Jag har tagit mig igenom den årliga skärselden, vägrar lämna avföringsprov och bör gå på kurs.

Skärseld
Att deklarera tillhör inte mina favoritsysselsättningar, men jag klarade skärselden i år också. Alla tre deklarationer är klara, varav en redan är inlämnad till skatteverket.

Den privata deklarationen var enklast så jag började med den. Två punkter behövde åtgärdas, i övrigt var jag överens med förhandsifyllnaden. Sen gav jag mig på momsdeklarationen som också den gick smärtfritt tack vare ackumulering av in- och utgående moms i Excel-bladet som utgör min bokföring.

När jag redan hade knappat in siffrorna i skatteverkets elektroniska blankett och klickat på Skicka upp­täckte jag att en av formlerna i kalkylbladet utelämnade en cell… Typiskt. Det går givetvis att ändra moms­de­klara­tio­nen, men för ett belopp på 8,96 bryr jag mig inte.

Till sist tog jag i tu med företagsdeklarationen. För min blygsamma verksamhet är deklarationen i sig ganska enkel, det svåraste är att få i hop sifferunderlagen. I fjol var jag lyckligtvis så smart att jag gjorde en lathund i Excel som var till stor nytta i år också.

Efter ett par timmar tyckte Mia att jag var dö’trist och kände sig uppenbarligen förbisedd. Hon hoppade upp på bordet och satte sig mitt på deklarationspappren. Jag kunde inte annat än skratta åt henne.

Renskrivningen får vänta till i morgon i fall jag kommer på nåt jag har missat eller behöver ändra. Det är bra att låta sifferexerciser mogna lite har jag märkt. 😉 Men före den 2.4 måste jag ha tänkt färdigt.

Avföringsprov
För ett par månader sen fick jag brev från en cancerförening i Tammerfors med uppmaningen att skicka in ett av­föringsprov(!) som skulle ingå i den frivilliga ”Screeningen av tarmcancer”. Först trodde jag det var ett dåligt skämt, men kom slutligen fram till att dom menade fullt allvar.

I ett par dar funderade jag på om jag skulle delta eller inte, men slängde sen alla papper och atti­raljer. Eftersom jag är lite hypokondrisk ibland, hade jag garanterat gått omkring och oroat mig tills jag fick analyssvaret och hade därmed påverkat kroppen negativt. Alltså lät jag bli.

Idag fick jag en påminnelse per brev. Föreningen kommer dock inte att göra hembesök eller tvinga mig förstod jag av sista meningen i brevet: ”Om ni redan har postat Era testkort till oss eller inte ämnar delta i tarmcancerscreeningen, så låt vår påminnelse bli utan åtgärd.” Definitivt ingen svenskspråkig person som författade den slutklämmen, men det känns ju lugnande att jag har rätt att avstå.

Kurstips
Jag tittade in på en av mina många arbetsgivares sajt härom dagen och hittade till min stora för­tjus­ning kostnadsfria förkunskapstest. Eftersom jag är testgalen (med undantag för tarmscreening!) fyllde jag omgående i Word 2010-testet.

Idag fick jag feedback via mejl: ”Enligt vår bedömning bör du gå en fortsättningskurs eller avancerad påbyggnad i Word. En ut­bild­nings­råd­gi­vare kan komma att kontakta dig inom kort med mer in­for­ma­tion.”

Jag är ganska 100 på att jag hade fått samma rekommendation oavsett vad jag svarade i enkäten. Om man lever på att sälja kurser säger det sig självt att man ser kunskapsbehov.

I fall testet hade varit seriöst, hade jag först fått fylla i vad jag använder Word till och i vilken om­fatt­ning. Det är enligt mitt förmenande enda sättet att avgöra vilka programkunskaper som krävs. Om jag skriver ett par brev i veckan behöver jag ju inga proffskunskaper eller hur?

Hur en eventuell utbildnings­rådgivare ska lyckas locka mig på kurs till Sverige ska bli intressant att se! 😀