Igår paketerade jag hammocken, fick ”sopbelöning” och inhiberar kaffe i bersån tills vidare. Idag fick jag välja sysslor och romantiken har återvänt till sovrummet.

Hammocken i paket
Eftersom det för ovanlighetens skull var uppehåll igår, beslöt jag prioritera skydd över hammocken. Eller egentligen taket på den. Dessutom var det vindstilla, vilket ju är perfekt då man ska hantera en presenning.

Från början hade jag tänkt låta taket stå otäckt, men när det snöade för en dryg vecka sen noterade jag att snön la sig i svackorna och att tyngden skulle göra att det gick sönder så jag beslöt dra över presenning i år också. Med ett par brädlappar och två fanérskivor stöttade jag upp presenningen på dom utsatta ställena.

Att få presenningen att sitta bra var lättare sagt än gjort. Hur jag än flyttade bläck­fisk­kro­karna blev den för lös och skulle bara utgöra vindfång när det stormar nästa gång. Till slut tog jag fram ett rep och slog runt taket, sen justerade jag krokarna tills jag var nöjd. Återstår att se hur bra den lösningen fungerar?

Sopbelöning
Det är sällan det är så roligt att slänga soporna som det var igår! Min fyrbenta sambo mötte mig vid sop­tun­nan. Jag hade redan börjat bli lite förtvivlad över att hon hade varit borta så länge.

Det var tidig väckning. Kvart över sex gick Mia ut. Sen såg jag inte henne förrän hon kom trippande med svansen i vädret vid soptunnan. Då var klockan över elva. Hon hade alltså varit ute i fem timmar utan avbrott och utan frukost. Den brukar hon vanligtvis komma in och äta efter högst ett par, tre timmar.

Glädjen var givetvis stor och ömsesidig då vi möttes. Var hon hade hållit hus nämnde hon inget om. Bara att det var roligt att se matte igen.

Jag fick för mig att hon kanske hade blivit skrämd av nåt och legat och tryckt vid vedupplaget som ligger mittemot soptunnan, men hon kunde lika gärna ha gjort en sväng upp till byn. På grund av backkrönet före soptunnan såg jag aldrig från vilket håll hon kom. Men strunt i det, huvudsaken att hon var välbehållen!

Inget kaffe i bersån
Efter sopturen bar jag (äntligen!) in ute­möb­ler­na från bersån. Av regniga skäl var dom dubbelt så tunga som i våras. Tur att uthuset är så glest så dom torkar på nolltid om det blåser. 😀

Boden fick bättre ordning på kuppen och sandsäcken är strategiskt placerad närmast dörren. Innan jag ordnade om trodde jag att jag hade massor med deponisopor, men det visade sig att det bara är ett par sopsäckar trots allt.

Fritt val
Idag var vädret ”normalt” igen. Väderlek på riktigt – växelvis regn och uppehåll. Arbetsledaren gav mig fritt val, antingen beskära jersminen och olvonbuskarna eller stanna inne och tvätta och diska. Jag valde det senare. I stället för att riskera bli blöt på kroppen nöjde jag mig händerna.

Romantiken tillbaka
Sen nån timme tillbaka har romantiken återvänt till sovrummet. Den strama och strikta atmosfären är ersatt av ”Pompadour”, det vill säga mönstret på Sandersongardinerna som nu har gått i arv till en tred­je generation­.

Dom är onödigt breda för Uddens smala fönster men det blev riktigt hyfsat ändå tycker jag. Min moderna period med panelgardiner blev därmed kort. Jag gillar dom fortsättningsvis i andra rum, men i sov­rummet får det gärna vara storblommigt eller skira spets­gar­di­ner.

Tack mamma och tack mormor! 🙂