Jag slipper direktmarknadsföring, har blötlagt i mygglarver, sörjer min inhysing och har tipsat sommargrannen. Mia har fångat sin första(?) fladdermus.
Ingen direktmarknadsföring
Igår tog jag en titt på vilka uppgifter Befolkningsregistercentralen har om mig. Där stod klart och tydligt vem som var min mor och far bland annat, så Swedbank fick ett eget ex i tillägg till juristens redogörelse.
Under Tjänster för medborgare hittade jag alternativet Förbud mot utlämning av uppgifter för direktmarknadsföring som jag genast valde. Jag är inte särskilt svårt drabbad av telefonförsäljare, men nu slipper jag ytterligare några förhoppningsvis. På sajten fanns också en del annat intressant, bl a befolkningsstatistik. På ön bodde t ex 7.000 personer i juni 2014. Sånt är alltid bra att veta ifall nån mot förmodan skulle fråga. 😀
Blötläggning i mygglarver
Jag kan inte minnas att det hänt tidigare, men idag när jag hämtade regnvatten ur stora tunnan upptäckte jag att myggorna har lagt sin avkomma i den. Först trodde jag det var grodyngel, men årstiden är ju fel, dom ”barnen” är redan nästan halvvuxna har jag sett.
Hur som helst bekom larverna mig inte. Mattan som ska skuras åkte i blöt bland dom utan pardon. Jag har svårt att tro att det skulle bli brist på myggor på grund av mitt grymma handlande.
Sörjer inhysingen
I den mindre vattentunnan hade jag ju en insekt som jag fortfarande inte vet namnet på. Tyvärr finns den inte mer, jag begick barmhärtighetsmord i förrgår. Den låg uppe vid ytan och dök inte trots att jag rörde vid den så jag förstod att den inte mådde bra eller redan var död. Antingen var vattnet för varmt, maten slut eller så var livscykeln till ända.
För att inspektera den närmare la jag den under förstoringslas i handen. Då såg jag att den ännu rörde på ett bakben, men bedömde att dess tid ändå var ute så jag krossade den i lite hushållspapper för att vara säker på att den inte skulle behöva lida.
Tipsat sommargrannen
Igår anlände hundägarna igen. Två yngre och en äldre hund turas nu om att gå på egna upptäcktsfärder. Idag genade en av dom över tomten nerifrån flyet av allt att döma, den var lerig upp till magen hann jag notera.
Den lekfullaste och nyfiknaste tyckte som vanligt att det var kul att se hur grannen har det så jag motade bort den, vilket fick till följd att dom andra två också blev intresserade. Eftersom matte stod ute och ropade på hundarna passade jag på att tipsa henne om att det kanske vore skäl att sätta upp ett staket, men förslaget vann troligen inget gillande.
Jag har absolut inget emot hundarna, men vill att Mia ska kunna känna sig ohotad på sitt eget närrevir. Det verkar faktiskt som om hon förstår att jag skyddar henne och åtminstone när jag är hemma ligger hon lugnt ute på trappan. Himla tur det då.
Mias första(?) fladdermus
Trots att det är stekhett på vinden under plåttaket gör Mia sina turer dit då och då. I söndags hörde jag ljud därifrån och förstod att nåt var på gång. Mycket riktigt, en kort stund senare kom hon in i köket med en fladdermusunge i munnen.
Den var förstås jättekul och krävde inte särskilt mycket jaktenergi eftersom den rör sig så långsamt på marken. Den skrek hjärtskärande varje gång hon puttade till den med tassen men det hindrade ju henne inte. Det var riktigt synd om den ända tills den så småningom försvann ner i hennes mage.
Under sommaren bildades alger i vattnet och på innerkanterna av tunnan, men då jag tömde ur vattnet var kanterna helt rena. Jag som hade rustat mig med en borste kunde alltså befria den från arbete.
Uddmors betraktelser 