människor IRL

av

7.7 – Från fästing till fiske

Igår upptäckte jag ett nytt fästingbett och såg en massa människor, idag har jag oroat mig, förstört egendom och assisterat en fiskare.

Fästing 2Nytt fästingbett
Igår upptäckte jag en fästing igen som hade bitit sig fast strax under mitt vänstra bröst. Tyvärr lyckades jag bara få bort den till hälften, huv’et sitter kvar. Trots diverse verktyg och ingrepp är det tji att få bort det, så nu får det sitta kvar tills det ruttnar eller nåt. 😦

En massa människor
Det är länge sen jag såg så många människor – och bilar – samtidigt. Fram på kvällskvisten gjorde Grisen/Tvillingen, hennes kompis och jag en tur till Baltic Jazz-festivalen i Dalsbruk.

Det kändes nästan som att vara utomlands. En mängd försäljningsstånd och okända ansikten, dofter av ovanliga maträtter som retade aptiten, allt medan solen värmde och segelbåtsmasterna vajade i vinden.

Efter ett par timmar var vi nöjda och återvände till Udden för en mugg te som avslutning på kvällen. Ett skötsamt och nyktert sällskap.

Orolig matte
I morse släppte jag ut Mia tio i åtta och gick tillbaka och la mig. Jag kände mig inte riktigt ”färdig­sovd”. I vanliga fall dyker hon upp efter cirka en timme för att äta frukost, men när jag steg upp ett par timmar senare varken hördes eller syntes hon till. Då hade hon säkert hittat frukost på annat håll resonerade jag.

Klockan blev både elva och tolv utan att hon dök upp. Då blev jag orolig på allvar. Fyra timmars samman­­hängande frånvaro har jag inte upplevt sen i fjol sommar.

Kunde hon ha blivit biten av huggormen som Oxen/Tvillingen sa att han hade sett vid postlådorna? Eller hade en mårdhund kommit i hennes väg så hon inte vågade sig hemåt? Eller hade hon kanske knallat upp till sommargrannen psykologen igen för att ta en titt på hunden?

Kvart över tolv dök hon äntligen upp. Helt oskadd men uppenbarligen skrämd av nåt. Hon tittade bakom sig ännu inne i köket. Men min översvallande glädje distraherade henne snart och påminde henne om att hon var hungrig. Resten av dagen har hon kommit och gått som hon brukar så matte har fått vara lugn.

PlastfatFörstörd egendom
Ibland är jag optimist i överkant. När jag skulle hänga tvätt idag nådde jag inte riktigt upp till byk­strecket (kläd­linan) så jag ställde mig på det gamla plastfatet som låg intill.

Så snart jag la hela min tyngd på det hördes ett kras och ena foten befann sig omgående i en plastkrans. Fatet är säkerligen närmare 30 år gammalt så det är inte så underligt att det var skört. Nåt annat kan det ju inte ha berott på. 😉

Fiskeassistent
Sent i eftermiddags kom Filosofen uppför backen som överenskommet. Som ersättning för jobbet han utförde före midsommar (se inlägg 18.6 och 19.6) hade han bett om att få pröva fiskelyckan i vår sjö. Eftersom jag aldrig utnyttjade fiske­lovet jag fick av vattenägaren för ett par somrar sen tyckte jag att jag kunde uppfylla önskemålet.

Min roll inskränkte sig till att ro och tala om var fisken fanns. Alltså blev det ingen fångst. Men det var en skön båttur i kvällssolen. 🙂

av

24.3 – Oväntat

Jag har haft skrämselhicka, sett livs levande människor och avlägsnat besvärande lukt. Mia har en ny favoritplats.

Skrämselhicka
I morse startade jag som vanligt datorn i samband med att jag plockade ut frukosttillbehören ur kylskåpet (datorn är granne med kylskåpet) och loggade in. När frukosten var klar satte jag mig med den vid datorn som jag brukar – och fick skrämselhicka. Det enda som syntes på skärmen var muspilen! I övrigt var bildskärmen svart.

Det var bara att stänga av med våld och starta om. Jag valde Felsäkert läge och kunde konstatera att allt fungerade som det skulle. Alltså låg felet inte i startproceduren. Efter lite trixande gick den i alla fall i gång som den skulle.

Troligen utstrålar jag dåliga vibbar idag. Jag lyckades också få flaskretursmaskinen att sluta fungera i butiken. 😦

Förhoppningsvis är det nåt övergående.

Människor IRL
Osten och kattmjölken var på upphällningen så jag såg mig nödgad att ta en tur till matbutiken. På väg genom byn noterade jag att El-Tigern var på besök och att en sommarfågel hade infunnit sig. Dessutom såg jag en livs levande människa på byvägen för ovanlighetens skull.

På Söderlångviksvägen mötte jag en springande kille. Damen som uppenbarligen hade skrämt honom mötte jag en kort stund senare. Antar det är våren som lockar fram dom?

I butiken var det oväntat ”flöjigt” (jämtländskt uttryck för bråttom, pressat eller stressigt). Jag som trodde att alla hade handlat för länge sen, klockan var redan över ett. Men tydligen inte mina bekanta – jag hejade på hela fyra ”kändisar” utom personalen.

Wow! Det var många på en gång. Sen i onsdags har jag inte pratat ansikte mot ansikte med nån annan än Mia. Observera, jag beklagar mig inte. Min eremittillvaro är självvald och jag är fullt nöjd med den. Men jag kan ju villigt erkänna att jag uppskattade dagens lilla utflykt. Simpelt nöje, om än inte gratis.

Luktproblem
I ett par dar har jag känt en obehaglig lukt i sovrummet och på vägen dit. Och den kom inte från mig! Igår kväll var jag tvungen att kolla om det låg nån död råtta nånstans, men såg inget så jag antog att det var dags att diska.

När jag tog i tu med disken för en stund sen konstaterade jag att lukten inte kom därifrån heller. Mysko. Det enda jag kan tänka mig är att lukten kom från avloppet i diskbänken, för sen jag spolade vatten är lukten borta. Anledningen kan ju vara att jag släpper ut så lite vatten. Också ett I-landsproblem.

Ny favoritplats
Jag trodde Mia skulle överge sitt nya utkiksställe då snön försvann, men inte. Ofta ser jag henne sitta eller ligga på taket till ”pumphuset”. Hon har heller inget emot att bli störd, jag får gärna kela med henne där också. Men om hon ser nåt intressant går det förstås i första hand.