9.9 – Ideellt arbete

Vi har fått väderfacit, gurkorna är i blöt, ett möte och en reklamation är avklarade. Sommarens ansträngningar har varit förgäves och jag har haft en låg dag.

Väderfacit
Jodå, det blev sommarvärme som utlovat (se inlägg 6.9). Dom senaste två dagarna och idag har termometern legat runt 20 graders-strecket och solen har gassat från morgon till kväll. Härligt så länge det varar!

GurkorGurkorna i blöt
Undrar vad tant Agda hade sagt om storleken på gurkorna? I hennes recept står det ”24 små gurkor”? I lördags rengjorde jag och la 22 gurkor i saltlake.

En åt jag upp till middagen och de åter­stående sex bamsegurkorna väntar på nån slags åtgärd. Det får ingå i morgondagens program.

Möte
Igår eftermiddag hade vi styrelsemöte i Daphnia. Uppslutningen var minst sagt svag, bara ordförande, jag och en suppleant. Två ledamöter var tillgängliga per telefon för att vi skulle kunna fatta beslut. En del befann sig på resa in‑ eller utrikes, andra prioriterade annan sysselsättning. Dåligt tycker jag men är inte förvånad.

Ideellt arbete är inte trendigt längre. Jag upplevde samma sak i Sverige. Enda sättet att få folk att ställa upp på mötena var att betala arvode. Tydligen är vår tid så värdefull numera att vi inte har råd att skänka bort den, inte ens för en god sak som vi engagerat oss för tillräckligt för att acceptera en plats i styrelsen.

Reklamation
I morse fortsatte jag idka ideellt arbete. Jag hade erbjudit mig att skriva en reklamation till Sonera för min ryska bekants räkning.

Att bredbandshastigheten man betalar för är en teoretisk siffra vet väl dom flesta vid det här laget, men att bara få drygt en tredjedel av den utlovade kapaciteten är under all kritik. Jag kan bara hålla med henne om att hon inte får vad hon betalar för. Det lär hon inte vara ensam om.

Fruktlösa ansträngningar
Det blir ingen ny våtmark i Söderby. Inte ens en reparation av den befintliga trots allt. Det förslag som lämnades efter senaste mötet med berörda parter godkänns inte av NTM-centralens sak­kun­niga. Åtgärderna gör snarare mer skada än nytta fick vi besked om idag.

HammockenDet känns tungt att konstatera att sommarens alla ansträngningar har varit förgäves, men inget att göra åt. Vi har i alla fall gjort vad vi har kunnat för att få till det på rätt sätt. Tyvärr är alla såna här insatser helt beroende av att markägare och tomtgrannar visar för­stå­else och välvilja och har respekt för expertutlåtanden.

Låg dag
Eftermiddagen har varit ”låg”, jag har känt mig matt och håglös. Ingenting har känts roligt att ta i tu med. Känslan har kommit och gått dom senaste dagarna.

Om det beror på värmen, begyn­nande höstdeppighet eller nåt annat vet jag inte. För att komma över ”lågstadiet” intog jag ryggläge i hammocken ett par timmar. Det är mitt sätt att fly. I morgon kanske blir en bättre dag?

7.8 – Från begravningshjälp till åskväder

Jag har avsagt mig begravningshjälpen, ser en fördel med näckrosor, har haft långväga besök, dukat för åtta och både Mia och jag hoppas åskan har dragit förbi.

Avsagd begravningshjälp
I X antal år har jag betalat 48 kronor per månad till ett försäkrings‑ och pensionsbolag i Sverige för en gruppförsäkring. Senast jag försökte avsluta betalningen blev jag upplyst om att så länge jag får ut­betalningar från pensionsförsäkringen är det skäl att ha den kvar.

KyrkogårdJag har ingen aning om till vilken av pensionsförsäkringarna den var kopplad, troligen min privata tjänstepension och den upphörde redan för ett år sen, så nu tyckte jag att jag kunde få slippa den.

