Mamma har klarat sin andra operation, jag har bloggläsare i Kuwait och förflyttat mig långt bak i tiden. Mia håller mig sysselsatt.

Extra operation
Igår försökte jag ringa mamma några gånger men fick inget svar. Framåt kvällen ringde hon och talade om att hon blivit opererad en gång till på grund av en blodutgjutelse under natten. Stackars mamma!

Idag lät hon klart piggare när jag pratade med henne. Hon hade ätit både frukost och lunch, hemoglobinhalten hade ökat och blodtrycket gått upp, så det går åt rätt håll även om utskrivningen blir senarelagd. Hon såg fram mot att få besökare under dagen.

Besöksstatistik
Enligt besöksstatistiken på bloggen har jag haft enstaka besök från diverse länder – till exempel Nordkorea, Turkiet, Kuwait och Sydafrika. Undrar hur dom läsarna klarar språket? Det kanske är just därför det är bara enstaka besök per land?

Egotripp
Igår fick jag för mig att jag ska börja slänga alla gamla foton och göra en sammanfattning av mitt liv baserat på de foton som är tagna på mig. Jag hann till slutet av 1980-talet innan John Blund tog över.

Jag upptäckte att 1979 tydligen var ett ovanligt händelserikt år… I maj åkte jag till Kanarieöarna med goda vänner, i juli gjorde jag en rundtur i Europa, på hösten flyttade jag till Göteborg, började nytt jobb och bröt definitivt förlovningen med fästman nummer ett.

Lustigt hur bilder kan framkalla känslor och stämningar. Bara genom att titta på ett gammalt foto känner jag mig förflyttad tillbaka till den tiden och platsen. Det kanske är därför fotografering är så populärt? Vårt minne har ingen chans om det inte får stöd i form av bilder, dofter eller musik.

Det är sällan jag ägnar mig åt tillbakablickar, det här är ett undantag. När jag har dokumenterat klart kommer jag förmodligen att uppleva det som en storstädning av min ”ryggsäck”.

Ett tag hade jag idén att komponera ett album med titeln ”Viktiga män i mitt liv” men kom på att det är ett ytterligt fåtal som lämnat några bestående intryck. Det får räcka med egotrippen.

I behov av leksällskap
Mia tycker jag är dödstråkig som inte leker med henne så ofta hon vill och ute trivs hon inte mer än korta stunder. Helst vill hon ha sällskap ute också.

Hon har vid det här laget utforskat det mesta inomhus och blir rastlös när hon inte får utlopp för sin energi. Att kasta boll är populärt. Jag kastar och hon letar rätt på den, sen får jag gå och hämta den och kasta på nytt tills hon lessnar på den aktiviteten också.