jag hade inte postat det än, men innan hon hann säga nåt ändrade jag mig och sa att jag ändå skulle posta det för att det är roligare att få det i postlådan.

Jag har så klart redan öppnat julklappen och smålog belåtet då jag såg innehållet. Hon har minsann läst bloggen noggrant, påsen innehöll min favoritglögg. 🙂 Tack snälla igen!

Udden har förresten också fått julklappar i förskott. En ny gung­stols­matta pryder korgstolen och disk­hoarna har fått var sin ny sil. Dom befintliga har onödigt stora hål tyckte jag och slog genast till då jag hittade lösningen hos Clas Ohlson.

Kronljuskris
Undrar hur många slags kronljus av lågenergityp jag har provat? Och inget är jag nöjd med. Dels har jag inte hittat en lampa som motsvarar 15 W (= 136 lumen för LED-lampa) och dels är storleken alltid fel.

Jag är tydligen den enda på den här ön som använder 15 W lampor? Innan dom miljövänliga dök upp var det nästan omöjligt att hitta några och nu är det ännu svårare. För att inte tala om kronljus, dom finns i en massa varianter men antingen är dom för långa eller för tjocka för att passa in i dom lamp­skärmar och -kupor jag har.

Det är naturligtvis helt OK med lampor som håller i 25 år (vid 2,7 timmars daglig användning), men man ska väl inte behöva köpa nya lampfötter och -skärmar bara för det? Usch, vad irriterad jag blir!

Boklån
Det är extremt sällan jag lånar böcker men idag har jag gjort ett undantag. Vid nåt tillfälle blev det tal om Kimito-öns historia och då nämnde händige släktingen att han har en bok med den titeln.

Jag blev eld och lågor och frågade lite försiktigt om jag kunde tänkas få låna den. Jag utgår nämligen från att dom flesta har samma inställning till böcker som jag, dvs dom är nästan en del av ens person och ska därför hanteras med stor kärlek, ömhet och respekt.

Jag blir jättelessen (läs skitsur) om jag lånar ut en bok och den ser misshandlad ut när jag får tillbaka den, så det är bara ett fåtal personer som är be­trod­da. Nu var det min tur att vara betrodd. Den här boken är dessutom alldeles unik eftersom ägaren har fått den som gåva och till skillnad från originalet är den inbunden så jag ska verkligen hantera den varsamt.

Boken finns numera bara(?) att köpa begagnad på antikvariat eller så kunde jag ha lånat den på Stockholms stadsbibliotek noterar jag när jag googlar på titeln. Men våra lokala bibliotek har den säkert också.