”Du har nu plats 49 i kön, vi har för när­va­ra­nde 90 handläggare i tjänst” fick jag veta när jag ringde kundservice. Men vänte­tiden blev ändå inte så lång tack och lov. Efter en stund svarade Ronny och talade om att beloppet gällde begravningshjälp. Begravningshjälp?!? Det var helt ny information!

Jag talade om för honom att jag lämnade landet för gott redan för sex år sen och att jag absolut inte behövde nån begravningshjälp i Sverige. Han var mycket förstående – fattas bara annat! – och tog bort den omgående.

Jag går väl inte konkurs för 48 kronor, (ca 5,52 €), men det finns ju ingen anledning att betala för nåt jag aldrig kan utnyttja.

Fördel med näckrosor
När jag tvättade igår insåg jag att det åtminstone är en fördel med näckrosor i stranden. Bladen dämpar vattnets rörelser, vilket innebär mindre ”geggamoja” i vattnet och jag slipper den förhatliga E10-koden med stopp i tvättmaskinen som följd. Hela tvättprogrammet har gått utan avbrott dom senaste gångerna jag har tvättat.

Långväga besök
Ända från Skåne kom hon och hälsade på igår, Råttan/Väduren. Det var en liten överdrift. Hon är på besök hos sin mor i några dar och kombinerade alltså besöken.

Det blev förstås en angenäm eftermiddag. Vädret var i vanlig ordning varmt och vackert så vi satt i bersån. Inledningsvis pratade vi om sjukdomar, mediciner, biverkningar och döden innan vi kom på att det finns roligare saker att prata om. Vi hade ju ett helt år att ta igen.

KaffemuggarDukat för åtta
Eftersom väderprognosen för idag såg illavarslande ut i måndags, beslöts att Daphnias styrelsemöte skulle försiggå på Udden. Redan före lunch hade jag flyttat köksbordet så jag fick plats med åtta stolar och hade dukat fram lika många kaffemuggar och assietter.

Ett par timmar senare anlände styrelseledamöterna och mötet inleddes med kaffe och tilltugg som en av leda­mö­terna hade med sig förutom en härlig blombukett från den egna trädgården. En av våra suppleanter överräckte en glasburk med havssalt, en både praktisk och användbar present kan jag tycka.

Det var ett effektivt, givande och konstruktivt möte var vi överens om. Dessutom skallade skratten mellan varven, vilket absolut inte är nån nackdel. Ett väldans trevligt gäng.

Den åttonde stolen och kaffemuggen blev oanvänd, sällskapet inskränkte sig till sju personer, men vi var ju gott och väl beslutsfähiga.

ÅskradarÅska och regn
Värmen kändes kvav i morse och varslade om åska. Kvart över åtta kom en regnskur men vi slapp åskan. Fast bara några timmar.

Vid lunchtid var den i närheten och regnet började forsa ner. Mia satt hop­krupen under en stol på trappan och såg rädd och olycklig ut. Det regnade så häftigt att jag inte hörde henne jama, jag såg bara hennes mun öppna sig.

När vi började mötet klockan två hade åskan dragit vidare och regnet hade lugnat sig betydligt, men vid halv åtta i kväll hördes åskan mullra hotfullt igen och det kom nya störtskurar.

Den här gången var Mia ute på jakttur. När hon äntligen kom springande allt vad tygen höll var hon dyblöt och höll en längre utläggning innan hon lugnade sig. Stackars kisse, hon som är så åskrädd och avskyr att bli våt.

Sen ett par timmar har mullret tystnat och det är uppehåll. Förhoppningsvis slipper vi mer åska för den här gången.

12.6 – Från myggor till bankdagar

Jag har hittat ett bra myggmedel, inventerat och nyttjat målningslagret, varit på möte och undrar över bankdagar. Mia har haft ledig dag.

MyggmedelBra myggmedel
Det är flera år sen det var så gott om mygg som i år. Det spelar ingen roll vilken tid på dagen man är ute så svärmar dom runt en. Också i solsken konstigt nog. Dom måtte vara desperata.

