Jag har med bultande hjärta avinstallerat en uppdatering, drabbats av en trojan, är klar med julstädning och julafton men har gjort en eftergift åt konventionen. Mia gillar ”bastupalvat”.

Avinstallerad uppdatering
Bland Microsofts 14 senaste uppdateringar fanns också en för Outlook 2007. Den visste jag inte om, men upptäckte att Outlook plötsligt hade blivit oerhört segt och arkiveringsfunktionen fanns inte kvar längre.

Första misstanken drabbade WinZip Courier som jag installerade nyligen, men efter att ha plockat bort den märkte jag ändå ingen skillnad. I ett av mejlutskicken från IDG som jag läste igår, hittade jag en artikel som förklarade saken. Det visade sig att jag inte var ensam om den långsamma hanteringen och Microsoft rekommenderade nu att man skulle avinstallera den senaste uppdateringen för Outlook.

Sagt och gjort. Först tvivlade jag på att jag skulle hitta rätt, men numera syns uppdateringshistoriken i detalj, så det var inga problem. Det var lite pirrigt att starta om Outlook efter åtgärden, men till min stora lättnad var den nu lika snabb som den alltid har varit så allt är frid och fröjd igen ett tag.

Trojanangrepp
I samband med att jag gick till F-Secures sajt för att göra en Health Check dök en Java-uppdatering upp som jag accepterade. På någondera av sajterna låg en trojan… Lyckligtvis upptäckte F-Secure den och tog bort den.

Det är tyvärr det nya hotet, helt legitima sajter kan innehålla skadliga program. Det är också populärt att baka in virus eller trojaner i webbannonser, så det gäller att behärska sin nyfikenhet och begränsa klickandet.

Julstädning
I går dök avloppstankstömmaren upp strax före lunch och idag har jag varit hos frissan. Julstädningen är därmed avklarad, Mia sköter ju dammtorkningen i huset med stor framgång. 😀

På Udden pyntas det aldrig med julgardiner och än så länge heller inget annat julaktigt. I morgon kanske jag plockar fram några tomtar och min lilla plastgran så Mia har sysselsättning en liten stund.

Julafton överstökad
Tydligen har jag varit en snäll flicka i år också. Idag har jag åkt runt och ”bytt paket”. Efter att ha tömt matkassarna när jag kom hem slet jag upp alla julpaketen och antingen drog in andan, smålog eller fnittrade när jag såg innehållet.

Till och med frissan tyckte jag har varit snäll och överräckte två hårjulklappar med orden ”mina kunder går inte ut utan julklapp”. Klart godkänd kundvård. Mina kunder har bara fått en julhälsning via mejl… Där finns det alltså förbättringspotential.

På uppköp
Eftersom mamma och jag trots allt firar jul på var sitt håll i år, blev mina julmatsinköp ganska be­grän­sade. Då jag kom fram till disken med julskinkor stod jag i valet och kvalet en god stund. Skulle jag? Eller inte?

Till slut slog jag till med en gråsaltad benfri klump på drygt två kilo, det var den minsta jag hittade. Den räcker säkert till nästa jul men ugnsstekt skinka är ju faktiskt gott och tillhör julbordet. En efter­gift åt konventionen. Förhoppningsvis gillar Mia också julskinka?

Bastupalvat
Nåt jag aldrig avstår från sen jag flyttade hem är den bastupalvade skinkan från Bjärnå som man får till jul. Det är Mia glad för. Hon kastade sig omedelbart över paketet med tänder och klor. Salthalten gjorde att hennes andel blev begränsad, men jag förstår mycket väl att hon gillade smaken, det gjorde jag också. Jättemumsigt.