27.3 – Fem före påsk

Jag har inte städat, men väl provianterat och påskpyntat. Mia väntar på våren.

Ostädat
Jag har redan förvarnat mamma om att jag inte har storstädat. Inte småstädat heller förresten. Tur att hon inte är allergiker. Det kan eventuellt blir en snabbtur med dammsugaren i morgon innan jag hämtar henne vid bussen.

PåskbukettProviantering
För att slippa rusningen beslöt jag handla inför påsk­helgen idag på eftermiddagen. Det var ett klokt beslut. Ingen trängsel och inga kassaköer.

Jag tror nästan jag köpte blommor för lika mycket som jag köpte mat. Jag kunde inte låta bli att stoppa ner både vanliga och mininarcisser plus en bukett tulpaner i varukorgen.

Påskpyntat
Jag tror bestämt det är första året jag har tagit fram påskdukar. Vid den senaste inventeringen upp­täckte jag att jag är ägare till två stycken. Idag strök jag dom och la på var sitt bord.

PåskdukBåda är handbroderade och har en hel del år på nacken. Den till höger i bild sydde jag i småskolan vilket betyder att den är drygt 50 år gammal. Den andra har min fostermor sytt, när vet jag inte.

Påskriset har försetts med två ägg i papier maché som jag fick av fru grannen för nåt år sen men några påsk­fjädrar blir det inte. Den frestelsen skulle Mia knappast kunna motstå.

Ljusstakarna har förstås fått gula ljus och påskservetterna har kommit fram, men i övrigt ser köket ut som vanligt, bortsett från att dom röda sittdynorna är utbytta mot en blaskig beige variant. I morgon ska jag byta den fina, röda mattan till en grön i stället. Sen är det färdigpyntat.

I väntan på våren
Till skillnad från Snuttan (min förra katt) är Mia löjligt fjantig när det gäller snö. Inte förrän jag hade skottat en stig passade det damen att gå på den i vintras. Utom när hon hade fått tag i ett jaktbyte, då brydde hon sig inte om att hon sjönk ner till magen i snön. Men det är väl med djur som med oss människor, man gillar snö mer eller mindre.

Det är redan mycket roligare att vistas ute. Solen värmer och det finns en del snöfria fläckar att under­söka eller sitta på. Att småfåg­larna och ekorrarna syns och hörs förhöjer förstås också nöjet. Snart nog kan hon ta sig fram på alla sina jaktmarker igen.

Mia upp o ner

16.2 – Hälsa och välstånd

Igår fick jag mera utrymme, har samma tider som grannen och fick en ny blombukett. Idag har datorn och Silverpilen genomgått hälsokontroll och kyl och frys är välfyllda.

Mera utrymme
Jag kan i fortsättningen breda ut mig av hjärtans lust på bloggen… Mitt önskemål om utökning av ut­rymmet ledde till att två(!) herrar på HSS Media (som driver bloggen.fi) vardera har tilldelat mig 500 MB, så totala utrymmet är nu uppe i 1,5 GB. Det lär ju räcka ett tag. Jag niger djupt och tackar. 🙂

”Samtida”
Mina tillfälliga grannar verkar ha samma dygnsrytm som jag. Då jag skottade snö och putsade av bilen igår upptäckte jag att herrn i huset också var ute och skottade så jag sträckte upp handen och ropade ”hello”. ”Good morning” svarade han glatt. Klockan torde ha varit ca 12.45.

Möjligen trodde han att jag nyss hade stigit upp och var ute i morgonrocken som vanligt? Om det inte hade varit arbetsdag hade han mycket väl kunnat ha rätt.

Ny blombukett
Tulpanerna som fredagens middagsgäst överräckte hade knappt börjat vissna förrän jag fick nästa bukett. Gårdagens kurs­del­ta­ga­re tackade på så sätt för kursen och tyckte dom hade haft roligt. Det tar jag som ett bra betyg.

Hälsokontroll
F-Secure påminde mig tidigare i veckan om att det var dags för den månatliga hälsokontrollen av datorn igen så jag körde den i samband med frukosten. Efter uppdatering av ett par program fick jag godkänt.

I eftermiddags var det Silverpilens tur. Jag chansade på att få besiktningen tidigarelagd eftersom jag var en halv timme före utsatt tid, vilket också lyckades. Tur att ingen av gubbsen i kön visste om att jag trängde mig före.

Hur det gick med hälsokontrollen? Självfallet godkändes min ögonsten! Så mycket kärlek (plus lite service) som den bilen får, kommer den att hålla längre än jag.

Proviantering
Efter besiktningen åkte jag tvärs över vägen in på S-Markets parkeringsplats. På väg in i butiken signalerade magen högljutt att det var dags för påfyllning så jag åt en banan under tiden jag handlade.

Om jag hade åkt in på grillen och ätit nåt innan jag gick till butiken hade det säkert blivit billigare. Nu lockade nästan allt jag såg. Jag tror att städhyllan var den enda jag inte besökte.

Till mitt försvar ska sägas att allt jag köpte kommer förr eller senare att förtäras eller användas. Men den som eventuellt iakttog mitt varuberg trodde garanterat att det nalkas sämre tider inom kort. 😀