Förra veckan fick jag syn på ett (för mig) nytt medel baserat på citroneukalyptus som jag beslöt pröva och det har faktiskt avsedd verkan. Doften är ganska stark, men det går ju bra att stå ut med när man är utomhus. Hellre doft än myggbett.

Det ska tydligen också avskräcka knott, broms och älgflugor och minska risken för fästingbett. Väl värt att pröva. Närmare info på finns på Sjö&Hav-sajten och medlet köpte jag i K-butiken Kärra, men det finns säkert på fler ställen.

Målningslager
I förrgår plockade jag upp alla målningsburkar, kollade att det skvalpade i dom och uppdaterade min inventarielista. I stället för att leta igenom alla burkar kan jag alltså kolla på listan vad jag har och hur mycket innan jag åker i väg och köper mer.

Den grå impregneringen som jag har använt till dasset och ”pumphuset” blev utmärkt också på ett par blomkorgar och på haspen till dasset.

MålatIdag har jag äntligen följt händige släktingens råd som jag fick redan 2009 när dasset var nybyggt. Han tyckte att metallfärgen på gångjärnen stack i ögonen och föreslog att jag skulle måla dom svarta eller åtminstone dra över dom med svart tusch.

Nu hade tuschet nästan försvunnit helt, så jag plockade fram den lilla burken med svart Miranol och målade dom. Faktiskt blev det mycket snyggare när metallen inte blänker, så det var ett utmärkt råd!

Möte
Igår eftermiddag deltog jag i Daphnias styrelsemöte. Enda punkten på agendan var skrivelsen till kommunen an­gåen­de våtmarken i Söderby.

Årsmötet uppdrog ju åt styrelsen att se till att kommunen åtgärdar sina misstag genom att följa planen som NTM-centralens expertis utarbetat. Vi enades om att lämna in en motion till kom­mun­styrelsen eftersom det senaste mejlet till kommunens tekniska chef inte har besvarats med annat än ett lakoniskt ”Jag har läst det”.

Bankdagar?
Jag begriper inte varför bankerna fortsättningsvis tillämpar tre vardagars leveranstid på penning­transaktioner? Så snart jag eller banktjänstemannen trycker på Enter går ju pengarna i väg och når mot­ta­gande bank inom några minuter?

Kan det vara så att man tillämpar leveransfördröjningen för att få inkassera ränta på pengarna eller vilket är skälet? Det ska jag ta mig sjutton grilla nån banktjänsteman om vid tillfälle.

Inte för att jag har så bråttom, men det irriterar mig att just den kommunikationen inte fungerar som övrig datortrafik. Om jag betalar en räkning idag före utsatt tid (i regel klockan 10) ska beloppet synnas på mottagarens konto samma dag tycker jag.

Ledig dag
Idag har Mia tagit det ovanligt lugnt. Hon har också varit mer sällskapssjuk än vanligt. Så länge jag var inne kom hon in och tittade till mig nästan en gång timmen och när jag var ute ville hon gärna vara i närheten eller sökte upp mig med korta mellanrum.

Hon har börjat med en ny vana. När jag åker bort ligger hon inne och sover under tiden. Om det inte är alltför kallt, ställer jag upp köksdörren så hon kan komma in och har senaste tiden blivit mött i köket av en gäspande kisse som sträcker på sig. En bra vana tycker jag. 🙂

Mia stretchar

1.6 – Nästan full rulle

Igår hade jag besök i vedlidret, uppvaktade en glad pensionär och bevistade ett möte. Idag har jag glatt mig åt regnet, hämtat Elvira och motionerat under huset.

Oväntat besök
Då jag skulle hämta posten igår förmiddag upptäckte jag att det stod en okänd bil framför sommar­grannens garage. Vid bilen stod en dam med kamera runt halsen. Jag antog att det antingen var en husspekulant eller en fastig­hets­mäk­lare och beslöt att pyssla med mina blommor tills hon hade åkt. Det verkade så nyfiket annars.

Strax efteråt såg jag henne öppna dörren till vedlidret. Mitt vedlider! Då reagerade uddmor. ”Kan jag hjälpa till med nåt?” ropade jag. Jag fick inget svar så jag avfyrade nästa fråga: ”Vad söker du?”.

Damen hade nu funnit sig och talade om att hon bara talar finska och att hon letade efter nyckeln till sommar­gran­nens hus. ”Men det där är mitt hus” påpekade jag på finska, ”det är därför det står 76 på väggen”.

Hon bad så mycket om ursäkt och förklarade att hon bara följde anvisningarna hon fått. Då gick jag upp till henne och visade vilket hus det gällde. Hon tackade för hjälpen, talade om varför hon var här och kommenterade vår lantliga idyll medan hon letade. Hon undrade också om jag bodde här året runt, vilket jag bekräftade. Efter en stunds letande hittade hon nyckeln till slut och tackade än en gång för hjälpen. Tänk så fel det kan bli ibland. 🙂

Grattisdags
Igår hade gått ett år sen Grisen/Tvillingens förra födelsedag. Hon fyllde dessutom pensionär, så det fanns all anledning att fira. Av uppdukningen att döma kunde man tro att hon fyllde 100 minst. 😉

Jag hade tur som råkade komma när alla trevliga gäster var där. Inga som jag kände, men ett par av damerna var åtminstone bekanta till utseendet. Efter nån timmes samtal var vi redan ganska väl be­kanta och skrattade gott åt samma saker.

Styrelsemöte
På kvällen hade ordföranden i väglaget kallat till möte. Den här gången hölls det hos den senast invalda styrelseledamoten.

Efter drygt två timmars mer eller mindre sak­liga diskussioner och kaffe med tilltugg kunde jag ta min pärm under armen och knalla hem igen. Under helgen ska jag skriva rent anteckningarna.

Regn!
Klockan 10 i dag kom det första regnet efter elva(!) dagar med idel solsken. Potatisen och alla andra grödor jublade.

Det behövdes verkligen. 11,5 mm tömde jag ur regnmätaren sent i eftermiddags och mer är att förvänta under dom närmaste två dagarna enligt prognosen.

Elvira på plats
I onsdags fick jag ett gulligt mejl: ”Nu har Elviira anlänt till ön och kan hämtas från Kimito Garden Center Kassandra. Vi har satt undan henne och sköter om henne tills du kommer och hämtar henne till sitt nya hem.

Jag tackade för det glada beskedet och svarade att jag skulle dyka upp idag. Det var mitt första besök hos Kassandra. Jag blev helt överväldigad… Det kändes nästan som om jag hade kommit till tropikerna. Dels tack vare växtsortimentet och dels för att försäljningen sker inne i ett växthus där det var varmt och fuktigt.

Jag fick välja mellan två Elviror och tog den som hade nya skott. Den kändes liksom mer rätt på nåt vis. Man ska alltid följa sin intuition har jag lärt mig den hårda vägen.

Just nu får hon se sig om i sin nya miljö, men i morgon ska hon få sitt eget ”rum” mellan oxeln och jättevallmona. Där hoppas jag hon ska trivas och må gott.

Udda motion
Medan jag var på väg till frissan ringde den unga damen som ville ta hand om Uddens gamla fönster. Hon undrade om jag var hemma idag så jag talade om att jag var på plats en timme senare.

Vid 18-snåret dök hon upp. Jag erbjöd mig att krypa in i förrådet under huset och skicka fram fön­stren så kunde hon lasta dom i bilen. Enda sättet att stå ut under den låga takhöjden var att ligga på knä men det hade en hämmande inverkan på lyftförmågan märkte jag. Varför känns tyngden mer när man står på knä? Lustigt fenomen.

Bilen var redan välfylld med andra gamla fönster som hon hade hämtat, men hon lyckades ändå pula in alla 26 som jag hade. Snyggt jobbat. Då var jag av med dom.

Undrar om det är nån som behöver ett halvdussin taktegel också? Eller ett gäng gamla blomkrukor i lergods kanske?